Projektplanering, ett stöd för det projekterande arbetssättet i Falkenbergs förskolor 

Erfarenheter och lärdomar

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående års utvärdering?

Vilka är våra identifierade förbättringsområden?

• Anpassa undervisningen och ge barnen inputs på deras nivå tex boken om piraterna
• När vi använder ett medel i projektet tex en sång håll i och ut och fördjupa istället för att göra så mycket olika. 
• I skapande processerna våga stanna kvar fördjupa, använd alstret på olika sätt lägg till läs och skriv
• Läs och skriv -  gör barnen delaktiga för att fånga deras intresse, exempelvis flanosaga och mer genomtänkt bokutbud. 
• Anpassa verksamhetens undervisning efter hela barngruppen, exempelvis mindre grupper så alla kan delta aktivit. 
• Anpassa undervisningen i matematik för att undersöka och reflektera över. (Grundläggande matematik)
• Begreppsuppfattning, arbeta med bildstöd och sätt ord på saker i vardagen. 
• I framtiden kommer vi tänka på att lägga mer fokus på matematik och språkutveckling i äventyrspedagogiken, eftersom vi märker att det är där vi har fångat barnens intresse.
• Vi värnar om en tydlig struktur i vardagen och vill lägga mer tid på det.
• Strukturera dagen och finna en lämplig tid för läsgrupper. 
• Ha ansvarsbarn så vi kan följa barnens utveckling.
• Att tex jobba med äventyret i flera steg. Använda tex ritande estetiska lärprocesser för att fördjupa, återuppleva med bilder, dramatisera
• Planera in läs och skriv som en naturlig del i era projekt
• Organisera lärmiljön så att det finns en spännande läs och skriv och matematikhörna. 
• Vi behöver planera för vilka tex sånger vi använder och gör urval
• Brainstorma med barnen kring projekt temat få syn på deras tankar och vad de vet om området nu och vad de vill veta mer om.

Innehåll och syfte

Vad är det vi vill möjliggöra för barnen att undersöka utifrån både barn och pedagogers tankar och idéer?

Barnen ska få möta språk och kommunikation i vardagen så som i planerade aktiviteter som i den fria leken, på ett lustfyllt och lekfullt sätt.

Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla?

Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga såsom ordbegrepp och förståelse samt att vi fortsätter möjliggöra för att deras positiva lärandeidentitet utvecklas. 

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte

Vilken miljö vill vi välkomna in till?

En tydlig och tillgänglig lärmiljö, barnen ska inte behöver fråga om material utan det ska finnas på deras nivå. 

Hur väcker vi barnens nyfikenhet kring det som vi vill utforska tillsammans?

Utifrån våra erfarenheter från förra året så vill vi fortsätta jobba med äventyrspedagogiken. Vi såg att barnens nyfikenhet väcktes och de blev engagerad i projektet. Magin och alla barnen hade samma förusättningar för att kunna vara delaktiga i processen. Vi kan se att barnen blev inkluderade.  

Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

Att skapa ett rum tillsammmans med barnen som blir deras, att barnen känner att de äger det rummet för sitt egna utforskande. 

Hur blir lärmiljöerna ett stöd för oss i vårt projekterande arbetssätt?

Lärmiljöerna blir ett stöd för oss genom vår dokumentationsvägg och genom att dokumentation är synlig på hela avdelningen. Detta gör att barnens tankar blir synliga för oss pedagoger och skapar en kommunikation mellan barnen, dokumentation och oss. 

Lärmiljön hjälper oss med barnens kollaborativa lärande, alla blir delaktiga utifrån sina förutsättningar.

Organisation och arbetssätt

Hur organiserar vi den planerade undervisningen?

Vi kommer att dela upp den stora gruppen i mindre grupper. 

Vi kommer att ha planerad undervisning på tisdagar och onsdagar. 

Vi kommer att ha reflektion med barnen på torsdagar. 

Vi har reflektion med varandra i arbetslaget en gång veckan. 

Vilken eller vilka strategier (arbetssätt) tänker vi använda?

Vi kommer att fortsätta skapa spännande upplevelser och äventyr tillsammans. Genom dessa gemensamma upprepade upplevelse som triggar fantasi och väcker nyfikenhet är vår tanke att samtliga barn inkluderas och ges förutsättningar att vara med och förstå det vi arbetar med. 

Vi kommer att ge barnen möjligheter att använda miljön både ute inne och skogen för att leka rollekar, för att stärka relationerna utveckla samarbetet i gruppen. 

Vi kommer att låta barnens egna prövande få stort utrymme i hela verksamheten.

Vi kommer att använda oss av olika uttrycksformer i projektet för att kunna fånga många olika intressen och ge barnen flera möjligheter.  

Kollaborativa processer?

Hur introduceras lärmiljöerna för barnen?

Hur möjliggör vi för barnen att mötas och samtala om projektet och sitt utforskande?

Vårdnadshavarnas delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen?

Hur kan vi samverka med vårdnadshavarna och använda oss av deras kunskaper som ett tillägg i vårt projekt?

Vi vill ha ett levande Unikum där vi delger föräldrarna vad som händer i vardagen. Gladans dokumentationsvägg bjuder också in vårdnadshavarna till att ta del av projektet, där barnens tankar blir synliga i text och bild. I dessa tider kommer vi även publicera bilder på dokumentationsväggen på unikum med jämna mellanrum. När vi får kommer vi erbjuda föräldramöten som ger vårdnadshavarna möjlighet att ta del av projektet och vår verksamhet på ett djupare plan. 

För att inkludera föräldrarna i barnens tankar kommer de barn som vill få ta med sig ett hål hemifrån under höstterminen. 

Kompetensutveckling

Behöver vi pedagoger fördjupa våra kunskaper inom vårt valda projektområde?

Vad behöver vi veta mer om för att kunna förstå och få syn på barnens utforskande och även utmana dem vidare?

Hur går vi tillväga för att fördjupa våra kunskaper inom det aktuella projektområdet?

Vi håller en öppen dialog i arbetslaget för att ta vara på allas kompetenser, där det nya möter det gamla. Vi vill lära av varandra för att utveckla verksamheten till det bättre. 

Våra utvecklingsdagar och planeringar ger oss möjlighet till fördjupning, ny kunskap och drivkraft till fortsatt arbete i verksamheten.

Vi behöver vara lyhörda på barnens tankar och funderingar för att de ska äga projektet. Det krävs en flexibilitet i vårt ledarskap för att vi ska kunna utmana barnen utan att ta över. Under terminens gång kommer vi behöva fördjupa/fortbilda oss i det som barnen visar intresse för (exempelvis via lämplig litteratur), barnens fördjupade tankar kommer framgå genom reflektionsstunderna vi erbjuder i mindre grupp 1 gång/vecka. 

Sammanfattning av undersökningsperioden

Vilka frågor och funderingar har vår undervisning och lärmiljö väckt hos barnen?

Allt som sitter på väggarna väcker samtalsämnen mellan barnen, exempelvis hål (dokumentationsväggen), siffror och bokstäver. De hittar både sin egna och andras bokstäver överallt i verksamheten, de börjar benämna siffrorna och visar antalet med fingrarna. 

Vi ser att barnen drar sig till materialet och utvecklar leken efter det, allt ifrån sammanfogning och konstruktionslek med bilar, klossar, lego och med utomhusmaterial, till att utforska fin- och grovmotoriken, exempelvis genom måla på olika underlag, rullar rockringar nedför backen och klättrar i träd. Vi ser också ett intresse för digitala verktyg, såsom ipads och beebotar. 

Vad utifrån detta vill vi undersöka vidare och fördjupa?

För att fördjupa oss inom skrift- och talspråket strävar vi efter en lustfylld verksamhet där vi är närvarande och stöttar vid behov. 

Formulera och konkretisera mål

Vilka läroplansmål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet kopplat till syftet med projektet?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Vi strävar efter att väcka barnens nyfikenhet och skaparglädje i vardagen. Genom färg, form, konstruktion, material och redskap erbjuder vi ett stort utbud som kan fånga allas intressen. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften, 

Vi strävar efter att barnen ska vilja föra dialoger med vuxna och barn, både spontant och i strukturerade sammanhang. Vi kommer uppmärksamma och belysa begrepp i vardagen för att utveckla ordförrådet. Vi använder även tecken som stöd under hela dagen för att förstärka ordens betydelse. Vi läser också för barnen under måltiderna för att utveckla läsförståelsen samt synliggör rimord på ett lustfyllt sätt i verksamheten.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga,

Vi strävar efter att barnen se sin egna kompetens, att de vågar prova själva och/eller ta hjälp av varandra. Exempelvis i tamburen vid på/avklädnad. 

Uppföljning

Uppföljning av projektet - Se reflektionsfrågor i respektive område eller från rektor.

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

  Lpfö 18
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

  Lpfö 18