Kojans Planeringsmall 20/21

Alla åldrar

Förskolan Tallunden, Kristinehamn · Senast uppdaterad: 18 september 2023

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

1. Tillgänglig utbildning

Social, pedagogisk och fysisk miljö

2. Språkutveckling (modersmål)

3. Matematisk utveckling

4. Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan

Vart är vi?

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

1. Tillgänglig utbildning; Vi har en ny barngrupp och barnen håller nu på att hitta sin trygghet och sin roll i gruppen. Barnen är nu inne i en fas med mycket nyfikenhet för varandra, olika rum och material.

2. Språkutveckling (modersmål); Berätta, namn, bokstäver, symboler, böcker, olika språk,

3. Matematisk utveckling; Procent, siffror, räkna, stora tal, tid,

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Dokumentera med papper och penna samt i-pad, reflektera vid projektorn

7/1 2021

1. Tillgänglig utbildning: Det vi kan se är att barngruppen har ett stort behov att vara i mindre grupper. Vi kan också se att vi har ett fint och accepterande klimat i barngruppen. där man respekterar varandra och har förståelse för varandras olikheter och behov. Vi fick genom trygghetskartorna reda på att en del barn behövde stöd av oss pedagoger i samspel med kompisar främst gällande att våga säga nej och att våga leka med olika kompisar. Detta har vi jobbat med och vi ser positiva resultat.

2. Språkutveckling (modersmål); Berätta, namn, bokstäver, symboler, böcker, olika språk, tecken, sånger, musik, dokumentera och reflektera

3. Matematisk utveckling; Procent, siffror, räkna, stora tal, tid, mäta, matvärd, kluringar

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Dokumentera med papper och penna samt i-pad, reflektera vid projektorn

15/3 2021

1. Tillgänglig utbildning: Det vi kan se är att barngruppen har ett stort behov att vara i mindre grupper. Vi kan också se att vi har ett fint och accepterande klimat i barngruppen. där man respekterar varandra och har förståelse för varandras olikheter och behov.

2. Språkutveckling (modersmål); Berätta, namn, bokstäver, symboler, böcker, olika språk, tecken, sånger, musik, dokumentera och reflektera

3. Matematisk utveckling; Procent, siffror, räkna, stora tal, tid, mäta, matvärd, kluringar

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Dokumentera med papper och penna samt i-pad, reflektera vid projektorn

Vad har barnen för kunskaper idag?

1. Tillgänglig utbildning; Barnen vet att man ska vara snäll mot varandra och hjälpas åt

2. Språkutveckling (modersmål); De flesta känner igen sina namn eller namnsymbol, de flesta känner igen sin egen begynnelsebokstav. En del barn tycker om att bilda ord och skriva bokstäver. Lyssna på böcker och återberätta. En del av barnen kan rimma. Många visar intresse och kan ord på t.ex. engelska. Barnen vet att det finns olika språk och att det i barngruppen finns barn som kan prata flera olika språk

3. Matematisk utveckling; Många kan procent (1%, 25%, 50%, 100%). Många känner igen flera siffror, tärningsprickar och koppla antalet till (efter utvecklingsnivå), har förståelse för om större och mindre tal (ex 1 är mindre än 1000), Tid- tidslinje över dagen, känner igen klockan (heltimme)

4. Systematiskt kvalitetsarbete; De är bekanta med arbetssättet att dokumentera och reflektera via projektorn, vissa är mer benägna att återberätta men alla vågar prova.

7/1 2021

1. Tillgänglig utbildning; Barnen vet att man ska vara snäll mot varandra och hjälpas åt

2. Språkutveckling (modersmål); De flesta känner igen sina namn eller namnsymbol, de flesta känner igen sin egen begynnelsebokstav. En del barn tycker om att bilda ord och skriva bokstäver. Lyssna på böcker och återberätta. En del av barnen kan rimma. Många visar intresse och kan ord på t.ex. engelska. Barnen vet att det finns olika språk och att det i barngruppen finns barn som kan prata flera olika språk

3. Matematisk utveckling; Många kan procent (1%, 25%, 50%, 100%). Många känner igen flera siffror, tärningsprickar och koppla antalet till (efter utvecklingsnivå), har förståelse för om större och mindre tal (ex 1 är mindre än 1000), Tid- tidslinje över dagen, känner igen klockan (heltimme). Barnen har mer kunskap om programmering och olika begrepp kopplat till detta.

4. Systematiskt kvalitetsarbete; De är bekanta med arbetssättet att dokumentera och reflektera via projektorn, vissa är mer benägna att återberätta men alla vågar prova.

15/3 2021

1. Tillgänglig utbildning; Barnen vet att man ska vara snäll mot varandra och hjälpas åt. Alla är olika men lika mycket värda.

2. Språkutveckling (modersmål); De flesta känner igen sina namn, efternamn eller namnsymbol, de flesta känner igen sin egen begynnelsebokstav. En del barn tycker om att bilda ord och skriva bokstäver. Lyssna på böcker och återberätta. De allra flesta av barnen kan rimma. Många visar intresse och kan ord på t.ex. engelska. Barnen vet att det finns olika språk och att det i barngruppen finns barn som kan prata flera olika språk

3. Matematisk utveckling; Många kan procent (1%, 25%, 50%, 100%). Många känner igen flera siffror, tärningsprickar och koppla antalet till (efter utvecklingsnivå), har förståelse för om större och mindre tal (ex 1 är mindre än 1000), Tid- tidslinje över dagen, känner igen klockan (heltimme). Barnen har mer kunskap om programmering och olika begrepp kopplat till detta.

4. Systematiskt kvalitetsarbete; De är bekanta med arbetssättet att dokumentera och reflektera via projektorn, vissa är mer benägna att återberätta men alla vågar prova.

Vart ska vi?

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

1. Tillgänglig utbildning; Alla människors lika värde. Att man ska hjälpas åt och att alla har olika behov och behöver stöd på olika sätt. Våga stå upp för sig själva och påverka sin utbildning.

2. Språkutveckling (modersmål); Lära sig sina namn och efternamn (känna igen och skriva), tecknet till sin begynnelsebokstav. Lära sig att lyssna och ställa frågor. Lära sig urskilja ord och språkljud, bokstäver-ord-meningar. Kunna berätta, beskriva och argumentera. Att de vågar uttrycka sina åsikter och tankar och vara intresserade av andras perspektiv och deras tankar. Få tillgång till alla sina språk.Få kännedom om andra kulturer, språk och traditioner.

3. Matematisk utveckling; Att barnen får kunskap om att undersöka, reflektera och prova olika lösningar på matematiska problem. Att de ska känna att det är okej att våga prova sig fram, prova på olika strategier och kunna lyssna in och ta del av de andra barnens tankar. Antal, tid, mätning, mängd, procent, storlek.

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Kunna förstå och sätta ord på vad de har lärt sig. Genom dokumentationer och reflektioner. Att kunna utbyta erfarenheter.

7/1 2021

1 Tillgänglig utbildning;

Vi ska fortsätta arbeta i små grupper och med en tydlig struktur i miljön för barnen. Vi ska använda bildschema över dagen, bildstöd kopplat till olika aktiviteter och i leklådorna. De nygjorda bildstödböckerna ska användas främst till vissa barn men även till alla vid behov. Vi ska göra en tydligare struktur för resurspersonen vad hon ska göra och när och med vem/vilka.

Vi fortsätter med att anpassa miljön och materialet efter barngruppens behov, intressen och vad vi har som mål att utmana dem kring.

2 Språk;

Många av barnen behöver extra språkstimulans så vi kommer att ha extra fokus på språket vt-21. Vi kommer att försöka ta reda på barnens olika "språknivåer" för att kunna utmana dem på olika sätt. Några barn vill vi ska få en grund inom språket genom enkla vardagsord och fraser, andra behöver t.ex utmanas genom att hålla pennan. Vissa behöver större utmaningar som att skriva och ordförståelse. Vi vill uppmärksamma barnens olika modersmål.

3 Matematik,

Vi vill att barnen ska få möjlighet till att möta allt det vi skrivit i röda tråden inom matematiken. Utifrån "hitta matematiken" och dess utvärdering av förskoleklasser, vill vi arbeta extra med mätning, tid och mönster.

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Kunna förstå och sätta ord på vad de har lärt sig. Genom dokumentationer och reflektioner. Att kunna utbyta erfarenheter.

15/3-21

1 Tillgänglig utbildning;

Vi ska fortsätta arbeta i små grupper och med en tydlig struktur i miljön för barnen. Vi ska använda bildschema över dagen, bildstöd kopplat till olika aktiviteter och i leklådorna. De nygjorda bildstödböckerna ska användas främst till vissa barn men även till alla vid behov.

Vi fortsätter med att anpassa miljön och materialet efter barngruppens behov, intressen och vad vi har som mål att utmana dem kring.

2 Språk;

Många av barnen behöver extra språkstimulans så vi kommer att ha extra fokus på språket vt-21. Några barn vill vi ska få en grund inom språket genom enkla vardagsord och fraser, andra behöver t.ex utmanas genom att hålla pennan. Vissa behöver större utmaningar som att skriva och ordförståelse. Vi vill uppmärksamma barnens olika modersmål. Vi vill ge dem positiva läsupplevelser

3 Matematik,

Vi vill att barnen ska få möjlighet till att möta allt det vi skrivit i röda tråden inom matematiken. Utifrån "hitta matematiken" och dess utvärdering av förskoleklasser, vill vi arbeta extra med mätning, tid och mönster.

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Kunna förstå och sätta ord på vad de har lärt sig. Genom dokumentationer och reflektioner. Att kunna utbyta erfarenheter.

Hur utmanar vi?

1. Tillgänglig utbildning; Vi delar i mindre grupper för att kunna se och nå alla barn, och att kunna utmana på deras individuella nivå. Förändrar innemiljön efter barnens behov och intressen.

2. Språkutveckling (modersmål); Erbjuder en tillgänglig miljö, där barnen blir sköljda med både skrift-och talspråk och en del tecken. Delat in läsvilorna, utmanar de äldre med kapitelböcker (ordförståelse och ordförråd).

3. Matematisk utveckling; I rutinsituationerna, t.ex. månadsfokuset (procent, höger-vänster). Matematiskt stimulerande miljö, t.ex matematikrummet.Närvarande pedagoger som utmanar och tillsammans med barnen undersöker, provar och omprövar olika strategier och delar med sig av sina tankar till andra.

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Få barnen att visa intresse för och ställa frågor till den som står vid projektorn.

7/1 2021

1. Tillgänglig utbildning; Vi delar i mindre grupper för att kunna se och nå alla barn, och att kunna utmana på deras individuella nivå. Förändrar innemiljön efter barnens behov och intressen.

2. Språkutveckling (modersmål); Erbjuder en tillgänglig miljö, där barnen blir sköljda med både skrift-och talspråk och en del tecken. Delat in läsvilorna, utmanar de äldre med kapitelböcker (ordförståelse och ordförråd).

3. Matematisk utveckling; I rutinsituationerna, t.ex. månadsfokuset (procent, höger-vänster). Matematiskt stimulerande miljö, t.ex matematikrummet.Närvarande pedagoger som utmanar och tillsammans med barnen undersöker, provar och omprövar olika strategier och delar med sig av sina tankar till andra.

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Få barnen att visa intresse för och ställa frågor till den som står vid projektorn.

15/3-21

1. Tillgänglig utbildning; Vi delar i mindre grupper för att kunna se och nå alla barn, och att kunna utmana på deras individuella nivå. Förändrar innemiljön efter barnens behov och intressen.

2. Språkutveckling (modersmål); Erbjuder en tillgänglig miljö, där barnen blir sköljda med både skrift-och talspråk och en del tecken. Delat in läsvilorna, utmanar de äldre med kapitelböcker (ordförståelse och ordförråd). Jobba med språk i lek, i läsgrupper och kommer starta upp tema där olika uttrycksformer kommer erbjudas

3. Matematisk utveckling; I rutinsituationerna, t.ex. månadsfokuset (ordningstal). Matematiskt stimulerande miljö, t.ex matematikrummet. Närvarande pedagoger som utmanar och tillsammans med barnen undersöker, provar och omprövar olika strategier och delar med sig av sina tankar till andra.

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Få barnen att visa intresse för och ställa frågor till den som står vid projektorn.

Vad är vår förväntade effekt?

Att vi ser att barnen har tagit till sig kunskaperna. T.ex att....

1. Tillgänglig utbildning: Trygga barn som tror på sig själva

2. Språkutveckling (Modersmål): Alla ska våga berätta för varandra samt sitta och lyssna på kompisarna. Ökad medvetenhet om olika modersmål och kulturer.

3. Matematisk utveckling: Att barnen upptäcker matematik på positivt och lustfyllt sätt.

4. Systematisk kvalitetsarbete SKA: Vi kan ta del av det barnen lärt sig genom dokumentationer och reflektioner som vi sedan använder för att utveckla verksamheten.

7/1 2021

1. Tillgänglig utbildning: Trygga barn som tror på sig själva

2. Språkutveckling: Alla barn ska få en grundbas inom svenska språket. De som inte spontant väljer penna och papper ska få ett intresse för detta och kunna utvecklas. Bildstödsböckerna ska finnas för barnen att sätta ord på sina känslor och tankar. Alla ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förmåga.

3. Matematisk utveckling: Att barnen upptäcker matematik på positivt och lustfyllt sätt. Att vi har väckt ett intresse och förståelse kring områdena mätning, tid och mönster.

4. Systematisk kvalitetsarbete SKA: Vi kan ta del av det barnen lärt sig genom dokumentationer och reflektioner som vi sedan använder för att utveckla verksamheten.

15/3 2021

1. Tillgänglig utbildning: Trygga barn som tror på sig själva

2. Språkutveckling: Alla barn ska få en grundbas inom svenska språket. De som inte spontant väljer penna och papper ska få ett intresse för detta och kunna utvecklas. Bildstödsböckerna ska finnas för barnen att sätta ord på sina känslor och tankar. Alla ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Positiva upplevelser och intresse för böcker

3. Matematisk utveckling: Att barnen upptäcker matematik på positivt och lustfyllt sätt. Att vi har väckt ett intresse och förståelse kring områdena mätning, tid och mönster.

4. Systematisk kvalitetsarbete SKA: Vi kan ta del av det barnen lärt sig genom dokumentationer och reflektioner som vi sedan använder för att utveckla verksamheten.

Hur gör vi?

Hur ser vår miljö ut?

1. Tillgänglig utbildning; Miljön ska vara föränderlig, lärande och utmanade. Allt material ska vara tillgängligt för alla och alla ska få möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter.

2. Språkutveckling (Modersmål): Bildstöd, olika teckenkartor, böcker som finns tillgängliga för barnen samt polyglutt. Bokbussen kommer på besök ibland.

3. Matematisk utveckling: Synligt matematiskt material som t.ex spel, siffror mm. Skogen och dess material.

4. Systematisk kvalitetsarbete SKA: Projektor samt andra digitala material. Dokumentationerna synliggörs även i vår verksamhet.

7/1 2021

1. Tillgänglig utbildning; Miljön ska vara föränderlig, lärande och utmanade. Allt material ska vara tillgängligt för alla och alla ska få möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter.

2. Språkutveckling (Modersmål): Bildstöd, olika teckenkartor, böcker som finns tillgängliga för barnen samt polyglutt.

3. Matematisk utveckling: Synligt matematiskt material som t.ex spel, siffror mm. Skogen och dess material.

4. Systematisk kvalitetsarbete SKA: Projektor samt andra digitala material. Dokumentationerna synliggörs även i vår verksamhet.

15/3-21

1. Tillgänglig utbildning; Miljön ska vara föränderlig, lärande och utmanade. Allt material ska vara tillgängligt för alla och alla ska få möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter. Vi har stor spridning gällande åldrar och utvecklingsnivå, se vi har sett över materialet så det finns något för alla

2. Språkutveckling (Modersmål): Bildstöd, olika teckenkartor, böcker som finns tillgängliga för barnen samt polyglutt. Material som inspirerar till språkutveckling finns i vår miljö både ute och inne t.ex. alfabet. Det område vi fokuserar på i vår undervisning synliggör vi på bla väggar.

3. Matematisk utveckling: Synligt matematiskt material som t.ex spel, siffror, mätverktyg mm. Skogen och dess material. Vi använder konkret material till leken och inspirationsmaterial på golv och väggar

4. Systematisk kvalitetsarbete SKA: Projektor samt andra digitala material. Dokumentationerna synliggörs även i vår verksamhet.

Förhållningsätt?

Vi är närvarande, lyhörda, nyfikna, respektfulla, utmanande pedagoger med stor arbetsglädje.

Vilka material/aktiviteter behövs?

1. Tillgänglig utbildning; Erbjuder varierande miljöer och material till olika behov, intressen men också olika aktivitetsnivåer hos barnen (tillgång till både fart och mer lugna aktiviteter och miljöer).

2. Språkutveckling (modersmål); Tillgängligt material som bjuder in till lärande inom språket (papper & penna, böcker, polyglutt, skrivna ord och bokstäver) Insamling av fakta från vårdnadshavare gällande olika modersmål och kulturer

3. Matematisk utveckling; Tillgängligt material som bjuder in till lärande inom matematiken (linjal, tärningar, timglas, klocka, siffror).

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Papper, penna, ipad och projektor.

7/1 2021

1. Tillgänglig utbildning; Erbjuder varierande miljöer och material till olika behov, intressen men också olika aktivitetsnivåer hos barnen (tillgång till både fart och mer lugna aktiviteter och miljöer).

2. Språkutveckling (modersmål); Tillgängligt material som bjuder in till lärande inom språket (papper & penna, böcker, polyglutt, skrivna ord och bokstäver) Insamling av fakta från vårdnadshavare gällande olika modersmål och kulturer

3. Matematisk utveckling; Tillgängligt material som bjuder in till lärande inom matematiken (linjal, tärningar, timglas, klocka, siffror, kameler).

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Papper, penna, ipad och projektor.

15/3-21

1. Tillgänglig utbildning; Erbjuder varierande miljöer och material till olika behov, intressen men också olika aktivitetsnivåer hos barnen (tillgång till både fart och mer lugna aktiviteter och miljöer). De mer fartiga miljöerna får vi förlägga utomhus. Vore kul att göra i ordning en hinderbana i parken. Vi skulle också behöva kunna erbjuda någon mer lugn miljö . Vi funderar på att skaffa hörlurar för att lyssna på sagor.

2. Språkutveckling (modersmål); Tillgängligt material som bjuder in till lärande inom språket (papper & penna, böcker, polyglutt, skrivna ord och bokstäver) Insamling av fakta från vårdnadshavare gällande olika modersmål och kulturer

3. Matematisk utveckling; Tillgängligt material som bjuder in till lärande inom matematiken (linjal, tärningar, timglas, klocka, siffror, kameler).

4. Systematiskt kvalitetsarbete; Papper, penna, ipad och projektor.

Barnens funderingar och frågor?

Vem gör vad och när?

Detta planerar vi tillsammans under måndagsplaneringarna.

Hur blev det? (fylls i vid utvärdering)

Årsanalys 2020-2021

Årsanalys 2020-2021
 
Tillgänglig utbildning social, pedagogisk och fysisk miljö:
"Förskolan ska ge alla barn möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas efter sin förmåga och sina behov."
 
Vad har vi gjort?
• Vi har använt oss av bildstöd i form av bildstödskartor kopplat till aktivitet och i lek/materiallådor, vi har haft bildstödsböcker till vissa barn men möjlighet till alla att använda, vi har haft reda ut böcker, välja lådor och timstock.
• Barndokumentationer och reflektioner
• Trygghetskartor
• Delade grupper både spontana och planerade för att alla ska få synas och höras och kunna ha större inflytande på sin undervisning
• Modersmålsstödjare
• Resurs mån-tors 8.30-14
 
Hur blev det?
Vad såg vi? Blev det väntad effekt? Vad var framgångsfaktorerna?
För att barnen ska få en tillgänglig utbildning har våra framgångsfaktorer varit att dela gruppen, tydlig struktur över dagen genom bildschema, bildkartor och tecken. Vi utgår från barngruppens behov när vi planerar undervisningen, gör anpassningar både individuellt och på gruppnivå.
Vi har även gjort individuella trygghetskartor. Där fick vi få syn på barnens tankar, att de flesta är trygga i alla rum men att de vågade öppna upp sig om kompisrelationer.
Via barndokumentationer och reflektioner vid projektorn har vi fått syn på barnens kunskaper och intressen. Denna samlade information gör att vi kan se vart barnens behov och intressen finns och hur vi ska lägga upp undervisningen och miljön för att ge möjlighet till alla att vara delaktiga.
Vi har använt oss av bildstödsböcker till några av barnen. För att konkret kunna arbeta kring barnens samspel och konflikter och missförstånd som kan uppstå har vi använt oss av "reda ut bok". Detta har lett till att fler barn kan sätta ord på och reda ut konflikter lättare.
Barnen har haft stor nytta av bildstödet för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det har främst använts i leken och som stöd i olika valsituationer men också i "svåra situationer" t.ex. övergångar mellan aktiviteter. Det har bidragit till förståelse och stöd för det vi undervisar om och för att barnen ska kunnat göra sig förstådda.
Genom att använda oss av bildstöd och timstock har det blivit en tydlighet för barnen som skapat trygghet. Det har hjälp till att skapa ett lugn och struktur där barnen stannat längre i aktiviteten och rummet. Det har varit ett stöd att få barnen i delade grupper, vilket är en viktig framgångsfaktor för oss.
Vi är nära barnen i deras lek och läser av barngruppens och individernas behov och intressen.
Delade grupper och på individuell nivå försöka utgå från när barnet "är sitt bästa jag" och försöka anpassa miljö och arbetssätt efter det.
Gällande värdegrund och hur vi är mot varandra ser vi oss pedagoger som viktiga förebilder. Hur vi är mot varandra och hur vi stödjer barnen att lösa olika situationer är och kommer fortfarande vara en mycket viktig framgångsfaktor.
Att ta in modersmålsstödjare har varit ett bra sätt för oss att ta reda på barnets kunskapsnivå inom språket.
 
Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda? Vad tar vi med oss, hur går vi vidare?
Vi känner att vi inte har kunnat få en rättvis bild av kunskaperna hos barnen med annat modersmål. När modersmålsstödjare varit på plats har vi endast hunnit med att bedöma språket, inte tex matematiken. Vi önskar tätare samarbete med modersmålsstödjare.
I höst kommer vi att skicka hem trygghetskartor så att vårdnadshavare kan göra det med sitt barn. För att förhoppningsvis nå alla barns tankar och känslor.
 
 
Språkutveckling/modersmål:
'"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften"
 
Vad har vi gjort?
• Rim, flanosaga med rim, instruktioner, prepositioner, sammansatta ord, tecken som stöd, begynnelsebokstäver, för- och efternamn, läsgrupper (föräldrarna delaktiga genom boktips) användandet av språk i leken (får jag vara med, min tur), dokumentationer och reflektioner (återberättande, kunskapsförändring, vad har du lärt?) Vi har jobbat med återvinning, där barnen mött språket i temat genom att vi sköljt dem med nya ord som hör till miljö/återvinning, teknik/konstruktion, samt förstärkt med bildkartor. Modersmålsstödjare har varit på plats, Bockarna bruse-tema, dramatisering, böcker, projektorn-nyckelpigan, lekmaterial.
Lekskriva och användande av papper och penna.
 
Hur blev det?
Vad såg vi? Blev det väntad effekt? Vad var framgångsfaktorerna?
Vi ser ett stort intresse hos barnen i undervisningen, det ser vi genom att barnen tar med sig sina nya kunskaper i leken och vid andra tillfällen under dagen. Under hösten behövde vi pedagoger vara startmotor för diskussioner kring språket och barnens egna skrivande och intresse för bokstäver. Nu under våren ser vi ett annat intresse hos barnen, de tar själva initiativ till aktiviteter kopplade till språket, exempelvis leker skola och skriver böcker, frågar hur bokstäver ser ut och låter, leker med ord. Vi har sett till att material finns tillgängligt, exempelvis ligger det framme papper och penna, ord, bokstäver, tecken och bildstöd finns både på väggar och i leklådor. Flertalet har utvecklat fonologisk medvetenhet.
Genom läsgrupper har vi kunnat skapa förutsättningar för större koncentration och fokus hos barnen. När vi nu har kunnat välja bok efter gruppens nivå ser vi att barnens förståelse har ökat, barnen har kunnat återberätta, följa med i historien och samtalat om ords betydelse och synonymer. I jämförelse med läsvila får läsgrupperna en helt annan kvalité.
För att nå alla barn är det viktigt att använda olika uttrycksformer, vi har dramatiserat, sjungit, dansat med syfte att stärka språket. Vi kan se att de språksvaga barnen får en helt annan roll och vågar ta för sig på ett annat sätt än i samlingssituationer.
En framgångsfaktor för oss är att vi ofta delar barnen i mindre grupper och att det underlättar med en resurs. Vi är närvarande pedagoger som ser varje barns behov, utmanar dem som grupp och individer. Har ett helhetstänk där undervisning sker hela dagen, både inne och ute och vid rutinsituationer.
 
Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda? Vad tar vi med oss, hur går vi vidare?
Det har varit svårt att välja fokus till lärloggarna för att enkelt kunna följa barnens kunskapsförändring. Vi vet vad vi vill och vilken effekt vi vill ha av lärloggarna, men har inte hittat struktur och har fått prioriterat annat före dessa. Fokus för oss har legat på konkreta arbetsstunder med de barn som behövt det mest. Till hösten gör vi en långsiktig plan där vi väljer att fokuserar på vissa delar vi vet barnen behöver ha med sig i framtiden.
De framgångsfaktorer vi tar med oss är delade grupper, läsgrupper, vårt fina samarbete och förhållningssätt.
 
Matematisk utveckling
Barnen ska få förståelse vad matematik är och utveckla förståelse för tid, rum, form och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning samt resonera matematiskt om detta.
 
Vad har vi gjort?
Matvärd, procent, prepositioner, talraden, ordningstal, höger/vänster samt olika matematiska begrepp. Barnen har också fått bekanta sig med och använt olika mätverktyg (linjal, meterpinne, måttband- cm, m samt timstock-minuter). Våra födelsedagsfirande innehåller också mycket matematikundervisning (antal, tärning, addition mm)
Matematiken har barnen mött i temat naturkunskap-teknik/konstruktion genom sortering (av skräp), antalsuppfattning, tid (tidslinje), matematiska begrepp kopplade till konstruktion.
 
Hur blev det?
Vad såg vi? Blev det väntad effekt? Vad var framgångsfaktorerna?
Barnen visar stort intresse för matvärd och genom upprepning ser vi kunskapsförändringar gällande tillexempel antalsförståelse, höger-vänster, räkna 1-10. Ordningstal är något nytt för vissa barn, ungefär hälften av barngruppen har tagit till sig detta. Procent (25, 50, 100, 1, 0%) ser vi att barnen har stor kunskap om och använder i sin vardag.
De språksvaga barnen har större svårigheter för prepositioner, vi har förstärkt med bildstöd men har inte lyckats nå förväntad effekt. Gällande mätning ser vi att barnen har ett intresse men inte några befästa kunskaper. 5-åringarna har bekantat sig med meter genom att tillverka meterpinne och där har vi sett att kunskapen befästs.
För att använda matematiken på roligt sätt har vi introducerat bluebot. Det har väckt stort intresse hos barnen, och har blivit en framgångsfaktor när det gäller att nå de flesta barn. Vissa barn har tagit till sig nya matematiska begrepp(algoritm, programmering), andra höger-vänster, antalsförståelse och abstrakt tänkande.
En framgångsfaktor är att vi genom barndokumentationer och reflektioner ser barnens kunskapsutveckling. En framgångsfaktor för oss är också att vi ofta delar barnen i mindre grupper och att det underlättar med en resurs. Vi är närvarande pedagoger som ser varje barns behov, utmanar dem som grupp och individer. Har ett helhetstänk där undervisning sker hela dagen, både inne och ute och vid rutinsituationer. Att vi har ett gemensamt fokusmål i hela huset ser vi också som en framgångsfaktor då det ger ringar på vattnet.
Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda? Vad tar vi med oss, hur går vi vidare?
Vi borde ha utmanat barnen mer med matematiskt material i vardagen. Det material vi har haft framme har varit svårt för barnen att använda själva, de har behövt en vuxen som stöd. Vi kommer att placera materialet lättillgängligt och där vi också har lättare att vara med. Vi arbetade mest med Bluebot under höstterminen, och hade som mål att fortsätta under året, men av olika anledningar har det inte blivit så. Vi vill på nytt introducera programmering under hösten.
 
Systematiskt kvalitetsarbete
Arbetslaget ska analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande. 
 
Vad har vi gjort?
Veckoreflektioner, 10-veckors analyser, årsanalys, lärloggsinlägg, veckobrev, utvecklingssamtal
Vad såg vi? Blev det väntad effekt? Vad var framgångsfaktorerna?
När vi har planerat våra veckor så har vår grovplanering legat till grunden till att få fram de "mål" som vi vill uppnå. I och med att vi har en arbetsplan blir våra planeringar och reflektioner styrda mer mot den och detta har lett till att vi har haft ett tydligt syfte i lärloggsinlägg både på grupp och individnivå. Barnens intresse ligger till grund för vår grovplanering och att det även styr under tidens gång.
Vi har veckoreflekterat ihop och ska fortsätta med det. Det ger viktiga och bra diskussioner och vi har sett olika saker som vi delger varandra och utvärderar för att veta hur vi ska gå vidare.
 
Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda? Vad tar vi med oss, hur går vi vidare?
• Vi vill fortsätta diskutera i arbetslaget och i huset hur vi tänker kring barnens individuella lärloggsinlägg, hur många, innehåll osv.
• Det har varit svårt att välja fokus till lärloggarna för att enkelt kunna följa barnens kunskapsförändring. Vi vet vad vi vill och vilken effekt vi vill ha av lärloggarna, men har inte hittat struktur och har fått prioriterat annat före dessa. Fokus för oss har legat på konkreta arbetsstunder med de barn som behövt det mest. Till hösten gör vi en långsiktig plan där vi väljer att fokuserar på vissa delar vi vet barnen behöver ha med sig i framtiden.
• Vi vill också involvera vårdnadshavare mer i vår verksamhet. Det kan vi göra genom enkäter kopplade till mål samt genom att ställa frågor i barnens individuella lärlogg under kommentarer.
• När vi haft digitala utvecklingssamtalen har vi sett att färre vårdnadshavare ha svarat på frågorna.