Skolbanken Logo
Skolbanken

Diamanten Uppföljningsperiod 3, Projektsammanfattning

133301 Förskolan Sofia småbarnsskola, Stockholm Södermalm · Senast uppdaterad: 6 juli 2020

Det här är den fjärde och sista perioden i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi fyra perioder: Projektuppstart samt tre Uppföljningsperioder som alla följer vårt pedagogiska år. Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en utvärdering av projektet som görs i slutet av vårterminen. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

 

Vi ser att barnen upplever något särskilt när de dansar till musik och det är vi nyfikna på!

  • Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga? Och varför

Syftet var att fånga upp barnens intresse över dans och rörelse utifrån dels rörelseprojektet och hållbar framtid.

Att röra på sig är lustfullt och viktigt för att må bra

 

  • Hur har barnen haft inflytande i projektet? 

På Diamanten har vi en trygg barngrupp som vågar och vill visa vad de vill göra. 

Barnen har varit med och valt sånger, musik och olika rörelseaktiviteter exempelvis hinderbaner. Genom att vara närvarande pedagoger så har vi sett vad barnen haft intresse och visat lust för och erbjudit aktiviteter som kan utmana dom vidare. Vi har  tagit deras intressen på allvar och utmanat barnen vidare med bla  musik från olika kulturer.

Vi har upplevt att barnen har ett intresse att röra på sig, vi har utmanat dom genom olika uppgifter. Vi tolkar deras glädje och skratt som ett visat intresse.

 

 

  • Hur reflekterade vi med barnen? 

Vi har reflekterat tillsammans med barnen i samtal.

Vår dokumentation har funnits tillgänglig i miljön som barnen kan återkomma till och reflektera både tillsammans med kompisar och med oss pedagoger

Vi har även använt oss av våra samlingar för att lyfta vad vi gjort och reflekterat tillsammans i grupp. Vi upplever okcså att andra situationer exempelvis vid matbordet är en kreativ plats för samtal och reflektion.

Att samtala tillsammans är en stor del av vårt arbete med barnen och vi ger ofta tid till detta även i "vanliga" vardagssituationer i hallen, skötrummet mm.

Dokumentation på väggarna fungerade som en mötesplats för barnen att minnas och prata kring.p

 

 

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? 

Barnen har lärt sig om betydelsen av att samarbeta. Vi ser att barnen är hjälpsamma, visar empati och tar hänsyn till varandra och vänta på sin tur.

Vi ser även att barnen tar för sig mer, är modiga att kliva fram och uttrycka vad de vill göra. 

Vi märkte att barnen i början var väldigt försiktiga och med mer övning fick en större tro på sin egen förmåga.

 

 

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn? 

Vi ser att barnen är trygga och utvecklas hela tiden. De som varit lite försiktigare har blivit modigare och andra har lärt sig att vänta på sin tur och visar på förståelse för andra.behov 

Ett exempel: ett barn som vid dans med endast musik tog avstånd men med hjälp av digitala verktyg vågade ta för sig och testa och härma rörelser 

 

  • Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande? 

 

Genom att repetera och få prova om och om igen så upptäcker de själva att de lärt sig något nytt. VI pedagoger har en viktig roll i att beskriva och berätta om barnens lärande. 
Vi använder oss av bland annat digitala verktyg som stöd för att utveckla vårt arbete och ge barnen möjlighet att få se sig själv och varandra om och om igen.
Genom att uppmuntra och bekräfta barnens lärande så bygger vi vidare på deras lärande och visar på vad de kan och klarar av. Detta ger barnen en tilltro till sig själv och att de kan.
Barnen har fått syn på sitt eget och andras lärande genom  dokumentation på väggar och genom samtal 

 

  • Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? 

Vi har en  grundstruktur och organisation av veckan som vi följer. Vi är väldigt flexibla  då vi ofta får tänka om kring våra aktiviteter då barngruppen  kan se olika ut och att vi också behöver hjälpas åt i huset när pedagoger är borta.

Vi tänker om och genomför vår verksamhet efter de förutsättningar som vi har. Det blir ofta väldigt bra ändå men lite annorlunda ibland. Barnen är alltid i fokus när vi planerar och genomför vårt arbete.

Vi har tydliga ansvarsområden på avdelningen och delar upp oss i olika/mindre grupper när vi jobbar med våra projekt. Vi planerar vår verksamhet på våra avdelningsmöten och reflekterar tillsammans för hur vi ska lägga upp arbetet. 

 

  • Hur har den pedagogiska miljön fungerat? 

     Vi  använder miljön som en tredje pedagog, vi delar upp barnen i mindre grupper för att skapa förutsättningar för att alla ska delta i undervisning. I mindre grupper ges pedagogen möjlighet att närmare studera barnens undersökande och frågeställningar, deras intresse och nyfikenhet. Material finns tillgängligt för barnen, barnen kan ta egna initiativ att undersöka, leka och använda material. 

 

  • Hur har vårdnadshavarna involverats? 

Genom information genom lärloggar, brev samt den dagliga kommunikationen vid hämtning och lämning. Vårdnadshavare har berättat hur barnen tagit med sig projekt hem genom ett visat musik och dans intresse.

 

  • Vad blev bra/mindre bra – och varför? 

Att arbeta med musik, dans och rörelse projekt är ett tacksamt arbete genom barnens grund nyfikenhet kring fysisk aktivitet och rörelse.

Vad som var vår utmaning var att det var svårt att hitta den röda tråden och att det tog ett tag att komma in i det nya arbetssättet. 

 

  • Var det något som förvånade oss?
    Vi förvånades kring barnens kroppsmedvetenhet, deras förkunskap kring kroppsrörelse

 

  • Vad är vi mest stolta över i projektet? 

Att vi bjuder in barnen till rörelse och fysisk aktivitet, att vi använt dansen som ett kommunikativt verktyg. Att vi utmanar barnen att upptäcka olika kulturer genom musik från olika delar av världen. Att barnen lär varandra och lär oss pedagoger olika danser och rörelser. 

 

  • Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? 

Att komma igång tidigare med projektet, att använda digitala verktyg i högre utsträckning. 

 

  • Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till  beprövade erfarenheter? 

Vi har följt barnens intressen, följt deras nyfikenhet. Omprövat, följt upp, upprepat och gått vidare med nya aktiviteter eller utmaningar. 

 

  • Tankar om kommande pedagogiska år?  

Vi vill fortsätta att ha dans och rörelse som en del av vår pedagogik. Vi vill hålla rörelse och dans i vår dagliga verksamhet. 

 

 

 


Läroplanskopplingar

sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

självständighet och tillit till sin egen förmåga,

motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

fantasi och föreställningsförmåga,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback