Skolbanken Logo
Skolbanken

Centralvakten Smultronet, uppföljningsperiod 3, Projektsammanfattning

123571 Förskolan Centralvakten, Stockholm Södermalm · Senast uppdaterad: 4 juni 2020

Det här är den fjärde och sista perioden i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi fyra perioder: Projektuppstart samt tre Uppföljningsperioder som alla följer vårt pedagogiska år. Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en utvärdering av projektet som görs i slutet av vårterminen. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

                                                                                                        Hållbar utveckling - kompis

Vårterminen på smultronet har haft fokus på social kompetens och  vänskap. Hur är vi bra kompisar mot varandra? Hur kan vi skapa trygghet i barngruppen? Syfte har varit att utveckla barnens sociala kompetens och gemenskap. Genom olika undervisnings tillfällen har vi skapat olika sammanhang för barnen i syfte att ge dem kunskap och erfarenheter i hur vi är mot varandra och närmiljö.  

Projektsammanfattning:

 

Vi startade upp vårterminen genom att samtala om begreppet kompis, vad är en kompis?  Vi skapade en gemensam kompismålning, här fick barnen öva på att turas om om plats, samarbeta och möte för gemenskap. Den gemensamma målningen hängdes upp på en vägg så barnen kunde mötas kring den målningen dem skapat som symboliserar gemenskap i barngruppen.

 

“Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation.”  (Lpfö 18)

 

 

 

Ålle-Bålle är en kompis som följt med oss sedan tidigare och som vi har arbetat vidare med under terminens gång.  Ålle-Bålle är ett troll som bor i ett träd nere vid Långholmsbadet som vi brukar besöka under våra promenader. Syftet med Ålle-Bålle är att hälsa på, visa omtanke och att säga hej. Att vi bryr oss om och tar hand om vår kompis. Ålle - Bålle har kompisar, som vi också hälsar på, ibland är spindeln på besök eller en björn. Vid Ållbe-Bålle samlas vi och har en sång till hen som vi sjunger, vi sjunger även för spindeln/björnen. Barnen uppskattar Ålle-Bålle, och vi hör barnen samtala och reflektera kring Ålle-Bålle på förskolan. Samtalar vi med barnen om att vi ska gå på promenad, så svarar barnen "Ålle-Bålle". Ålle -Bålle blir en gemenskap och sammanhållning i barngruppen.

 

 

Vi skapade en kompislåda, tanken med kompislådan är att det ska dyka upp olika saker i lådan kopplat till begreppet kompis och om hur vi är mot varandra. Ett gemensamt skapande för gruppstärkande sammanhållning. 

 

 

Vi mötte sagan om Bibbi och Doddo i kompislådan som handlar om att dela med sig. I sagan får vi även in STOP, att säga stop när vi inte vill. Även känslorna, ledsen, glad och arg. I sagan har vi använt oss av bildstöd som kan bidra till en större förståelse av det vi berättar.

 

Vi övar även på att uttrycka våra olika känslor och visar varandra hur vi ser ut. Vi har även en sång i samlingen som handlar om känslor som vi brukar sjunga tillsammans som barnen tycker om och har bidragit till att vi hör barnen samtala om känslorna glad, arg och ledsen i andra sammanhang. 

 

 

 

 

Vi arbetade vidare med kompislådan, känslor och med barnens lek, stödja dem i att samspela med varandra. Vi samtalar om känslor för att stärka vad barnen känner och upplever i olika situationer. Speciellt konflikthantering där barnens egna språk inte utvecklats ibland eller att de behöver stöttning. Vi har arbetat med att stödja genom att sätta ord på vad barnen känner och upplever. Ta hand om varandra och vara en bra kompis.  Få en förståelse för sig själv och sin omvärld.  Även att vi ser barnen, bekräfta, även deras känslor.

 

 “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.”  (Lpfö 18)

 

“förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler”  (Lpfö 18)

 

 

 

Vi säger STOP: vi har arbetat med att uppmuntra barnen att säga stop när dem inte vill. Vi har samtalat och arbetat med symbolen i olika situationer. Vi har målat våra händer röda och tryckt stop handen på ett papper där de står “vi säger stop”. Vi har märkt att barnen använder sig av stop handen i olika situationer som uppkommer, vi har även arbetat med att uppmuntra barnen att använda STOP handen i olika situationer som vi ser dem hamna i.  Vi har även en sång vi sjunger, nu ska vi hoppa hoppa hoppa,.. Tills vi säger stopp (även visa med händerna) Den har vi märkt att barnen tycker om och blir ett bra verktyg för oss i stop arbetet. Rörelsesången på promenader med högtalare. Rörelseglädje och kroppsmedvetenhet, reaktionsförmåga.  

 

" stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, " (Lpfö 18)

 

 

Vi har arbetat vidare med Känslan glad, vi vill göra naturen glad, med fokus på skräpplockaveckan. Barnen har visat ett stort intresse för sopbilen, vi brukar se sopbilen under våra promenader och kolla på när den kör/låter. Vi har även kollat på en film på Youtube om “farbror Bengt och sopbilen”. Sopbilen blev ett tydligt verktyg för oss att samtala om skräp och naturen. Vi frågade barnen vad sopbilen gör? “Den tutar, piper, blinkar, låter”, “den hämtar soper”, Vart ska sopbilen? “på vägen”, “rulla” Vad händer när sopbilen är full? “jag vet inte”. Sopbilen blir glad och mätt i magen när den får skräpet. 

 

Vi har skapat en sopbil av mjölkkartonger, på en promenad tog vi med oss sopbilen och plockade skräp i naturen och kastade sedan skräpet i en soptunna. Sopbilen lever nu kvar inne på avdelningen och bilder på olika skräp plockas med i sopbilen, och blir ett samtalsämne hos barnen.

 

“förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling” (Lpfö 18)

 

 “ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.”  (Lpfö 18)

 

Vi fortsätter arbetet med hållbar utveckling och vi gör naturen glad. Vi bestämde oss för att odla och låta barnen få följa processen, sockerärtor ute och inne i en plastficka i ett fönster. Vi har även skapat Ålle-Bålle Troll av toa rullar och sått frön, där trollen fick grönt hår.

 

 

 

Vi samtalade mycket om vad som hände ute i naturen och vad vi såg, Barnen uppmärksammade myror, både inne på avdelningen och ute på gården, samt på promenader. Vi tog till vara på barnens visande intresse för myrorna och lät barnen skapa sina egna tolkningar av myror. Av silkespapper skapade vi myrans kropp, med tuschpennor ritade vi dit myrornas ben och klistrade dit ögon. Vi skapade en myra av en pinne som nu lever kvar inne på avdelningen som vår kompis.   

 

 

Inne på avdelningen har dokumentationsvägg bidragit till reflektion om vad vi har gjort under terminens gång, det har blivit en mötesplats för barnen som bidragit till samtal och vi pedagoger kan se vad barnen riktar sitt intresse mot. Vi har arbetat med att reflektera tillsammans med barnen och lyssnat på deras tankar och upplevelse.

Vi har även samtalat med barnen i den vardagliga verksamheten om hur vi är mot varandra och hur man är en bra kompis, och även natur och djur.  Vi kan se att de arbetet som vi påbörjade i början av terminen med fokus på social kompetens har bidragit till en sammanhållning och gemenskap i barngruppen. Barnen uppmärksammar varandra, namn, hej, kompis, " vi känsla". Att vi är här tillsammans och tar hand om varandra och vår miljö.

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback