Kommun, välfärd & arbetsliv

Kommunen är den minsta beslutsnivån i Sverige. Kommunen arbetar med lokala frågor som skola, vård, omsorg, fritidsaktiviteter, vattenhantering, gator & parker mm och styrs ungefär på samma sätt som riksdag-regering. Det ni gör på fritiden är det med stor sannolikhet kommunen som är ansvarig för. Välfärden (sjukvård, skola och omsorg) finansieras via skatten i Sverige. Men servicen skiljer sig mycket åt mellan kommunerna pga. olika befolkning och skattekraft. Vad beror detta på? Det är något vi också ska undersöka. Slutligen ska vi gå igenom viktiga begrepp och frågor relaterade till arbetsmiljö och arbetsmarknad.

Syfte

Kommunen är den minsta beslutsnivån i Sverige och den som vi medborgare kommer närmast. Kommunerna ansvarar för mycket; skola, omsorg, äldrevård, rengöring och vattenhantering. I korthet sådant som vi använder nästan varje dag. Momentet ska ge en förståelse över hur olika kommunerna är i Sverige med skattetryck och välfärd. 

Mål för godkänt:

Efter momentet ska du kunna:

• Vad en kommun är och vilka uppgifter den har. 
• Hur kommunen finansieras. 
• Redogöra för välfärdens utmaningar i Sverige utifrån något perspektiv. 

Kommunen - det vi har gemensamt

Vad är en kommun?​

En kommun är ett geografiskt område där en eller flera städer och tätorter ingår. Det är stora skillnader i storleken på landets kommuner, både när det gäller antal invånare och storleken på ytan. Kommunen ersatte gamla tiders socken.​

Kommunen är den minsta beslutsnivån (de övriga är region och riksdag). Lokala politiska frågor, ex. om skolor, öppettider på badhus, bibliotek, dricksvattnet osv, beslutas i kommunerna.  ​

Kommuner är olika. Det finns 290 kommuner i Sverige. ​Det blir skillnad mellan rika och fattiga kommuner. Storstadskommun vs glesbygdskommun.

Hur styrs kommunen?​

En kommun styrs av kommunfullmäktige och kommunstyrelse genom representativ demokrati. ​

I Sverige råder kommunalt självstyre. Varje kommun bestämmer alltså själva vad de ska satsa på; om man har högre eller lägre skatt osv. ​

Folket i kommunen röstar fram Kommunfullmäktige (KF) som beslutar i lokalpolitiska frågor och fastställer budgeten. KF utser Kommunstyrelse (KS) som utreder förslag och verkställer beslut. Nämnderna är utsedda av KF och utreder förslag. Det är politiker som arbetar i nämnderna, KF och KS.

Vilka uppgifter har kommunen?​

Den har ansvar för t.ex. socialtjänst, vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, barnomsorg och skola, vatten och avlopp och räddningstjänst. De kan frivilligt ta emot flyktingar, bygga bostäder och idrotts- och kulturanläggningar. ​

De största uppgifterna är skola & barnomsorg och vård och äldreomsorg. ​

En del uppgifter är frivilliga: några kommuner satsar på slalombackar, andra på hockeyrinkar och fotbollsplaner. 

Hur finansierar kommunen sin verksamhet?​

Kommunen får in pengar genom kommunalskatten, avgifter från kommuninvånarna och statsbidrag:

1. Kommunalskatt: Alla som bor i kommunen betalar en skatt direkt till kommunen (21 %) Den går till löner, brandförsvar, skolor, äldrevård, daghem, fritidsaktiviteter mm. ​
2. Avgifter​: Avgifter är pengar som invånarna betalar för att använda ex kommunens vatten, avlopp och el. ​
3. Statsbidrag​: En lag finns som ska utjämna skillnaden mellan fattiga och rika kommuner. Fattiga kommuner får ett bidrag från staten.

 

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
• Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
• Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.