Mönster och sortering

Väcka barnens nyfikenhet för mönster och sortering.

Projektämne: Matematik

Syfte: Att få barnen att se logiskt tänkande och att väcka deras nyfikenhet för mönster och sortering.

Vårt mål kopplat till läroplansmålet: Att utveckla barnens logiska tänkande till matematik genom att klassificera föremål med hjälp av mönster och sortering. 

Arbetssätt - förhållningssätt - material: Starta upp terminen med att barnen får presentera sina sommarminnen för varandra i mindre grupper. Sommarminnena sätts upp på en gemensam vägg på avdelningen där barnen kan titta, prata och inspireras av varandras foton.

Viktigt att vi använder de rätta jämförelseorden; lång, längre, längst. 

Hur delar vi upp barnen? Fasta mindre grupper till en början, mixade åldrar när de ska presentera sina sommaruppgifter. Detta medför att barnen har lättare att komma till tals, kunna uttrycka tankar och idéer och funderingar. Vi fortsätter ha fasta grupper under projektets gång. Vi pedagoger upplever att det blir lättare för barnen att följa en röd tråd om de alltid är med samma pedagog, och att pedagogen kan ta upp tidigare diskussioner mm med de barn den haft vid föregående projekttillfälle, genom observation, reflektion och dokumentation.

Vidare delar vi upp barngruppen i två grupper (en för de äldre barnen och en för de yngre) för att arbeta med två olika sagor (Läslyftet + Bornholm).

Behöver vi fördjupa oss inom området på något sätt? Låna böcker på biblioteket. Finns det någon bok på kontoret som vi skulle kunna använda oss av? Vi läser en del litteratur, både från böcker som kommer från ledningen men även litteratur som vi hittar på Internet. Det finns mycket att läsa från Skolverket och vi lånar en del litteratur från biblioteket. Det är upp till var och en att läsa och att hitta den kunskap man behöver för att kunna gå vidare med sin projektgrupp.

Vad har vi för frågeställning kring sommaruppgiften? Vi ställer frågor till barnen som handlar om: Form, färg, mönster och hur föremålet känns i handen. 

Ansvarsområden? Vi ansvarar för våra olika projektgrupper men hjälps åt att hitta infallsvinklar i projektet och ser till att projektet går framåt. 

Lektionstillfällen? När? Var? Till en början såg vi till att alla barn fick presentera sina sommaruppgift i mindre grupper. Dessa grupper bestod inte av de fasta grupperna utan de barn som hade med sig sommaruppgift direkt efter semestern fick starta att berätta för de barn som inte hade med sig sommaruppgift. Vi vill få in så många tillfällen som möjligt i veckan men samtidigt vill vi inte ha för bråttom. En gång i veckan är tanken att vi ska gå till skogen. I skogen har vi inte våra projektgrupper men vi tar ända med projektet till skogen. Barnen får i mindre grupper olika uppgifter som har med matematik (mönster och sortering att göra). 

Material? Vi skapar nya stationer till barnen, som inspirerar till vårt projekt. 

Sommaruppgift: Barnen får måla och dekorera en toarulle på förskolan. Där i stoppar vi en lapp med sommaruppgift som vi skickar hem under sommaren. I toarullen ska barnen stoppa ett föremål som får plats i rullen. 

Rumsuppfattning med hjälp av rörelse och utomhusverksamhet. Vi låter barnen med hjälp av kroppen skapa olika rörelseprogram. Detta blir en typ av programmering då tex ett föremål/form är en viss rörelse. Barnen får själva skapa ett rörelseprogram och leda sina kompisar. Barnen får även utmanas i Mini-röris, leker grupplekar både på gården och i skogen där barnen får öva på regler, turtagning och öva på grovmotorik. 

Mönster, ordning.

Hur vi väljer att ta projektet vidare efter att alla presenterat sitt sommarminne:
Ett barn hade med sig en pastabit som sommaruppgift. En grupp startade därför med ett experiment, där man är nyfiken på hur en pastabit kan kännas i handen, då några upplevde den hård medan någon sa att den kan vara hård.

Det vi kunde se när sommaruppgifterna var presenterade var att grupperna pratat mycket kring färger, former, mönster. Vi ville nu att barnen skulle få en första förståelse för vad ett mönster/matematiskt mönster kan vara. Därför fick grupperna möta olika material och uppgifter som skulle väcka barnens nyfikenhet kring detta.
Material: Vi använde oss av lego, plusplus, pärlor, paljetter, helt enkelt sådant material vi har mycket av på avdelningen och barnen fick i uppgift att skapa varannanmönster, var tredjemönster tex av dessa olika material. Ibland fick de hitta på egna mönster men till en början fick de färdiga mönster som de skulle bygga/skapa. Barnens alster fick de fota så att vi kunde sätta upp både foton och det de byggt för att inspirera de andra barnen på avdelningen. En grupp barn skapade en Mandalasstation, så att barnen kan skapa mönster på egen hand med material framtaget på en station och som alltid är uppdukad. Vi använde oss av material som fanns på avdelningen (paljetter, knappar, pärlor) men valde även att lägga till naturmaterial som vi hittat på våra utflykter (kottar, nypon mm). 

Språk; Före Bornholmsmodellen ligger till fokus på våra samlingar vi har innan lunch. Vilket är ett språkutvecklande arbete för barnen där vi har rim och ramsor, sång och musik, rytmik (klappa stavelser) och dramatisering av olika sagor och sånger. Vi använder oss av rekvisita och bilder till sånger och berättelser. Vi erbjuder litteratur som är anpassad efter barnens ålder och behov, förutsättningar, modersmål och intressen. Vi använder oss av sagopåsar med rekvisita, bilder, flano, projektorer, lärplattor (Ugglo). Vi har boksamtal på våra vilor, barnen får återberätta vad som hänt i boken (vid läsning av kapitelböcker) för att ta reda på hur barnen uppfattar innehållet i sagan men även ordförståelse och begreppsförståelse. 

Läslyftet i förskolan, en utbildning från Skolverket där vi utifrån teori kommer fram till hur vi praktiskt vill arbeta med barnen utifrån läsande och berättande. första uppgift (som innefattade att skapa kartor med barnen) inspirerade oss till att väva in vårt projekt i uppgiften. En grupp barn skapade kartor mellan förskola-skogen där man under promenadens gång letade efter riktmärken och landmärken som fotades och sedan ritades upp på varsin karta. Barnen visade ett stort intresse kring detta och därför bestämde vi oss för att låta alla barn få skapa kartor. 

Genom böckerna Lilla Kotten på besök och Tio vilda hästar - en räknesaga kommer vi fortsätta arbeta kring vårt projekt för att få in matematik i sagoböcker. Dessa böcker har vi valt via uppgiften i Läslyftet. Vi kommer kunna få in talföljd, räkning men även leta mönster i boken.

Vi hade precis haft vår FN-vecka där vi lyft några av Barnkonventionens artiklar:
Artikel 7: Du har rätt till ett eget namn, ett medborgarskap och att känna till ditt ursprung.
Artikel 8: Du har rätt till en egen identitet.
Artikel: 27: Alla barn har rätt till en bostad, kläder, mat och rent vatten.
Barnen hade fått skapa sig själva (självporträtt), vi fokuserade extra på barnens namn under samlingarna för att barnen skulle lära sig vad de heter i både för- och efternamn. Vi lyssnade på musik från barnens hemländer. Och barnen fick rita och berätta om sina familjer. Veckan startade dock med att en liten björn landade i en luftballong på baksidan av vår gård med ett brev som talade om att han saknade namn, familj och ett hem. Barnen fick ge honom ett namn (genom att rösta), de blev hans familj och de bestämde att han kunde bo på förskolan. Denna lilla björn gav barnen olika uppgifter under veckan och han gav även barnen i uppgift att visa honom var de bodde (introduktion till kartorna). Barnen fick nu i sina projektgrupper en och en, leda resten av gruppen från förskolan hela vägen till sitt hem. Under promenadens gång fick barnet och gruppen leta efter riktmärken/landmärken som det sen skulle få rita dit på sin karta som barnet fick rita väl tillbaka på förskolan. I denna uppgift får vi in vårt projekt gällande mönster. Vad har riktmärkena för mönster och vad har de för färger? Kan vi se andra mönster längs vår promenad? 
Vår lilla björn har nu fått börja besöka ett barn i taget på helgerna. På måndagen får barnet berätta om sin helg med björnen (med hjälp av en pedagog) och visa upp eventuella foton och vi läser tillsammans det vårdnadshavaren har skrivit. Detta gör vi för att belysa att barn lite extra och att även belysa hur olika alla familjer är, att alla gör olika saker hemma, äter olika saker mm. 

Aktiviteter: Uppdragskort gällande rörelser och matematik utomhus/inomhus, rörelseramsor, rörelsesånger, kroppsuppfattning.

Bokbussen, beställa böcker.

Flickor och pojkar får förebyggande anpassningar och tidigt stöd; vi anpassar undervisningen utifrån de barn vi har i gruppen. Utgår från barnens behov och förutsättningar. Vi har en specialpedagog att vända oss till för att få stöd och handledning vid behov. 
Vid dokumentation kring det enskilda barnet i projektet synliggör vi barnets utveckling och lärande men även delaktighet och dess inflytande i verksamheten. Vid utvecklingssamtalet är barnet delaktigt genom att få svara på några intervjufrågor som handlar om förskolan, frågorna är anpassade efter barnets ålder. Barnet är även med och går igenom sin dokumentation inför utvecklingssamtalet.

Läroplansmål

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,