Tema djur VT20/HT20

Här presenteras en grundplanering för olika djur som barnen visade eget intresse för i sin lek under våren, och som vi pedagoger valt att följa upp, utveckla och bredda för att kunna skapa en undervisning baserat efter barnens inflytande och påverkan. Vi kommer under hösten att tematiskt möta olika djurgrupper med barnen och vidare kunna särskilja dessa olika djurgrupper efter miljö, utseende, läten och liknande.

Tema djur VT20/HT20

Vad ska läras ut?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: 

- Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

- Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att kunna leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften

Varför?

Syftet med undervisningen är att skapa möjlighet för barnen att utveckla förståelse kring djur och kunna separera, sortera och kategorisera djurs olika egenskaper samt de miljöer som de befinner sig på. På så sätt kan vi påbörja barns möten av olika djur och relatera dessa till vår egna omvärld.  

Hur ska undervisningen genomföras?

Under våren visade barngruppen stort intresse för bondgårdsdjuren hos verksamheten. För många barn är ofta bondgården något som kommer naturligt i deras vardag, via fri lek eller möten i sin närmiljö mot bondgårdar. Därmed är dessa artefakter viktiga inslag för att kunna arbeta vidare med i förskolan, på ett sätt som breddar den kunskap de tidigare innefattar. Vi vill med detta tema, kunna skapa en kunskap kring olika djur, med dess egenskaper, inte bara på bondgården utan även vilka djur som vidare lever i vattnet, i luften, i djungeln, i skogen och liknande. Därmed uppdelas temat i olika delprojekt, där varje fokusområde får ta så lång tid det behövs inom barngruppen, efter deras intresse och upptäckter. Dessa områden kommer presenteras på väggarna, där landskapsbilder blir fyllda med pyssel av de djur vi arbetat med, och kan på så sätt öka barnens resonemang att kategorisera och sortera djuren efter sina egenskaper och habitat. Undervisningen kommer ta plats på förmiddagen under de första dagarna på veckan, för att så många kan delta som möjligt, och materialet kommer till största mån finnas tillgängligt under olika former i barnens fria lek för att möjliggöra återbesök och återkoppling till tidigare händelser. Här kommer vi pedagoger också finnas närvarande efter behov, och att vi kan stimulera samt utmana barnens språk att på olika sätt uttrycka sina erfarenheter och tankar. 

Temat utgår därmed utifrån kombinationen av ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med ett postmodernistiskt perspektiv. Vi använder oss exempelvis av vikten i de sociala mötena, där barnen får möjlighet att upptäcka och resonera tillsammans. Här fokuserar vi på att ständigt reflektera kring vad de sociala sammanhangen innebär för barnens lärande, och vad vi kan ta vara på för att fortsätta nya möten efter deras upptäckter. Vikten ligger vid vad barnet lär sig, än om barnet lär sig. Därför är det viktigt att reflektera syftet med varje aktivitet, samt att observera hur barnens förändrade kunnande kan ses i efterhand. Vi ser även att lyfta fram individen i gruppen, där varje barns tankar, åsikter och reflektioner ska tas tillvara på, samtidigt som det ska bidra till kollektiva upptäckter. Även det postmodernistiska perspektivet blir i fokus under undervisningen, då miljön är en bidragande lärandefaktor kring barns utveckling. Teorin menar att barnets sätt att agera beror på den miljö som barnet vistas i och vilka aktiviteter som möjliggörs. Därför anpassas, utvecklas och reflekteras miljön i verksamheten för att kunna stimulera och utmana barngruppen. 

Hjärtrud

För Hjärtrud kommer vi fortsätta implementera förskolebrevet i vår undervisning, där förhållningssättet mot varandra i våra upptäckter påverkar till stor del vad vi lär oss tillsammans. Vidare i undervisningen kommer vi reflektera till stor del om hur vi beter oss mot djuren, likt hur vi beter oss mot varandra.  

Ute-Ugo

I temat har Ute-Ugo en stor del till undervisningen. Här kan vi reflektera vilka djur vi kan se i vår närmiljö, i jämförelse med de djur vi arbetar kring. Djurens olika habitat kan därmed speglas efter den miljön vi själva vistas i, då olika djur trivs i olika klimat. Ute-Ugo framför då de olika kretsloppens finns runtom oss, och hur vi själva, samhället och naturen förhåller oss mot varandra. Hos lärvännen ingår även tekniken och fysiken, där vi kommer att möta djurens olika habitat och påbörja förståelsen kring olika element i naturen. På så sätt kan barnen kategorisera att vissa djur trivs i kallare klimat, medan andra trivs i vatten eller torra klimat. 

Räkna-Reza

För Räkne-Reza kommer hen att delta när vi kategoriserar, sorterar, räknar och problematiserar olika aktiviteter kring djuren. Vi kommer alltid ha ett förhållningssätt som pedagoger där vi upptäckter matematiska tankar och idéer i aktiviteterna. Mönster, antal, färger, mängd och andra liknande upptäckter, är sådant som barnen ofta ser tidigt i en aktivitet, och som vi vill uppmuntra att utmanas vidare i eller ta med sig vidare till andra aktiviteter, för att öka förståelsen. Barnens idéer, funderingar, tankar och åsikter som kommer upp i undervisningen, kommer vi reflektera kring tillsammans för att skapa förståeliga diskussioner och nya problemlösningar, för att inte ta något för givet. Matematiska reflektioner som barnen därmed visar, ska vi ta vidare in på förskolans miljö för att skapa tillfällen för barnens möten att kunna återbesöka och återberätta, för att därmed kunna fördjupa sin förståelse och vidare ta med i leken.

Lek-Levi

Miljön i förskolan är viktig för att stimulera och utmana barnens lekar. Genom att reflektera, förändra och utveckla miljön efter undervisningens fokusområde, kommer leken påverkas med barnen, då de kan ta med sig nya kunskaper och erfarenheter i sina lekar, och på så sätt förankra kunskaper med något lustfyllt. Vi kommer alltid som pedagoger att vara öppna i barnens lek, på deras villkor när de vill ha stöttning eller liknande, och därmed kunna använda undervisningen för att fortsätta en förståelse hos barnen när de leker. Lustfyllda, inspirerande och återberättande miljöer är därmed viktigt för barnens fortsatta utveckling.

Alfa-Beta

Litteratur och kommunikation är grunden för att en undervisning ska kunna användas vidare i barnens utveckling. Här jobbar vi därmed hårt tillsammans för att kunna möta olika litteraturer på olika sätt. Genom att utforska litteratur kopplat till djuren, kan vi vidare stimulera dessa genom rollspel, dramatiska händelser, se skillnad på små och stora djur, lära oss ljuda olika djur, komplettera med TAKK, bildstöd eller liknande, och därmed se Alfa-Beta som ett multimodal lärvän i vår utveckling. Reflektioner och åsikter tas till vara av barnen och genom nya upptäckter och reflektioner av erfarenheter, kan vi skapa tillfällen för barnen att lära sig om olika djur i vår närmiljö och andra djur, på ett sätt som passar det enskilda barnet. TAKK-stöd för olika djur finns därmed också tillgängligt i miljön för att kunna erbjuda vidare stöd i den fria leken, och att vi möter barnen att guida och liknande för att visa när vi möter ett djur i litteraturen. Vi ser varje barns version av sin språkutveckling, och anpassar oss efter barnets val av verktyg för att kunna kommunicera. På så sätt blir miljön trygg för barnen att testa sig själva i, och kunna delta på egna villkor.

Rör-Else

För att stimulera barnens kroppsliga utveckling, handlar det om att använda oss av kunskaperna vi får av temaprojektet och använda detta till barnens motoriska aktiviteter. Detta kan handla om hur man rör sig i olika miljöer som är inspirerade till djurens miljö, eller hur man skulle röra sig tillsammans om man låtsades vara olika djur. Matematikens förståelse för djurstorlekar går därmed i kombination med barnens förståelse av hur olika djur kan röra sig eller låta. Kroppen som verktyg för att lära sig, kommer vi under vår och höst att därmed reflektera kring, och hur vi använder kroppen för att möta djuren och vidare lära oss av dem. Även TAKK ingår i detta, då finmotoriken utmanas att visa specifika rörelser till specifika djur, och på så sätt kunna särskilja dessa rörelser. Vi arbetar vidare ständigt med att använda rörelserna, inte bara för att lära oss, men även för att kunna skapa en barngrupp som mår bra, då vi frigör våra känslor och tankar via dans, härmlekar, TAKK-stöd, gympapass, balansgången och annat. 

Kreativa

Med aktiviteterna kommer Kreativa vara tillgänglig för barnen till stor del, då vi i estetiska former använder oss utav hen för att skapa djuren i fokus och på så sätt göra djuren till något konkret. Med färg, material och olika pyssel, skapar vi spännande lärmoment som inte bara undervisar barnen till nya tankar eller åsikter, men också stimulerande moment där barnen i fysiska skapelser kan ta åt sig av ett lärande när de får skapa själva eller tillsammans. Vi tror stort på kunskapsutvecklingen genom skapande barn, och genom att variera material till olika aktiviteter, breddar vi även barnens erfarenheter att möta och använda vissa material. Här tas därmed inga verktyg för givet, då en kartong både kan konstrueras till något men även vara en kanvas för barnen. Piprensare kan lika mycket användas i finmotoriskt syfte som att kunna skapa 2-dimensionella djur av. Vi vill under aktiviteterna, kunna utmana och inspirera barnen att materialet och dess verktyg beror på skapandet, och att inget material är förutbestämt för sin roll.

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 

För att involvera barnen i våra reflektioner, är vi effektiva under undervisningen att reflektera våra undersökningar och upptäckter med barnen. Vi skapar tid och rum för varje barn att få dela med sig av erfarenheter, via TAKK, bildstöd, gester eller liknande, för att på så sätt få uttrycka sig på ett sätt som passar barnet bäst. Vidare efter aktiviteter möjliggör vi konstanta återbesök i miljön för barngruppen, eftersom lärandet inte tar slut när aktiviteten är över, utan att det är då som barnen processar information och kunskap de tagit del av. Även vårt förhållningssätt som pedagoger mot barnen är viktig för att skapa en god reflektion, då vi är nyfikna och leker med ord som vi diskuterar kring, samt dokumenterar med foton som barnen kan få vara delaktiga kring att diskutera. Miljön kommer därmed spegla en stor del av våra aktiviteter, och kommer anpassas, reflekterar och utvecklas med barngruppen för att skapa goda förutsättningar för barnen att bredda sina kunskaper.

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

Främst genomförs undervisningen för barnen men där även vårdnadshavare delges information via överlämningar, lärloggar, veckobrev samt vid utvecklingssamtal. Genom att effektivt presentera projekten via lärloggar och veckobrev, kan även undervisningen tas med till hemmet, där vårdnadshavarna kan fortsätta stimulera upptäckter och intressen hos barnet. 

Av vem?

Undervisningen kommer ansvaras av förskolläraren för arbetslaget, där det också handlar om att effektivt reflektera med arbetslaget och ansvariga på avdelningen.

Vad är målet med undervisningen?

Med denna undervisning är målet att samtliga barn på avdelningen kan kategorisera djuren efter sina miljöer, läten och utseenden. Att fiskar bor i havet medan kossan bor på bondgården, och inte tillsammans med lejonet i djungeln. Kategoriseringen innefattar hur de kan benämna djuren på olika sätt, via TAKK, bildstöd, verbal språkutveckling eller via stöd från pedagoger. Därmed ingår också barnens olika möten med djuren från filmer, litteratur, djur i vår närmiljö och i leken. 

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,
• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och
• fantasi och föreställningsförmåga,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,