Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Nyckelpigans uppföljningsperiod 3, Projektsammanfattning

Skapad 2020-05-27 16:29 i 123521 Förskolan Malmgården Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den fjärde och sista perioden i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi fyra perioder: Projektuppstart samt tre Uppföljningsperioder som alla följer vårt pedagogiska år. Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en utvärdering av projektet som görs i slutet av vårterminen. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Innehåll

Film och berättande

Syftet med projektet - film och berättande - var att skapa intresse och kunskap kring "berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa" (Skolverket 2018). Genom att barnen fick använda sig utav apparna Stop motion och Puppet Pals, kunde de uttrycka sina berättelser samt skapa och kommunicera digitalt. Barnen blev här digitala producenter istället för konsumenter. I processen kring berättelserna innefattades både det muntliga och nedtecknade berättandet genom bildmanus, men också det mer konkreta skapandet av kulisser och karaktärer till filmerna. Här ingick bilder, foton, teckningar mm.

Projektet har utgått från barnens intressen, frågeställningar och idéer -  projektets uppstart tillkom efter besök på Scenkonstmuseet och de små miniatyr kulisserna på Teateravdelningen. Under hela processen har det varit barnens egna berättelser och iscensättande av dessa som styrt projektets riktning. Barnen har hela tiden "ägt" frågan som utforskats då det varit deras egna berättelse. I filmprojektet har vi ständigt varit tvungna att undersöka, revidera och pröva igen för att kunna realisera och iscensätta berättelserna som blandat både fiktion och verklighet. 

Tillsammans med barnen reflekterade vi kontinuerligt i projektet både enskilt, i mindre grupper samt i helgrupp. Vi använde oss ofta utav kulturrummets projektor för att projicera upp bilder eller filmer. Här ingick både vårt egna dokumenterade material samt andras animerade filmer och berättelser som inspiration. Även barnens egna erfarenheter och kunskaper kring animation och berättelse har används som reflektionsmaterial och underlag.

Det förändrande lärandet och kunnande som skett i gruppen är att barnen har erövrat nya begrepp såsom animation, bildmanus, karaktärer och aktörer, kulisser samt innebörden av dessa. Barnen har blivit mera bekanta kring de digitala verktygen samt de appar som vi använt till filmerna. De har även fått förståelse hur en genom film kan manipulera verkligheten och att allt som visas kanske inte är sant - begreppet "fejk" har diskuteras. 

Barnens egna berättelserna och de digitala verktygen har medfört en större trygghet i att kunna kommunicera och uttrycka tankar och formuleringar. Här har också känslan av att kunna och vara en tillgång i gruppen synliggjorts, vilket stärkt självförtroendet i att våga uttrycka sig. 

I processen så har barnen inspirerat varandra samt kommit med idéer och förslag för att hjälpa till i skapande processen. Genom att använda gruppen aktivt i lärprocesserna och lyfta fram barnens olika erfarenheter och kunskaper, har projektet drivits framåt samt berikats kreativt. Barnen har i mindre grupper delgett varandra sina berättelserna med efterföljande feedback. Detta har bidragit till delaktighet och en mer lärorik och inspirerande process.

Organisationen där hemvisten delas upp i två grupper med 11 barn tisdag, onsdag och torsdag, har fungerat bra. Dessa två grupper har även ofta delats in i mindre grupper om tre vid projekttillfällen. Ett schema har skapat struktur på dagarna där det framgått vad de två projektgrupperna ska vara och göra samt vilken tid. Detta har även tydliggjort ansvarsfördelningen samt underlättat kommunikationen. Den kollegiala reflektionstiden för förskollärarna samt ALM mötena på måndagarna har möjliggjort både utvärdering och reflektion kring projektet samt en efterföljande planering för den kommande veckan. På så sätt har all personal känt sig delaktiga i planering och utförande.

Utifrån ett neomaterialistiskt perspektiv så har vi tydligt sett hur material har kraft att påverka och ger en intentioner. Detta genom de digitala verktygen i form av Ipads och apparna Stopmotion och Puppet Pals. Barnen har samlats kring dessa verktyg som lockat till lust och intresse att utforska. Berättandet har även underlättats med de digitala verktygen där det multimodala kommunicerandet synliggjorts. Användandet av populärkultur i form av Lego och superhjältar har också bidragit till engagemang och vilja att utforska filmens värld vidare. 

Projektet har även synliggjort och lyft fram flera etiska frågeställningar kring visning av barnens filmer och rätten kring sitt verk. Vill du visa filmen för de andra? Även frågor kring processen och den färdiga produkten synliggjordes, där det för barnen var viktigt att få filmen gjord och färdig och resultatet ofta diskuterades långt i förväg. 

Genom daglig kommunikation samt informationsbrev och lärloggar på Skolplattformen, har vårdnadshavarna kunnat ta del av barnens lärprocesser i projektet. Hos några vårdnadshavare har apparna som använts i projektet, även inhämtas hemma där då barnen  tillsammans med vårdnadshavarna utforskat animation och film vidare. Detta har även kommunicerats vidare till oss pedagoger där vårdnadshavarna samt barnen delgett och återberättat vad de skapat.

Att arbeta med digitala verktyg och berättande har varit lustfyllt och lärorikt både för oss pedagoger och barn. Även organisationen och det projekterande arbetssättet som detta medfört har fungerat bra. Mindre bra har såklart Covid 19 varit där projektet har stått still ett tag då omständigheter försvårat det projekterande arbetssättet. 

De erfarenheter och det vi tar med oss inför kommande projekt, är framförallt vikten av förberedelse. Både inför varje projekttillfälle i fråga om material och framdukning, men också att sätta sig in och läsa på om projektet och frågan som skall utforskas. Exempelvis avsatte vi en helförmiddag till att bara testa och filma, animera och utforska apparna. Detta för att få kunskap om ämnet samt kunna möta barnens frågor och funderingar. Här vill vi även lägga till det positiva i att arbeta i mindre grupper, en till två barn, vid filmandet. Detta möjliggjorde en mer kvalitativ lärprocess och ett bättre fokus på uppgiften. Att använda populärkulturella referenser har vi sett bidragit till ett större engagemang och vilja att utforska hos barnen.

 

Kopplingar till läroplanen

  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: