Projektutvärdering:

Vi har haft projekt Fart och friktion under höst- och vårterminen. Barnen visade stort intresse för att köra med material i olika rutschkanor och vi ville då undersöka lutande plan och friktion på olika sätt.

Vi samtalade med barnen i samband med deras lek  för att skapa en större förståelse för deras intresse. Detta för att vi ville planera undervisning och utbildning utifrån deras intresse. Vi anser att detta resulterade i att alla barn blev sedda och hörda samt att projektet blev ett lustfyllt lärande. Vi har arbetat mycket i smågrupper och detta kommer vi ta med oss till nästa termin. 

Vi utgick från tre läroplansmål som visas nedan. Vi kan se förändrat lärande hos barnen när det gäller bland annat förståelse för nya begrepp som de har tagit till sig och använder i deras lek.

Stödfrågor till projektutvärderingen

• Hur uppfyllde vi projektets syften och varför?

I och med att vi samtalade med barnen kring deras undersökningar av fenomenet fart anser vi att det resulterade i att alla barn blev sedda och hörda samt att projektet blev ett lustfyllt lärande.

• Hur har barnen haft inflytande i projektet?

Genom att vi planerade undervisningen utifrån samtalen med barnen och det som de uttryckte var intressant.

• Hur reflekterade vi med barnen?

Reflektion har vi haft med barnen då vi gemensamt har tittat i deras mappar, ställt frågor utifrån bilderna samt varit uppmärksamma på deras uttryck med hjälp av deras kroppsspråk. 

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Hur vet vi det?

Barnens nya kunskaper kring fart och friktion kan vi se då barnen använder sig av de olika begreppen i deras lek, i samtal med barnen och när vi ställer frågor kring fenomenet.

•  Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos det enskilda barnet? Hur vet vi det?

I och med att vi arbetat i små grupper fick alla barn utrymme att bli sedda och hörda och genom bland annat diskussion och barnens egna skapanden kan vi se det enskilda barnets lärande, reflektion har skett både enskilt och i grupp- enskilda reflektionen visar det enskilda barnets lärande.

• Hur har barnen fått syn på sitt eget/andras lärande? Hur vet vi det?

Genom diskussion och deras egna skapanden, diskussion utifrån bilder och böcker samt utifrån dokumentation i deras mappar som gett plats för reflektion. 

• Hur har vår organisation fungerat?

Vi har delat in oss i mindre projektgrupper, mestadels  på förmiddagarna men även några eftermiddagar. Grupperna har inte varit statiska så barnen har delats in utifrån dagsform, sammanhang exempelvis. En förbättringsåtgärd skulle kunna vara att ha mer struktur över grupperna.

• Hur har den pedagogiska miljön fungerat?

Miljön har förändrats under projeketets gång och barnen har bland annat varit medskapande av miljön.

• Hur har vårdnadshavarna involverats?

I den dagliga kommunikationen med vårdnadshavarna.

• Vad blev bra/mindre bra? Varför?
  

Vi ser en stor fördel med att ha ett brett projekt. Detta har gjort att vi kunnat fördjupa oss i flera olika delar men som samtidigt har en röd tråd. Projekt: fart och friktion. 

• Vad är vi mest stolta över i projektet?

Att vi kunnat bibehålla barnens intresse samt att vi kunnat se att det skett lärande hos varje barn.

• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

Att utgå efter barnens intresse och behov.

• Vilka erfarenheter har vi gjort under året som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?

Att arbeta i smågrupp är en stor fördel i undervisningssituationer med yngre barn. 

• Vilka teorier har vi använt oss av?

-Att ge barnen möjlighet att jämföra olika situationer och händelser som är kopplade till det fenomen som är i fokus. Att hitta likheter och skillnader och ge barnen möjlighet att generalisera sina kunskaper till andra situationer.