Röda planets arbetslagskontrakt

Datum: 16/08/21 Arbetslag: Svalan & Ugglan Närvarande: Wissam, Louisa, Malin, Farida, Fatiha & Nicole

Arbetslagskontrakt

• Vilka förväntningar kan/ ska vi ha på varandra för att skapa och upprätthålla ett professionellt samarbete och kommunikation? Hur säkerställer vi en professionell trygghet i vårt bemötande av varandra?
• I kontakt med vårdnadshavare hålla en professionell relation, och i samtal med dem prata om barnet - vad de har gjort under dagen, vad vi ser att barnet är upptaget med, särskilda situationer. Vara noga med att besvara VHs frågor, och våga hänvisa vidare när en känner sig osäker på svaret. Också när vårdnadshavaren ställer andra frågor som en känner sig osäker kring vad en kan uttala sig om, hänvisa vidare till arbetslagsledaren. Boka in möte kring större/ svårare frågor när det behövs mer tid för att samtala om frågan.
• I kontakt med VH, att vi håller samma linje. Vi dubbelkollar med varandra vad som är sagt om något känns otydligt.
• Visa oss tillgängliga för alla VH (utifrån rådande förutsättningar). 
• Att vi håller oss till superstrukturen utifrån de förutsättningar som finns, och de överenskommelser som vi skriver fram, i relation till tid, miljö och materialskötsel. Vi behöver också revidera och utvärdera superstrukturen under terminens gång. Detta för att få syn på eventuella brister, men också styrkor.
• Komma ihåg att vi är här för barnens skull - vi vill inte varandra illa när vi lyfter frågor eller situationer som rör verksamheten och barnen. Vi utgår från att alla gör sitt bästa utifrån förmåga och kompetens. 
• Ansvarsfördelningen bör göras i relation till våra respektive styrkor, svagheter och kompetenser - detta för att ge barnen en så bra pedagogisk miljö som möjligt. 
• När en vill diskutera någon situation som uppstått så gör vi det utanför barngrupp, och då tillkallas ett planmöte. Detta för att diskutera/ reflektera tillsammans en längre stund.
• När vi ser att det blir fel så säger vi till varandra direkt/ avbryter situationen. Vi påminner varandra så att vi kan bli vårt bästa jag i våra yrkesroller. 
• Det är viktigt att vi kan våga be varandra om hjälp, när vi behöver en paus/ bryta i arbetet.
• Att vi hjälps åt i samtal att hålla fokus och att inte vara känslostyrda.
• Vi hälsar på varandra på morgonen.
• Hjälpas åt att hålla i rutinen att pricka in/ av barn i hallen när vi kommer in och ut.

• Vad är viktigt att vi är överens om och vad behöver vi inte vara överens om i mötet med barnen? 
• Vid konflikter är det viktigt att ta reda på vad som har hänt vid konflikter mellan barnen, och utifrån det hantera konflikten tillsammans med barnen. 
• Vi tvingar inte barnen att säga/ göra förlåt, utan fokusera på att avbryta konflikten. Sedan kan vi komma tillbaka till situationen när barnen inte är i affekt, och diskutera kring hur det hade kunnat hanteras annorlunda, och varför ett förlåt kan vara viktigt.
• Vi ser vikten av att skapa en lärande situation vid konflikter där barnen får vara delaktiga och höra olika perspektiv.
• Det är viktigt att vi har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen kring hur vi hanterar material och rutiner. Men det måste också finnas utrymme för våra olika personer i vårt bemötande av barnen, där vi också är aktiva i att förklara varför vi kan göra på olika sätt.
• Vi utgår från att säga ja till barnen, och att vi motiverar när vi säger nej till barnen.
• Att barnen får välja själva i vilka situationer de vill delta i (utifrån förutsättningar), till exempel välja att vara med vid samling/ möte. När vi kan så ser vi till att erbjuda alternativ.
• Det är okej att ställa olika krav på olika barn utifrån deras förutsättningar och behov.
• När barn inte vill göra som vi vill - ta reda på varför, hitta alternativ, förklara för barnen varför vi behöver styra, resonera tillsammans.
  

• Vilka pedagogiska lärmiljöer ska vi sträva mot att erbjuda barnen i vår verksamhet? Hur gör vi dessa lärmiljöer tydliga, tillgängliga, varierande och hållbara?
• Vi vill skapa undervisningsmiljöer där barnen bli aktiva i sitt görande och har valmöjligheter. Detta åstadkommer vi genom att introducera och presentera miljöer och material för barnen att de kan bli självständiga i sitt möte med dessa.
• Vi gör detta genom att tydligt presentera material med bilder för var de hör hemma så att barnen kan vara delaktiga i att upprätthålla miljöerna.
• Vi vill skapa undervisningsmiljöer där barnen blir aktiva i sitt görande och har valmöjligheter utifrån deras intresse och nyfikenhet.
• Kontinuerligt dokumentera våra miljöer genom foto och reflektion tillsammans med barnen såväl som i arbetslagen för att få syn på eventuella brister eller nya behov i barngrupperna.
• Att vi är delaktiga i våra yrkesroller i att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö genom att lyssna in barnen och se deras görande, där vi strävar mot att säga ja till barnens idéer och tankar.
• Vi strävar mot att ha tillåtande miljöer där material kan flyttas för att skapa nya mötesplatser och möjliggöra andra lekar. Det innebär att vi behöver ha tydliga miljöer och ge barnen en god introduktion. 
• Vi resonerar tillsammans med barnen vad som blir möjligt att göra eller vad som inte är möjligt. 
• I våra miljöer vill vi att barnen i sin egen aktivitet och lek får möjlighet att utforska matematik, språk, demokrati, teknik och skapande. Detta gör vi genom att erbjuda ett varierat material, som är tydligt strukturerat. Samt att vi har olika rum för dessa.
• Vi vill erbjuda barnen inspirerande och inbjudande miljöer. Detta åstadkommer vi genom att städa tillsammans med barnen samt iscensätta miljöerna innan barnen kommer in. 
• Öppna upp miljöerna för barnen under tiden de har egen aktivitet. 
• Vara noga med att hjälpa barnen att städa, och att det är viktigt att en efter avslutad aktivitet plockar undan efter sig.

• Vilka regler (inklusive tidsreglering) har vi - och varför? Vilka delar av dagen utgår vi från det barnen kommunicerar och uttrycker, vilka delar av dagen utgår från det vuxna anser bäst för barnen? 
• Tvätta händerna efter utevistelse och toalettbesök - för att inte sprida bakterier.
• Inte öppna grindar själva ute på gården - eftersom att vi behöver veta var barnen befinner sig.
• De får inte vara i vindfången/ hallen själva - det utgör en säkerhetsrisk då barnen kan öppna dörren ut.
• Vi uppmuntrar barnen att smaka på maten (lägga upp lite på tallriken) - för att de ska få möta möjligheten och våga sig på att smaka.
• Dukar av borden ett i taget. Detta för att minska trängsel i gemensamma ytor som hallen/ badrummet.
• Sitta still när vi äter - för att inte sätta i halsen.
• Inte prata med mat i munnen - risk för att sätta i halsen.
• Överenskommelser om hur vi ska vara bra kompisar tillsammans - för att det ska vara ett tryggt och roligt klimat för alla som är på förskolan.
• Städa efter sin lek (om det inte finns möjlighet att spara) - för att vi behöver platsen till att äta/ köra matvagnen/ kunna städa golvet.
• Vi äter måltider på bestämda klockslag - eftersom att Suad behöver få in disken och vi behöver äta när maten är klar/ varm.
• Vila/ begränsade aktiviteter efter lunchen - eftersom att vi då är färre pedagoger med anledning av raster.
• Dagen startar med utevistelse eftersom att vi då samarbetar på huset utifrån våra och barnens scheman.
• Sedan sker utevistelse oftast alltid också efter mellanmål, med anledning av schema och samarbete på huset.
• Större delen av dagen planeras utifrån oss vuxnas behov och idéer med utgångspunkt i schema och utifrån ett barnsäkerhetstänk. Däremot har barnen möjlighet att själva välja vilka aktiviteter som blir möjliga inom ramarna som vi pedagoger satt för verksamheten. Deras kommunikation och uttryck påverkar vårt sätt att planera verksamheten - genom att vi plockar fram material utifrån vad barnen verkar intresserade av, utformar projekt utifrån barnens görande, låter barnen vara med och tänka kring/ önska utflyktsmål. 
• Våra möten innan lunchen är lite flytande - utifrån det upplevda behovet och intresset hos barnen.
• Rensa bygghyllor varje fredag - för att materialet ska vara tillgängligt för alla (går att fota av konstruktioner och spara på det sättet).
• Bestämda matplatser för att skapa tydlighet för barnen.