Matematik åk 8 höstterminen

Under hösten kommer vi arbeta med taluppfattning, samband och förändring och geometri.

Vad ska vi arbeta med?

Kap1: taluppfattning och tals användning. 

Kap 2: samband och förändring

Kap 3: geometri

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner enligt EPA(enskilt, par, alla), eget arbete i både digital och analog form och läxor.

Vad ska du lära dig?

Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Föra och följa matematiska resonemang och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser muntligt och skriftligt. 

Begrepp att kunna vid slutet av arbetsområdet:

Kap1: bråkform, blandad form, decimalform, förlängning, förkortning, enklaste form, minsta gemensamma nämnare (mgn), potens, bas, exponent, tiopotens, grundpotensform.

Kap 2: andel, del, det hela, bråkform, decimalform, procentform, avrundning, kapital, ränta, räntesats, procentenhet.

Kap 3: omkrets, cirkel, diameter, radie, area, parallellogram, rektangel, romb, kvadrat, triangel, rätblock, kub, basyta, volym, begränsningsarea, prisma, pyramid, cylinder, kon, mantelyta, klot.

Hur ska du visa vad du lärt dig?

Delta i diskussioner i stor eller mindre grupp, inlämningsuppgifter, examination(muntlig och/eller skriftlig)

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
• Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
• Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.