Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Centralvakten Blå B, uppföljningsperiod 3, Projektsammanfattning

Skapad 2020-06-04 09:18 i 123571 Förskolan Centralvakten Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den fjärde och sista perioden i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi fyra perioder: Projektuppstart samt tre Uppföljningsperioder som alla följer vårt pedagogiska år. Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en utvärdering av projektet som görs i slutet av vårterminen. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Innehåll

Formulera projektsammanfattning
Sedan gruppens uppstart hösten 2019 har Humlornas projekt-tema framför allt varit att sätta samman och stärka gruppen. Detta genom lekar och samarbete, rutiner och kompisregler. Introduktion av miljö och material och övergången till att äga sin miljö - på förskolan. Denna termin har vi gått från arbetet med Gruppen till JAGET - utifrån frågor som Vem är jag? – i och utanför gruppen 'Humlorna'.

Projektsammanfattning
"Kroppen – och dess sinnen", där barnen fått utforska, ställa frågor och samtalar om vilka olika sinnen vi har och vad vi kan göra med dem – med utgångspunkt i barnens ansikte - ÖGA, NÄSA, MUN. Barnen har fått använda olika sinnen under olika aktiviteter och i bildskapande aktiviteter gjort självporträtt.

  • Projektet - syfte:
    - Utifrån frågor son - Vem är jag?
    Arbete med kroppen och dess sinnen Vem är jag? Vad heter jag? Vad är jag? vad känner jag? I fortsatt tråd med projektet JAGET och barnens begynnelsebokstäver, har barngruppen Humlorna alltså påbörjat ett parallellt projekt med underrubrik ’Kroppen och dess sinnen’ i syfte att låta barnen utveckla sin identitet samt ges utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper.

  • Hur har barnen haft inflytande i projektet?

Det märks att barnen är med på det som sker omkring pågående delar och avslutande bitar av projektet och det känns viktigt att barnen/gruppen är deltagande och engagerade i dokumentationen - varför och vad vi gör. Det är tydligt hur barnen tycker att det är viktigt att ALLA kompisars alster finns representerade på ”vår” tavel-vägg och att arbetet med gruppen och jaget, bokstäver och våra sinnen har varit ett fantastiskt projekt där barnen ser varandra och inspireras av varandra i leken och i språket, och i uppfattningen om sig själva som viktiga och självklara aktörer i barngruppen Humlorna – och att vi i förskolan får uppleva, utvecklas och lära med alla kroppens sinnen 

Hur reflekterade vi med barnen? 

Utifrån pedagogernas observationer av barnens och deras uttryck under framför allt måltider, då barnen bland annat beskriver och diskuterar sina smakupplevelser med varandra. ”Jag tycker att det smakar surt.” ”Nej, det är salt”. Barnen samtalar med varandra i lek och måltid om lukt och smak. Exempelvis under matlagning i sandlådan och i ”glasskiosken” på gården. Barnen ljudar även ord och upptäcker hela tiden ord som börjar på sin eller någon annans bokstav. I samtal uppstår mycket upprepning kring vilken bokstav som ordet MAMMA och PAPPA och vilka deras och pedagogernas namn börjar på.
- ”Glassen smakar citron. Citron börjar på Camilla!”
- ”Ja – C, och hur smakar citron?”
- ”Surt!”

Pedagoger brukar exempelvis fråga ”Titta där” *pekar på väggen med tavlorna ”Vilka har gjort de där porträtten” och barn som inte brukar delta i samtal svarar snabbt ”JAG!” ”Humlorna”. Och vi kan naturligt samtala vidare och återspegla det arbete som vi har gjort tillsammans och vad vi ska och vill göra vid kommande projektstund.

Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?

Vi har under projektet JAGET – begynnelsebokstäver och kroppens sinnen uppmärksammat barnens förändrande kunnande om bokstäver som kommunikation. Samtal om det vi gör tillsammans på förskolan pågår både under samling och spontant vid exempelvis våra måltider. Vi uppmärksammar att den gemensamma tavelväggen som vi kan titta på under måltider har varit ett naturligt sätt att samtala om gruppen och jaget och att även barn som tidigare inte uttryckte sig särskilt mycket verbalt i den stora gruppen, i samlingar och spontant i lek, har kunnat svara och interagera vid frågor och i samtal.

Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn?

 Enskilda barn utvecklar sitt verbala språk, hittar bokstäver (symboler) i vår miljö och i andra miljler 

Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

 Barnen uppmärksammar varandra och varandras begynnelsebokstäver, lär av varandra och utvecklas som språkliga individer, i gruppen.

Hur har den pedagogiska miljön fungerat?

 
Vi har haft ett av våra ”huvudrum” Humlegården som det rum där den pågående dokumentationen. Alfabetet och barnens porträtt har satts upp på väggen efter att de först presenterats under samlingssituation. Alster som barnen målat inne i ateljén har satts upp på väggen när det torkat. På väggen utanför badrummet finns en vägg som vi har använt för dokumentation av de fotografier vi tagit under projektet på det som är aktuellt.
På ”tavelhyllan” i rummet där barnen äter har vi använt som dokumentation av det färdigställda bildskapandet som barnens begynnelsebokstav och nu i terminsslutet har vi publicerat barnens självporträtt.

Hur har vårdnadshavarna involverats? 

Under föräldramöte fick alla vårdnadshavare måla porträtt av sitt barn med kol, och bilden sattes upp på väggen i barnen miljö, efter att varje porträtt fått presenteras och barnen gissat vilken bild som förställde vilket barn. Vi påbörjade även ett arbete med tänder som barnen troligen kommer att fortsätta med efter sommaren. (Tänderna uppmärksammades i samband med att ett av barnen i gruppen har enorm tandläkarskräck och vi har i samtal med vårdnadshavare därför fört in tänder i arbetet med kroppen och dess sinnen). Tanken är att barnen ska få fortsätta samtala om tänder, borsta tänder, tandläkarbesök och eventuellt med tandborste "borsta tänderna från smuts" då smutsen består av play-doh. Något vi inte riktigt hunnit få tillfälle för under denna termin.

Vad blev bra/mindre bra – och varför?

Många samling- och undervisningssituationer har uteblivit, till stor del på grund av att tid för detta försvunnit p.ga. covid-18, vilket gör att flera tankar hos oss pedagoger har fått ”vänta”, men efter sommaren finns samtidigt massor med idéer till aktiviteter under höstterminen. Samtidigt har vi kunnat hålla kvar engagemang hos både pedagoger och hela barngruppen och kunnat samtala om det vi har gjort under lång tid.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: