Utemiljö på våra gårdar

Utemiljön på våra gårdar.

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

Tillgänglig utbildning social, pedagogisk och fysisk miljö.

Språkutveckling.

Modersmål.

Matematisk utveckling.

SKA.

Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Förståelse för rum, tid och form, och  grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan

 

Vart är vi?

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Just nu har vi inskolningar och vi behöver lära känna gruppen för att se barnens intressen inom området "Utemiljön och våra gårdar"

 

15/3 2021

Just nu intresserar sig barnen av närvarobilderna vi har. detta har vi fångat upp och kommer jobba vidare med. Självfallet jobbar vi vidare med vår utemiljö också.

 

Vad har barnen för kunskaper idag?

 

15/3 2021

 

Vi har sett att barnen är intresserade av närvarobilderna på tavlan, vilket vi har planerat att arbeta vidare med på olika sätt i olika aktiviteter. Några barn känner igen sig själva och kompisarna....

 

Vart ska vi?

Alla barn ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas efter sin förmåga och sina behov.

Förskolan ska öka barnets språkliga förståelse och förmågan att kommunicera i olika sammanhang.

Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Barnen är bekanta med begreppet matematik och har en förståelse för vad matematik är.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till en likvärdighet och höjd kvalitet på utbildningen och undervisningen.

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

 

"Naturens kretslopp"

Att ta hand om varann och naturen.

Sortering, färg, form och antal.

Sånger, ramsor, flanosagor för att berika språket.

 

7/1 2021

 

Vi fortsätter att skynda långsamt vidare för att barnen ska få befästa kunskapen.

 

15/3 2021

Att barnen ska känna igen sig själva både i bild och skrift och tal, och även känna igen varandra. 

Barnen ska få en förståelse för antal och mängd.

Vi börjar en samling där alla barnen är med, så vi kan få syn på de olika av barnens kunskapsnivå och att sen dela in i olika grupper för att gå vidare och kunna utmana.

Hur utmanar vi?

Genom att vi visar och ger barnen tid att pröva själva på olika sätt och med olika material.

7/1 2021

15/3 2021

Genom att se vart barnen är så utmanar vi dem vidare på olika sätt. En del behöver hitta sin egen bild, en del behöver lära sig hitta sitt namn, Till varje namn har vi en bild på en sak som har samma begynnelsebokstav som barnets namn.

Vad är vår förväntade effekt?

Att vi väcker intresse på olika sätt och ser att barnen vill lära vidare och att de känner sig stärkta i sin lärprocess.

Att alla ska ges möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter. Miljön ska vara föränderlig utefter barngruppens behov. Andelen ärenden till barnhälsoteamet minskar

Förskolan ska stimulera barns språkutveckling till att : Kunna berätta, beskriva, argumentera. Kunna lyssna, samtala, urskilja ord och språkljud. Tänka lära och kommunicera i olika sammanhang.

Förskolan ska möjliggöra att barn med annat modersmål än svenska har tillgång till alla sina språk. Alla barn ska få kännedom om andra kulturer, språk och traditioner.

Barnen ska kunna använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva lösningar på problem. Barnet visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet. Barnet prövar och använder olika idéer  genom att följa, fortsätta och översätta matematiska resonemang. Barnet kommunicerar och resonerar om matematikens olika delar.

Personal använder sig av planerings, uppföljnings och utvärderingsverktyget UNIKUM. Dokumentation sker runt de prioriterade målen. Dokumentation/barndokumentation sker både på grupp och individnivå. Fokus läggs på att jämföra planerad effekt mot funnet resultat och förstå varför resultatet blev som det blev. Utveckla sin analys.

15/3

Att barnen ska lära sig se sig själv, lära sig sitt namn och känna igen sitt namn

Hur gör vi?

Hur ser vår miljö ut?

Vi har en inbjudande miljö med möjlighet till olika aktiviteter.

7/1 2021

Vi har ändrat mycket i vår miljö både ute och inne. Vi har köpt in nytt material som vi ska introducera under våren. Påbörjat ett språkrum som vi ska fortsätta med. Förbättrat våra sorteringsmöjligheter.

15/3-21

Vi använder kort på barnen, räknar antalet barn som är närvarande...

Förhållningsätt?

Vi ska vara inspiratörer och medforskare, närvarande och tillåtande. Vi jobbar aktivt med ett jämställt förhållningssätt.

7/1 2021

Se ovan. Vi börjar terminen med observationsschema för att få ett underlag för framtida arbete med barngruppen.

15/3 fortsätter enligt ovan

Vilka material/aktiviteter behövs?

Sortering/ naturmaterial och att vi tar ut material inifrån till gården. 

7/1 2021

 Använder vårt material både inomhus och utomhus för att bedriva undervisning.

Vi ska ha en mer strukturerad veckoplanering och utifrån den ser vi vilket material vi behöver.

 

15/3

Större bilder för att använda i samlingsringen. En uppsättning namn till, vi använder dem nu innan matsituationen och inne på vilan.

 

Barnens funderingar och frågor?

 

15/3-21 

Vem gör vad och när?

 

7/1 2021

 

På våra måndagsplaneringar planerar vi verksamheten .Vem, vad och när.

 

 

Hur blev det? (fylls i vid utvärdering)

Vad såg vi?

Tillgänglig utbildning; Då vi spenderat mycket mer undervisningstid utomhus (pga covid-19) så ser vi att vi har en väldigt intresserad, glad, tillsynes trygg grupp. Det är väldigt mycket lek på gården och sällan någon som inte deltar. Vi har väldigt lite konflikter mellan barnen. Vi har en mångfacetterad barngrupp, några lugna, några mer aktiva, de är väldigt tillåtande och hjälpsamma. Vi har förändrat mycket ute på gården detta år.

Språkutveckling; Vi ser att de flesta barnen kan benämna varandras namn, när vi använder våra bordsplaceringstavlor samt närvarotavlan. Vi använder olika metoder när vi undervisar barnen beroende på vart de ligger i sin utveckling. Barnen älskar när vi sjunger. Så fort vi tar ner vår sångpåse är de med, så fort vi börjar sjunga är de delaktiga i våra rörelsesånger. Vi ser att de gör rörelser och sjunger. De kan även starta sången själva och vi hakar på så kommer det fler o fler barn och deltar. Vi benämner mycket i alla våra rutinsituationer.

Matematikutveckling; När vi har våra närvarotavlor/bordsplaceringstavlor framme så samtalar vi med barnen om tre av våra grundfärger, detta gör vi varje dag och vi ser att barnen börjar koppla ihop färgen med det bordet de ska gå till vid lunchen. När vi räknar barnen vid bordet eller hur många som är här respektive hemma så ser vi att barnen är med och räknar på olika sätt. De räknar även i leken. En del räknar på fingrarna och en del ”hummar med med huvudet”.

Vi ser att barnen aktivt sorterar uteleksakerna bättre sen vi gjorde iordning detta ute på gården, detta är också en daglig rutin som vi har med barnen. 

Blev det förväntad effekt?

Tillgänglig utbildning; ja det tycker vi. Mycket lek och lite konflikter. Vi anpassar oss efter barnens nivå i de olika aktiviteterna.

Språkutveckling; I början av läsåret hade flera barn svårare att hantera motgångar. Då vi aktivt stödjer dem i situationen genom att stanna upp och få dem att prata med kompisarna istället för att gråta, så har vi sett att de har kommit långt med detta. I de aktiviteter vi gjort, med närvarobilder tex, så låter vi alla barn komma till tals genom att låta de andra vänta, de som är mest ivriga får vara det ibland, men får även stå tillbaka för att andra ska komma till tals. På så sätt ger vi alla barnen utrymme. I våra sångsamlingar låter vi även barnen välja fritt bland sånger och berätta vilka de vill sjunga. Vi märker att de upprepar det vi säger i rutinsituationerna.

Matematikutveckling: Ja vi tycker att barnen visar nyfikenhet och är intresserade. Inne bygger de mycket med lego och magneterna och vi samtalar kring färger och former och räknar och pratar matematik. Barnen använder sig av begreppen vi jobbat med tex stor och liten, används i alla rutinsituationer.

Vad var framgångsfaktorerna?

Tillgänglig utbildning; Vi, vi är väldigt närvarande pedagoger. Vi är där barnen är, vi samtalar hela tiden med barnen, vi är delaktiga i deras lek, vilket leder till minskade konflikter.

Språkutveckling: Samma som ovan. Vi är väldigt verbala med barnen.

Matematikutveckling: Samma som ovan. Vi benämner hela tiden, färger, former, räknar med barnen.

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

Tillgänglig utbildning: Vi tycker att vi har nått fram till barnen och de har utvecklats och vi upplever att vi har en positiv barngrupp. Vi har läroplanen i ryggraden men det vi behöver bli bättre på är dokumentationen. Ha mer bilder till dokumentationer

Språkutveckling: som ovan

Matematikutveckling: som ovan

Vad tar vi med oss?

Tillgänglig utbildning; Att använda oss aktivt av dokumentationsmaterial, papper, penna, padda etc. Dokumentera mer i unikum för att lättare kunna göra uppföljningar. Både i bild och text.

Språkutveckling: Som ovan. Bli bättre på att använda tecken, samt jojon.

 

Matematikutveckling: Som ovan. Dela in barnen i olika grupper för att kunna göra aktiviteter på olika utvecklingsnivåer.

Hur går vi vidare?

Tillgänglig utbildning; Dokumentera mera som skrivet ovan.

Språkutveckling: Se ovan

Matematikutveckling: Som ovan

Läroplansmål

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,