👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Planering Uranus Lärkan

Skapad 2020-06-08 09:38 i Förskolan Uranus Kristinehamn
Förskola
Terminens tema kommer att vara "Jag och maten", med hjälp av detta tema kommer vi att utforska språk, matematik, naturkunskap, teknik och värdgrund genom leken och de estetiska ämnena.

Innehåll

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

Tillgängligutbildning

Språkutveckling

Modersmål

Matematik 

 

Vart är vi?

Vi har börjat terminen med en ny barngrupp, vi har fått några nya kompisar i olika åldrar men även så har några barn som varit borta länge kommit tillbaka. Detta påverkar hur vi kommer att jobba under terminen, när vi lär känna varandra. Barngruppen är ett glatt och nyfiket gäng, som tycker om att utforska nya saker. 

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Barnen är mycket aktiva och kunskapssökande, de är intresserade av rörelselek, sång/musik och skapande. De är intresserade av varandra, vad andra gör, heter och var de är.  

Vad har barnen för kunskaper idag?

Barngruppen har olika kunskapsnivåer och intressen, delar av gruppen är mycket verbal andra mindre. Då större del av gruppen inte varit hos oss på flera månader vet vi inte vilka kunskaper de har idag. 

 

Vart ska vi?

Vårt mål under läsåret är att barnen ska få utforska språk, matematik, naturkunskap, teknik och värdgrund genom leken och de estetiska ämnena med hjälp av vårt tema "Jag och maten". 

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

Språk:

- ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Matematik:

- förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Naturkunskap:

- förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 

Teknik:

- förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.

Värdegrund: 

- förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. 

- ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Hur utmanar vi?

Vi kommer utifrån barnens intresse och nyfikenhet utforma aktiviteter som utmanar och stimulerar kunskapsinhämtningen i gruppen. 

Vad är vår förväntade effekt?

Vi hoppas på att undervisningen kommer att leda ett mer utvecklat språk, en kunskap kring matematik, teknik och värdgrund. En utveckling av verbala språkliga färdigheter och matematisk förståelse kring begrepp sås som stor/liten, antal och mängd.  

 

Hur gör vi?

Utforskandet sker genom lek och estetiska uttryck med till exempel rörelse, experiment, bild, dans, teknik och språk. Vi använder oss av våra kunskaper inom arbetslaget för att lyfta barnens lärande.

Hur ser vår miljö ut?

Vår pedagogiska miljö innefattar lokaler inomhus med rörelserum, ateljé, lekrum, byggrum och hemvrå. I utemiljö har vi tillgång till klätterställning, sandlåda, målartavlor, gräsmattor och lekhus. Vi har också tillgång till vår närmiljö med lekplatser och stadsmiljö med bibliotek och museum. Om vi får buss detta läsår får vi även tillgång till skogsmiljö.     

Förhållningsätt?

Vårt förhållningssätt och barnsyn är att vi jobbar utifrån det kompetenta barnet, med vilket vi utforskar och upptäcker tillsammans. 

Vilka material/aktiviteter behövs?

Vi kommer att utnyttja vår ateljé för utforskande i bild och form, vårt rörelserum för dans, musik, sång och experiment, vår utemiljö för upptäckande och motorisk lek. Vi kommer även att använda oss av språkstimulerande material så som Babblarna.   

Barnens funderingar och frågor?

Varje fredag kommer vi tillsammans med barnen reflektera utifrån vad vi har gjort under veckan, i samband med det kommer vi att utforska barnens frågor och funderingar kring temat och aktiviteter.  

Vem gör vad och när?

Daglig aktivitet: samling med barnbilder och "vad blir det för mat". Mellantiden håller i samlingen. 

Veckoaktivitet: tema aktivitet varannan vecka matematik och varannan språk.

Veckovis reflektion och måndagsplanering, hela arbetslaget.  

Hur blev det? 

Resultat

Hur blev det?

-       Vårt mål i planering 20/21 var:

Vårt mål under läsåret är att barnen ska få utforska språk, matematik, naturkunskap, teknik och värdegrund genom leken och de estetiska ämnena med hjälp av vårt tema "Jag och maten".

-       Förväntad effekt:

Vi hoppas på att undervisningen kommer att leda ett mer utvecklat språk, en kunskap kring matematik, teknik och värdegrund. En utveckling av verbala språkliga färdigheter och matematisk förståelse kring begrepp sås som stor/liten, antal och mängd. 

 

Språk:

- ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

 

Matematik:

- förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Under läsårets gång fokuserades vårt arbete inom språk och matematik kring återberättande och mönster. Vi har sett ett intresse, utveckling och kunskapsinhämtning inom dessa områden hos barnen genom att utforska deras förmågor med hjälp av främst två aktiviteter som upprepades vid olika tillfällen.

Vad såg vi?

Arbetssätt, metod och resultat i arbete med språk och matematik;

Språk: Vi delade in barnen i mindre grupper i vilka vi läste böcker som barnens med hjälp av bilder från boken fick återberätta vad som hade hänt i boken. Vi första tillfället under höstterminen beskrev barnen händelser med enstaka ord så som ”äta”, ”åt jordgubbar” och ”nomnomnom”. Under läsåret har vi arbetat vidare med att läsa böcker, uppdagskort, djur-bild-namnsamlingar, flanosaga och dagensmat. Alla dessa aktiviteter fokuserar på barnens förmåga att berätta och beskriva. Då vi upprepade aktiviteten med bokläsning och återberättande till bilder var barnen mer utförliga i sina beskrivningar så som ”barnen gick ut”, ”de byter blöja och tvättar sig”, ”tvättar händerna innan vilan” och ”barnen sitter på mattan”. Vi ser detta som både en mognad i deras språk men även en fördjupad förmåga i att se bilder och berättande och kunna återkoppla det i ett senare skede. Detta är ett gott resultat av läsårets planering.

Matematik: I arbetet med mönster har vi även här gjort två återkopplande aktiviteter med utveckling och svårighetsgrad för att se barnens utveckling. I den första aktiviteten fick barnen matcha ihop delar av fruktbilder för att skapa en helhet, två halvor blir ett. Alla barn kunde se hur de skulle skapa en hel bild av de två halvorna, om så själva eller med hjälp av en kompis. Under läsåret har vi fortsatt att utforska att se mönster med hjälp av pussel, rörelsekort, följa en mall (snögubbar av former), sifferrad och alfabetet. Då vi upprepade aktiviteten under vårterminen i utvecklad form där barnen skulle färdigställa ett upprepande mönster med tre bilder förstod de snabbt hur de skulle göra. Även här ser vi hur en kunskap har fått fäste i barngruppen och en förståelse för mönster har skaptas hos barnen.  

 

Analys

Organisation och struktur;

Utbildningsaktiviteterna som genomfördes under läsåret gjordes i samband med daglig samling då med hela barngruppen denna utfördes vid samma tid ca 20 minuter innan maten och genomfördes av den pedagog som hade ”mellan tiden”. Samt i samband med gruppaktiviteter då en mindre del av barngruppen deltog, ca 2-4 barn åt gången. Oplanerade lärtillfällen uppstår även spontant dagligen i samband med lek och rutinsituationer. Analys av aktiviteter, organisation och genomförande av utbildning genomförs veckovis enskilt och i arbetslaget, samt var tionde vecka genomförs övergripande analys i samband med SKA arbete.

Förhållningssätt, material och barninflytande;

Vårt förhållningsätt i arbetet är att utgå från det kompetenta barnet och hur barnens intresse och inflytande påverkar planering och genomförande av undervisningen som genomförs. Undervisningen sker utifrån de ramar verksamheten tillåter i tillgång till material, personal och restriktioner. Läsåret har påverkats och präglats av de yttre förutsättningar som har förekommit så som global pandemi, barn frånvaro, byggnadsrelaterade begräsningar (vattenskada) samt förändringar i personalstruktur (avdelning Starens frånvaro).      

Blev det förväntad effekt?

”Vi hoppas på att undervisningen kommer att leda ett mer utvecklat språk, en kunskap kring matematik, teknik och värdegrund. En utveckling av verbala språkliga färdigheter och matematisk förståelse kring begrepp sås som stor/liten, antal och mängd.” Vi upplever att läsårets aktiviteter har fått det resultat som vi ville uppnå med viss modifikation, då vårt fokus istället för de matematiska termerna stor/liten blev arbete kring mönster utifrån barngruppens intresse. Språkmässigt ser vi en markant påverkan på barnens språkförståelse från början till slutet på läsåret. Vi märker dock av att många av barnen inte har svenska som modersmål, barnen går till viss del miste om det lärande som sker från kompisarna. Då de inte har ett utvecklat språk än märker vi att de i många lägen väljer att kommunicera med gester, ljud och ögonkontakt. Detta påverkar den förväntade effekten av arbetet med undervisning.  

Vi måste vara medvetna om förutsättningarna i barngruppen i samband planering och genomförande av undervisning. Då kunskaps nivå påverkas både av barnens förmåga och kulturella förutsättningar. Det sociokulturella arvet påverkar hur barnen tidigare har fått ta till sig kunskap och hur de tar till sig kunskap. Då även våra barn ofta kommer från socialt utsatta grupper i samhället och deras tillgång till strukturerat lärande i hemmiljö kan vara begränsad påverkar det hur deras kunskapsbas ser ut. Många intressanta aspekter av detta togs upp i samband med fortbildningen om ”Barn och flerspråkighet” med Eva-Kristina Salamhe som Anna-Carin och Mirjam tog del av.  

Vad var framgångsfaktorerna?

Det som vi ser har gett störst effekt är arbetet med samlingarna där vi haft fokus på barnens identitet och namn utifrån bilder på barnen och deras djur (även tecknet för djuret). Här har vi märkt att de både har lärt sig varandras namn och fått en plats i gruppen där fokus för en stund är enbart deras. Lärandet som sker i en till en är också påtaglig, så att kunna jobba i mindre grupper är avgörande för att lyfta och se varje barns individuella lärande.    

Göra annorlunda

Vi behöver jobba med att göra barnen mer aktiva i analysarbetet, vi har en idé om hur men ej än fått den att bli en återkommande rutin.

Nya utvecklingsområden?

Att inom arbetslaget får fördjupad kunskap kring arbetet med flerspråkiga barn, mångkulturella aspekter, socioekonomiskt och sociokulturellt perspektiv.

Hur går vi vidare?

 

Till nästa läsår vill vi ta med oss individbekräftelsen i samlingssituationen, möjligheten att jobba i smågrupper och begräsningen av ämnesfokus till ett mindre antal områden.

Kopplingar till läroplanen

  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
    Lpfö 18