Delfinens Projektsammanfattning

Det här är den fjärde och sista perioden i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi fyra perioder: Projektuppstart samt tre Uppföljningsperioder som alla följer vårt pedagogiska år. Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en utvärdering av projektet som görs i slutet av vårterminen. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Projektsammanfattning

           

 

                        

•  

• Bild 1: Möte med luftburna djur, med hjälp av projektor.

• Bild 2: Ritning på hur den gemensamma sopbilen ska se ut.

• Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga och varför? Hur reflekterade vi med barnen 

• Vi har på ett lyhört sätt tagit in barnens intressen och vilja till vidare utforskande. Barnen har varit drivande i projektets utveckling. Från att de funnit intresse till djur, vidare till hur djuren ska skyddas från yttre faktorer (i form av skräp) till vem eller vad som tar hand om skräpet, alltså sopbilen och dess personal. Vi har med detta ständigt haft tanken samt vid samtal att vi samtliga människor, vuxna som barn har makt att ta hand om vår närmiljö och hur vi kan påverka den i positiv riktning för en hållbar framtid. Vi kan alla tillsammans vara "hjältar" för vår miljö och vår jord. Vi som pedagoger ska skapa förutsättningar för att barnen ska känna att de har tilltro till sin egen förmåga att påverka.

• Hur har barnen haft inflytande i projektet?

• Med hjälp av att de har berättat och visat vad de är nyfikna på så har vi låtit oss ge oss hän i deras önskemål och vad vi ska göra eller titta vidare på. Vi har regelbundet haft reflektioner tillsammans med barnen för att se hur vi kan tillgodose deras behov av utforskande samt  nu i avslutandet av projektet. Vi har fångat upp vad de kommer ihåg om projektet, vad som varit svårt samt vad som har varit roligt. 
  
  Utdrag ur avslutningsreflektion av projektet

• Vad har vi gjort?

  - den magiska portalen.

  - vi har sopat och städat skräpet.

  - planterat blommor.

  - vi gjorde sopbilen som tar hand om vårt skräp.

  
  

  Vad har varit roligt?

  - plantera blommor
  
  - det mest spännande var att vara i himlen och vara fågel.
  
  - och fiskar.
  
  - det var så fint i vattnet.
  
  - gått igenom den magiska portalen.
  
  
  

  Vad har varit svårt?

  - det var tungt att hälla vatten på blommorna.
  
  - den var så tung kannan.
  

  - det var svårt att komma upp så högt som fåglarna flög.

• Hur reflekterade vi med barnen

• Vi har med hjälp av utforskande promenader, iakttagelser, intervjuer, reflektioner på olika sätt exempelvis mindmaps, med stöd av bilder och filmer haft diskussioner för att kunnat belysa vart och hur projektet ska fortgå.
  
  

   

                          

•  

 

Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?

·        Barnen är mer medvetna om sin egen förmåga att ta tillvara på den miljö vi befinner oss i. De berättar ofta och gärna om hur vi måste slänga skräp i papperskorgen, att om djur äter skräp kan de bli sjuka och även dö. De är mer varsamma om naturen vi har omkring oss, inte bryta av pinnar från träden, dra löv från buskar osv. Barnen samtalar även sinsemellan om hur man kan ta hand om sin miljö. 

 

Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn? 

·        Att det enskilda barnet på olika sätt är mån om vår miljö. Vissa barn har lärt sig att slänga sitt skräp i papperskorgen, medan andra kan samtala om att det är bra att plantera växter för att djuren ska kunna äta och för att vår jord ska må bra. På olika sätt har barnen tagit in hur man kan tänka hållbart för framtiden samt att barnen själva kan påverka den positivt. 

 

Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande? 

 

·         Genom att reflektera tillsammans, olika samlingar, samtal, skapande, rörelse osv. I mötet med varandra och vårt samhälle så har de berättat och synliggjort verbalt eller kroppspråkligt sitt lärande. 

     

     Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? 

 

·        Vi i vårt arbetslag har haft ett väldigt gott samarbete. Vi har haft tydliga närvarande roller i vårt projektarbete och varit tillåtande gentemot varandras infallsvinklar. Vi har gett varandra tid till att kunna utforska vidare i olika aspekter av projektet "hållbar framtid", för att sedan knyta samman säcken i den röda tråd som funnits. 

 

      Hur har den pedagogiska miljön fungerat?

·          

 

·        Då vi välkomnat barn från en annan avdelning har vår pedagogiska miljö fått göras om ett par gånger för att möta deras behov och intressen. Omförandet av den pedagogiska miljön har varit positiv och vi har sett att barnen skapar bättre och positivare leksituationer.

 

·        Hur har vårdnadshavarna involverats? 

 

 

·        Vårdnadshavarna har blivit inbjudna till en vernissage där barnens projekt har synliggjorts, vårdnadshavarna har fått information genom verksamhetsbrev, olika dokumentationer i vårt "projektrum" samt så har uppförandet av en dokumentationsvägg skapats i barnens hall. Dokumentationsväggen är menad till att vårdnadshavarna lätt ska kunna få ta del av vart vi håller på med i projektet och vart vi är på väg. Vi är lyhörda till vårdnadshavarnas tankar och reflektioner. De är mer än välkomna att komma med egna infallsvinklar till projektet.

 

      Vad blev bra/mindre bra - och varför?  

 

·        Att barnen haft roligt under projektet. Att projektet finns närvarande under hela dagen, det sker samtal vid maten, vi diskuterar vid påklädningen eller reflekterar när vi tvättar händerna. Projektet har fått vara en levad del i vardagen. I vissa delar av projektets gång hade vi velat utforska djupare, men pga. den rådande situationen av Covid 19 så har vi till viss del fått stanna upp och fokusera mer vid omsorg.

 

·        Var det något som förvånade oss?  

 

·        Barnens förståelse för vad de gör påverkar både djur och natur. Upplever att barnen känner ett ägandeskap över sig själva och det vi har omkring oss.

     

       Vad är vi mest stolta över i projektet?

·

·        Vi är mest stolta över barnen. Att barnen är nyfikna på hur de kan göra för att skapa en bättre jord. Att barnen fått en ökad förståelse för vår omvärld och att de faktiskt kan påverka vår jord åt en positiv riktning, i stort och smått. 

 

 

Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? 

 

       Att vi aldrig glömmer bort att det är barnets projekt ihop med oss pedagoger och inte vi pedagogers projekt ihop med barnen. Barnen är de som sätter agendan och vi tillför "stoff" till hur detta kan utvecklas och hur vi kan tillgodose deras utforskande behov. 

 

Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli beprövade erfarenheter? 

 

·      Erfarenheter vi gjort under det gångna året har varit att sätta ett värde på barnens driv i projektet. Det med hjälp av dem som vi vet vart projektet ska dra och vilken frukt det kan bära. "Barn kan tillsammans lära och söka ny kunskap, bara om vi som pedagoger ger dem den möjligheten" (Åberg, A, Lenz Taguchi, H, 2012, ss. 14–15).

·   

·       Tankar om kommande pedagogiska år? 

 

·      Att vi fortsätter att sätta barnen först i undervisningen och vardagen på förskolan. Att redan nu i juni kicka igång nästa termins projekt, att barnen är delaktiga tillsammans med vårdnadshavarna för det fortsatt utforskandet som komma skall. 

 

Kompetensutveckling?

 

     För att öka upp kompetensen kring hur barn kan tänkas se och undersöka vill vi under HT 20 läsa boken "Lyssnande pedagogik" av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi. Med hjälp av litteraturen kan vi diskutera och fördjupa vår egen kunskap och förståelse för hur barn lär och utvecklas.

 

·         Ur: Lyssnandets pedagogik " När man observerar så gör man något mer än att bara se. Att observera blir ett medvetet samlande av iakttagelser, något man sett eller hört men ännu inte reflekterat över. En observation väcker frågor som gör en nyfiken på något som en vill förstå mer om. Det man har blivit nyfiken på i sin observation fungerar som grund för hur man i nästa steg ska välja ut vad en vill dokumentera" (Åberg, A, Lenz Taguchi, H, 2012, s. 18).

 

 

·        

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,