👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Myrstackens planering 20/21

Skapad 2020-06-09 09:38 i Förskolan Djurgårdsparken Kristinehamn
Förskola
På Myrstacken får barnen träffa de fyra superhjältarna Sam, Abbe, Tuva och Plussan alias Väpplarna. Vi kommer först att få träffa Sam som har superhjälteförmågor såsom närhet, empati och värdegrund. Därefter kommer vi att träffa Plussan som har superhjälteförmågor inom matematiken. Sedan dyker Tuva upp. Hennes superhjälteförmågor är inom natur och teknik. Slutligen möter vi Abbe som är superhjälte i språk.

Innehåll

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

Tillgänglig utbildning social, pedagogisk och fysisk miljö

Språkutveckling

Modersmål

Matematisk utveckling

Systematiskt kvalitetsarbete SKA

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan

Vart är vi?

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

VT: Nu i mars 2021 har vi skolat in alla 17 barn i vår nya barngrupp. Vårt yngsta barn har precis fyllt 1 år och vårt äldsta är lite drygt 3 år. Barnen visar intresse för sång, musik och dans. En aktivitet som många barn ägnar sig åt nu är att pussla. De visar också stort intresse för olika konstruktionsmaterial.

HT: Vi har precis börjat med inskolningar och alla barn har inte kommit tillbaka efter sommaren än. De barn vi har träffat hittills i barngruppen visar intresse för hoppdjuren, magneterna, bilarna, dockorna, cyklarna, lek i hemvrån och att dega. Barnen visar sitt intresse för dessa genom att de leker spontant med dem.

 

Vad har barnen för kunskaper idag?

VT: Vi ser och hör att barnens språk fortfarande utvecklas fort. Deras ordförråd fortsätter utökas, de benämner, har längre meningar och gör sig bättre förstådda. Vi ser att våra sångsamlingar ger barnen både lust och glädje samt utökat begrepps- och ordförråd både inom språk och matematik. 

HT: Vi ser och hör att många barns språk har utvecklats mycket och fort den senaste tiden. Deras ordförråd har utökats, de benämner, har längre meningar och gör sig bättre förstådda. Ord och begrepp som ex färger och siffror/räkning vi arbetade med under våren ser vi resultat av nu.

Vart ska vi?

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

Vi vill att barnen fortsätta sin språkutveckling och öka sin förståelse och förmåga att kommunicera i olika sammanhang.

Vi vill att barnen blir bekanta med fler matematiska begrepp och ökar sin förståelse.

Genom detta ger vi barn med andra modersmål än svenska möjlighet att utveckla svenska språket. På deras eget modersmål kan vi använda oss av ex Polyglutt.

Barnen ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas efter sin förmåga och sina behov.

 

Hur utmanar vi?

Utmaningen för pedagogerna är att tillgodose alla barns egna förutsättningar och behov.

Vi uppmuntrar goda exempel, berömmer, stöttar, peppar och har ett tillåtande positivt förhållningssätt.

 

Vad är vår förväntade effekt?

SKA leder till likvärdig och höjd kvalitet på utbildningen och undervisningen.

Alla barn ges möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter. Den fysiska miljön, både inomhus och utomhus, ska vara föränderlig utefter barngruppens behov.

Språkutvecklingen stimulerar barnen till att kunna berätta, beskriva och argumentera, kunna lyssna, samtala och urskilja ord, tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang.

Kännedom om andra kulturer, språk och traditioner.

Barnen ska kunna använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar på problem. Visa nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet samt kommunicera matematik.

Vi använder oss av planering-, uppföljnings- och utvärderingsverktyget i Unikum. Dokumentation sker runt de prioriterade målen. Dokumentation/barndokumentation sker både på grupp- och på individnivå. Fokus läggs på att jämföra planerad effekt mot funnet resultat och att förstå varför resultatet blev som det blev. Utveckla vår analys.

Hur gör vi?

Hur ser vår miljö ut?

Under förra läsåret började vi anpassa vår lärmiljö till vår nya barngrupp och de yngre barnen. Vi behöver fortsätta anpassa miljön eftersom vi har fler yngre barn och färre stora barn.

 

Förhållningsätt?

Vi uppmuntrar goda exempel, berömmer, stöttar, peppar och har ett tillåtande positivt förhållningssätt. Vi är lyhörda och inlyssnande för barnens önskemål och behov.

 

 

Vilka material/aktiviteter behövs?

Vi kommer att börja arbeta med materialet Väpplarna och ha det som verktyg i vår verksamhet. Väpplarna utmanar på ett lustfyllt sätt barnen inom språk, matematik, NO/ teknik samt socialt samspel. Från detta material har vi hämtat idéer och inspiration under höstterminen. Under vårterminen kommer vi att omsätta dessa och arbeta mer med materialet. Vi kommer att börja med Socialt samspel. 

 

Barnens funderingar och frågor?

Än så länge har det inte dykt upp funderingar och frågor hos barnen på förskolan. Vårt främsta fokus när vi har en ny barngrupp är att knyta an till barnen, få en trygg grupp och komma in i och få flyt i våra rutiner.

 

Vem gör vad och när?

Arbetslaget arbetar gemensamt med inskolningarna och att få en trygg barngrupp.

Under hösten börjar arbetslaget sätta sig in i materialet Väpplarna och implementera dem så småningom i barngruppen och i våra rutiner och aktiviteter.

 

Hur blev det? (fylls i vid utvärdering)

Vad såg vi?

Vi ser att vårt förhållningssätt och vårt arbete ger resultat genom att vi har en trygg barngrupp. Genom vårt arbete med trygghet och anknytning får barnen sina behov respekterade och tillgodosedda, blir trygga och får uppleva sitt eget värde. Vi ser att barnen är nöjda och de vågar visa sina känslor för oss pedagoger.

Vi ser att vårt fokus på ex färger är levande för barnen och att de har befäst den kunskapen och visar den genom att benämna. Vi pedagoger hör att barnens språk har utvecklats mycket. Genom våra aktiviteter har barnens självkänsla stärkts så att de våga visa sina känslor, uttrycka sina tankar samt att argumentera och kommunicera.

 

Vi ser att vår undervisning i matematik av planerade aktiviteter har gett resultat men även har det skett undervisning i rutinsituationerna och spontant i lek både utomhus och inomhus. Vi ser ex en effekt av att vi har tagit fram 'nygamla' och lämpliga pussel. Den effekten är att barnen har utvecklat sin förmåga att se nya mönster. Vi hör och ser när barnen ex ramsräknar, visar med fingrarna, benämner matematiska begrepp, lägesord.

Blev det förväntad effekt?

 

Alla barn har getts möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter och vi har förändrat den fysiska miljön, både inomhus och utomhus, som har varit föränderlig utefter barngruppens behov.

Vi ser och hör att språkutvecklingen har stimulerat barnen till att kunna berätta, beskriva och argumentera, kunna lyssna, samtala och urskilja ord, tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang. I och med att vi har barn med andra modersmål får barnen en viss kännedom om andra kulturer, språk och traditioner.

Genom vår undervisning i vardagliga sammanhang, både i planerade aktiviteter och spontant, har vi gett barnen utrymme att visa nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet samt kommunicera matematik. Vi ser och hör på barnens agerande när de prövar olika lösningar på problem då de ex pusslar och leker med plusspluss.

Sammantaget är vår analys av den förväntade effekten att vår måluppfyllelse har varit över förväntan med tanke på den rådande pandemin och åtta månader av inskolningar. Vi har inte nått hela vägen fram med vår planering, men vi har uppnått målet med att skapa en trygg, stabil och empatisk barngrupp. Detta är vi stolta över då vi vet att detta är grunden för barnens lärande.

Vad var framgångsfaktorerna?

 

Våra framgångsfaktorer är att vi är närvarande pedagoger, att vi ser och hör barnen, bekräftar dem, respekterar och tycker om dem samt har ett positivt förhållningssätt. Vi behandlar barnen som kompetenta individer och har en tillåtande miljö.

 

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

 

Vår verksamhet och våra dagar har ställts på sin spets pga pandemin och att vi har behövt vara mycket utomhus. Vi skulle kunna ha genomfört vår planering mer utomhus och haft ex samlingar där. Vår planering kring tema och Väpplarna har fått stryka på foten pga pandemin och att ha haft nya inskolningar kontinuerligt.

 

Vad tar vi med oss?

 

Vi tar med oss att vi har gjort ett väldigt bra och flexibelt jobb detta läsår trots att förutsättningarna har varit som de har varit pga pandemin. Allt som har kommit till oss har varit föränderligt och trots det så har vi orkat bibehålla vårt positiva arbetssätt och varit flexibla.

Hur går vi vidare?

 

Det vi hade tänkt att göra i vår planering kring Väpplarna tar vi med oss in i nästa läsår och fortsätter jobba med. Eftersom vi har börjat med jaget redan så fortsätter vi med det som uppstart till hösten.

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
    Lpfö 18