V35: Kursen b&ouml;rjar med ett par genomg&aring;ngar om vad som h&auml;nder n&auml;r polisen kommer till brottsplatsen, hur en brottsplatsunders&ouml;kning g&aring;r till, olika typer av sp&aring;r och hur man ritar olika typer av skisser. Dessa moment testas sedan praktiskt i ett par olika &ouml;vningar.
N&auml;sta steg &auml;r att l&auml;ra sig mera om olika typer av sp&aring;r. Nedan f&ouml;ljer en kort beskrivning om vad som kommer att g&ouml;ras g&auml;llande olika typer av sp&aring;r. I vilken ordning de olika sp&aring;ren behandlas i kursen kan variera lite beroende p&aring; yttre omst&auml;ndigheter, ordningen nedan &auml;r ordningen som de olika sp&aring;ren beskrivs i kursboken.
V2: Sko och d&auml;cksp&aring;r: Genomg&aring;ng och &ouml;vning. &Ouml;vningen p&aring; skosp&aring;r kr&auml;ver nysn&ouml; och g&ouml;rs d&auml;rf&ouml;r b&auml;st p&aring; vinterhalv&aring;ret n&auml;r det just har sn&ouml;at.
V37: Glas: Genomg&aring;ng och &ouml;vning: &Ouml;vningen h&auml;r bygger p&aring; olika bilder och skisser p&aring; krossat glas och uppgiften &auml;r att ta reda p&aring; hur glaset gick s&ouml;nder.
V38: Verktygssp&aring;r: Genomg&aring;ng och &ouml;vning samt laboration med ett fiktivt fall.
V39-V42: Fingeravtryck: Genomg&aring;ng och laboration i tv&aring; delar. Del 1: L&auml;r dig anv&auml;nda n&aring;gra olika metoder att framkalla fingeravtryck. Del 2: Anv&auml;nd ett par av metoderna f&ouml;r att l&ouml;sa ett fiktivt fall: Vem gjorde inbrottet? F&ouml;r att kunna skriva en bra labrapport till fallet beh&ouml;ver man &auml;ven k&auml;nna till utl&aring;tandeskalor och hur de anv&auml;nds. D&auml;rf&ouml;r ing&aring;r &auml;ven en genomg&aring;ng av detta vid f&ouml;rsta st&ouml;rre fallet.
V45-52: Morfologiska sp&aring;r (Fibrer och annat material): Genomg&aring;ng och laboration i tv&aring; delar. Del 1: L&auml;r dig anv&auml;nda mikroskopet och l&auml;r dig k&auml;nna igen olika typer av fibrer. Del 2: L&ouml;s det fiktiva fallet: Kroppen i mattan. Detta fall kan kr&auml;va flera lektionspass lite beroende p&aring; vilka fibrer jag f&aring;r tag p&aring;.
V3-V4: F&ouml;rfalskningar: Genomg&aring;ng och &ouml;vning, (&auml;r sedeln &auml;kta? Vilken namnteckning &auml;r originalet?) samt laboration i tv&aring; delar: Del 1: L&auml;r dig utvinna och analysera f&auml;rg fr&aring;n ett papper. Del 2: L&ouml;s det fiktiva fallet: Vem skrev hotbrevet?
V5: Skjutvapen: Teoretiskt
V6-V7: Efter skjutvapen &auml;r det logiskt att ta upp handl&auml;ggning av d&ouml;dsfall och beskrivningar av skador, genomg&aring;ng.
V10-V11: Blodbildanalyser: genomg&aring;ng och tv&aring;delad laboration: Del 1: Unders&ouml;k hur "blodfl&auml;ckars" utseende beror p&aring; vilken vinkel och med vilken kraft st&auml;nket tr&auml;ffade. Del 2: Fall: "St&auml;mmer f&ouml;rklaringen?"
V12-13: Biologiska sp&aring;r (DNA): Genomg&aring;ng, &ouml;vning; att m&auml;ta sm&aring; volymer (hur hanterar man en mikropipet?), Laboration 1: Utvinn DNA. Laboration 2: Vem m&ouml;rdade NN?: Tredelad och tidskr&auml;vande (kr&auml;ver schemabrytande aktivitet) Del 1: Utf&ouml;r PCR p&aring; DNA-prover fr&aring;n misst&auml;nkta och fr&aring;n brottsplatsen. PCR-maskinen kr&auml;ver ca tre timmar innan n&auml;sta steg kan g&ouml;ra. Del 2: Sortera proverna med gelelektrofores. Tar ca 1,5 timme. Del 3: Analysera resultaten. Tar antingen 3h om det genomf&ouml;rs direkt efter steg 2 eller l&auml;mnas &ouml;ver natt och tar d&aring; ca 20 minuter. Laboration 2 kan endast genomf&ouml;ras om det g&aring;r att l&ouml;sa schemam&auml;ssigt.
V15-V18: Gifter, droger och bomber: Genomg&aring;ngar och laboration; Motorv&auml;gsfallet i tv&aring; delar (del 1: Vad dog personen av? Jordanalys, del 2: Vem var personen? Benanalys) samt f&ouml;rdjupningsuppgift om olika gifter.
V19: Br&auml;nder och brandorsaksutredningar teoretiskt med genomg&aring;ng.
V20-V22: N&auml;sta del av kursen handlar om kriminalteknikens historia och "Cold Case".
&nbsp;
&nbsp;

NAVNAT00S

Naturvetenskaplig specialisering

Kunskaper om relevanta begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.

Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.

Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa undersökande arbete samt förmåga att hantera material och utrustning.

Kunskaper om naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle.

Förmåga att använda kunskaper i naturvetenskap för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Fördjupning inom valt kunskapsområde. Exempel på kunskapsområden kan vara astronomi, ekotoxikologi, etologi, fysiologi, geofysik, genetik, kvartärgeologi, kvantkemi, limnologi, miljökemi, näringslära och strålningsfysik.

Begrepp, teorier, modeller och metoder inom kunskapsområdet och hur dessa har vuxit fram.

Experiment, fältstudier eller observationer.

Tillämpningar inom kunskapsområdet, till exempel i samarbete med institutioner och organisationer i det omgivande samhället.

Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor.

Naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer, till exempel planschutställningar, rapporter, reportage och seminarier.

Eleven använder med säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.

Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor och för att beskriva och exemplifiera företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.

Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.

Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven med säkerhet egna frågor som för processen framåt och fördjupar resonemangen. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar.

Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven med viss säkerhet egna frågor som för processen framåt. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.

Eleven analyserar och söker svar på frågor med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.

Eleven diskuterar utförligt frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.

Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.

Eleven använder med säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Kriminalteknik läsåret 21/22

Matriser i planeringen

Uppgifter