Kriminalteknik läsåret 21/22

Kursen blandar teori och praktik och utgår från ett antal fiktiva fall som ska lösas praktiskt med hjälp av de teorier och metoder som finns i den teoretiska delen av kursen.

V35: Kursen börjar med ett par genomgångar om vad som händer när polisen kommer till brottsplatsen, hur en brottsplatsundersökning går till, olika typer av spår och hur man ritar olika typer av skisser. Dessa moment testas sedan praktiskt i ett par olika övningar.

Nästa steg är att lära sig mera om olika typer av spår. Nedan följer en kort beskrivning om vad som kommer att göras gällande olika typer av spår. I vilken ordning de olika spåren behandlas i kursen kan variera lite beroende på yttre omständigheter, ordningen nedan är ordningen som de olika spåren beskrivs i kursboken.

V2: Sko och däckspår: Genomgång och övning. Övningen på skospår kräver nysnö och görs därför bäst på vinterhalvåret när det just har snöat.

V37: Glas: Genomgång och övning: Övningen här bygger på olika bilder och skisser på krossat glas och uppgiften är att ta reda på hur glaset gick sönder.

V38: Verktygsspår: Genomgång och övning samt laboration med ett fiktivt fall.

V39-V42: Fingeravtryck: Genomgång och laboration i två delar. Del 1: Lär dig använda några olika metoder att framkalla fingeravtryck. Del 2: Använd ett par av metoderna för att lösa ett fiktivt fall: Vem gjorde inbrottet? För att kunna skriva en bra labrapport till fallet behöver man även känna till utlåtandeskalor och hur de används. Därför ingår även en genomgång av detta vid första större fallet.

V45-52: Morfologiska spår (Fibrer och annat material): Genomgång och laboration i två delar. Del 1: Lär dig använda mikroskopet och lär dig känna igen olika typer av fibrer. Del 2: Lös det fiktiva fallet: Kroppen i mattan. Detta fall kan kräva flera lektionspass lite beroende på vilka fibrer jag får tag på.

V3-V4: Förfalskningar: Genomgång och övning, (är sedeln äkta? Vilken namnteckning är originalet?) samt laboration i två delar: Del 1: Lär dig utvinna och analysera färg från ett papper. Del 2: Lös det fiktiva fallet: Vem skrev hotbrevet?

V5: Skjutvapen: Teoretiskt

V6-V7: Efter skjutvapen är det logiskt att ta upp handläggning av dödsfall och beskrivningar av skador, genomgång.

V10-V11: Blodbildanalyser: genomgång och tvådelad laboration: Del 1: Undersök hur "blodfläckars" utseende beror på vilken vinkel och med vilken kraft stänket träffade. Del 2: Fall: "Stämmer förklaringen?"

V12-13: Biologiska spår (DNA): Genomgång, övning; att mäta små volymer (hur hanterar man en mikropipet?), Laboration 1: Utvinn DNA. Laboration 2: Vem mördade NN?: Tredelad och tidskrävande (kräver schemabrytande aktivitet) Del 1: Utför PCR på DNA-prover från misstänkta och från brottsplatsen. PCR-maskinen kräver ca tre timmar innan nästa steg kan göra. Del 2: Sortera proverna med gelelektrofores. Tar ca 1,5 timme. Del 3: Analysera resultaten. Tar antingen 3h om det genomförs direkt efter steg 2 eller lämnas över natt och tar då ca 20 minuter. Laboration 2 kan endast genomföras om det går att lösa schemamässigt.

V15-V18: Gifter, droger och bomber: Genomgångar och laboration; Motorvägsfallet i två delar (del 1: Vad dog personen av? Jordanalys, del 2: Vem var personen? Benanalys) samt fördjupningsuppgift om olika gifter.

V19: Bränder och brandorsaksutredningar teoretiskt med genomgång.

V20-V22: Nästa del av kursen handlar om kriminalteknikens historia och "Cold Case".

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om relevanta begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
• Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
• Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa undersökande arbete samt förmåga att hantera material och utrustning.
• Kunskaper om naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle.
• Förmåga att använda kunskaper i naturvetenskap för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Centralt innehåll

• Fördjupning inom valt kunskapsområde. Exempel på kunskapsområden kan vara astronomi, ekotoxikologi, etologi, fysiologi, geofysik, genetik, kvartärgeologi, kvantkemi, limnologi, miljökemi, näringslära och strålningsfysik.
• Begrepp, teorier, modeller och metoder inom kunskapsområdet och hur dessa har vuxit fram.
• Experiment, fältstudier eller observationer.
• Tillämpningar inom kunskapsområdet, till exempel i samarbete med institutioner och organisationer i det omgivande samhället.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor.
• Naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer, till exempel planschutställningar, rapporter, reportage och seminarier.

Kriterier

• Eleven använder med säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.
• Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor och för att beskriva och exemplifiera företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.
• Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.
• Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven med säkerhet egna frågor som för processen framåt och fördjupar resonemangen. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar.
• Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven med viss säkerhet egna frågor som för processen framåt. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.
• Eleven analyserar och söker svar på frågor med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.
• Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.
• Eleven diskuterar utförligt frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
• Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
• Eleven använder med säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
• När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.