Raketer Krafter, rörelse och arbete. 7an

Vad får en raket att börja röra sig? Varför är det svårare att gå på is än på en grusväg? Varför är det lättare att gå uppför en trappa än att klättra upp lika högt på en stege? Detta är några av frågorna du kommer att kunna svara på när vi är klara med arbetsområdet.

Så här kommer vi att arbeta:

• Genomgångar av fakta, centrala begrepp och modeller.
• Diskutera i klassen tillsammans.
• Se filmer som belyser fakta, centrala begrepp och modeller.
• Demonstrationer.
• Laborationer - labbplanering, genomförande, rapportskrivande.
• Arbeta med några instuderingsuppgifter.
• Gemensamt se och diskutera en raketuppskjutning via YouTube stream

 När arbetsområdet är avslutat ska du:

• Veta vad en som menas med kraft på fysikens sätt.
• Veta vad tyngdkraft är.
• Veta vad friktion är och hur den uppstår.
• Känna till några andra krafter, exempelvis motorkraft, muskelkraft, magnetisk kraft eller elastisk kraft.
• Veta hur man ritar kraftpilar.
• Veta hur man mäter krafter (enheten är Newton, 1 N).
• Veta vad skillnaden är mellan massa och tyngd.
• Veta vad som menas med en motkraft.
• Känna till vad tyngdpunkt är och hur man kan ta reda på den.
• Känna till hur tyngdpunkten och stödytan hos ett föremål påverkar föremålets förmåga att vältas omkull.
• Känna till några exempel på hävstänger och hur de kan användas.
• Veta att krafter ändrar föremåls rörelser.
• Känna till vad som menas med hastighet och hur man kan räkna ut hastigheten.
• Känna till hur massa och tröghet hänger ihop.
• Känna till hur lång tid det tar för två föremål (som släpps samtidigt) att falla ned om de har olika massa.
• Känna till vad som händer med fallhastigheten om föremål faller i lufttomma rum.
• Känna till vad som menas med centrifugalkraft.
• Känna till att arbete är kraften multiplicerat med sträckan.
• Känna till mekanikens gyllene regel.
• Känna till hur man kan göra samma arbete på olika sätt så att man kan använda mindre kraft, exempelvis i de enkla maskinerna (hävstänger och lutande plan).
• Känna till att effekt är arbetet dividerat med tiden i sekunder.
• Känna till de tre formerna av mekanisk energi: lägesenergi, rörelseenergi och elasticitetsenergi.

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Uppgifter

Hur landade Perseverance?

Vad betyder 7 minuter av terror?

Beskriv de 7 stegen.

1

2

3

4

5

6

7

Pointy end is up, flamey end is down..

Vid raketuppskjutningar flyger den först rakt upp och sedan böjer av åt sidan.

Varför flyger vi inte åt sidan från början?

Varför skjuter vi i en böjd rörelse?

Filmer på fritt fall

Filmer som visar och förklarar fritt fall.