Bakgrund för ämnet och introduktion till SMÅTU:

• Vi har på Vitklövergatans förskola kommit överens om att ha fokus på dokumentation samt undervisande förhållningssätt i våra sagostunder.

Kom ihåg:

Detta dokument ska vara ett levande dokument och måste kontinuerligt följas upp på våra planeringar, som en del av vardagens utbildning.

Introduktion till SMÅTU:

SMÅTU planeringsmodellen består av 5 delar som hör ihop: sammanhang, mål, åtgärd, tecken och utvärdering.

Man börjar med att fylla i sammanhang eller med ett mål från läroplanen.

Under sammanhang skriver man bakgrund för varför man jobbar med detta teman och sin generativa fråga.

Under målet lägger man in vilka mål från läroplanen man vill jobba med, det är bra att välja 1-2 mål för att det inte blir för stort. Under tiden man jobbar med temat måste man tänka målet som levande och inte spika fast det så att det inte kan ändras, man kanske har satt ribban för högt eller lågt.

Åtgärder: lägger in aktiviteter man gör med barnen, ändringar i förhållningssätt och allt annat man gör för att uppnå målen.

Tecken är observationer och dokumentation som styrker barnens process mot målen.

Utvärdering är personalens reflektioner över hur en aktivitet gick och analys av dokumentation under tecken och utvärdering av när man är i mål.

SMÅTU:

Sammanhang:

Vi har på Vitklövergatans förskola kommit överens om att vi ska ha mer fokus på dokumentation samt undervisande förhållningssätt och ett sätt att jobba med detta är i våra sagostunder. Alla barngrupper får tillgång till denna mall och kan jobba med den utifrån den enskilda barngruppens behov.

Mål:

Självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Att samtala med barnen om känslor och att få dem att visa eller berätta om hur de känner är viktigt.

Hur vill barnen bli tröstade?

Hur känns det i kroppen när man tröstar någon, blir tröstad?

Generativ fråga:

Mål:

Mål från läroplanen: 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
• Förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation.

Åtgärd:

Ht 20 Vi började läsa boken om Pelles ficklampa och märkte att barnen visar intresse för skuggor. Barnen vill att vi läser boken flera gånger om dagen och bilderna på skuggor och vad skuggan egentligen är tycker barnen är spännande. På gården när solen lyser tittar vi på skuggor och tar kort på olika saker samt skuggor. På samlingarna sedan visar vi korten på skuggorna och samtalar kring dessa.

Ht 20 Vi läser även boken Alla får åka med. Denna bok ger samtal om känslor. 

Hur känns det när man ramlar?

Hur gör man när man tröstar någon som är ledsen?

Hur vill barnen bli tröstade?  Detta är en viktig fråga. Alla barn vill inte få en kram. Någon vill kanske vara för sig själv en stund.

Vt 21

På samlingen gjorde vi sagan med hjälp av figurer. Barnen fick hjälpa till att prata kring sagan.

Vilken figur kommer först?

Vad har hänt/eller vad gör figuren?

Barnen vill att nallen kommer först. Nallen har tårar och är ledsen. Barnen vill trösta nallen. Tomten kommer ofta sedan. Tomten längtar till julen. Pojken har ramlat och behöver också tröstas. 

Hunden och grisen är med men inte så intressanta.

V7.

Barnen har fokus på ledsen och att alla figurer behöver bli tröstade.

Vi pratar om hur det känns när man är ledsen men börjar även prata om känslan glad. När vi försöker byta känsla blir barnen tysta. De behöver nog fundera på känslan. 

Vi får plocka fram känselkort och där prata om olika känslor. 

V9.

Vi filmade när jag gjorde sagan med barnen. Barnen fick bestämma i vilken ordning figurerna skulle komma fram och vilken känsla figuren ska ha. Barnen vet vilken känsla de olika figurerna har. Nallen och pojken är de som kommer fram först. Att trösta figurerna är det som barnen har fokus på.

Så här går det till:

Jag: vilken figur kommer nu?

Barn: Nallen

Jag: Vad gör nallen?

Barn: ledsen

Jag: Hur vill nallen bli tröstad?

Barn: Något barn säter fingret för munnen och säger sssssssssss

Jag: vill nallen att vi säger ssssssss?

Barn: Nä, barnet tar sina armar och lägger dem i kors framför bröstet.

Jag: vill nallen ha en kram?

Barnen nickar och sträcker ut sina armar. Jag ger ett barn nallen och låter alla barn som vill få krama och trösta nallen.

V 13

Vi tar fram lådan där sagan ligger. I lådan ligger det 4 olika kort på ansikten med olika uttryck. Det är uttryck som glad, ledsen, arg och trött. Barnen får titta på korten och vi samtalar kring känslan. Barnen får bestämma vilken ordning figurerna ska komma fram och välja på vilken känsla figuren ska ha med hjälp av korten glad och ledsen.

Nallen och tomten och pojken fick känslan ledsen och barnen vill trösta figurerna genom att krama och blåsa på figurerna. Hunden och grisen fick känslan glad. Jag frågade barnen hur man känner sig när man är glad? Hur visar hunden att den är glad? Barnen svarade inte på frågan men fick möjlighet att fundera en stund.

Tecken:

Ht 20 Vi observerar barnen och ser vad de gör. Vi ser att några barn sitter sig på bokstavsraden och läser Pelles ficklampa. När vi frågar barnen vad de gör svarar de att de sitter på "min" bokstav. 

På väggen vid samlingsmattan sitter Alla får åka med som en bildrad. Där sitter även QR koden för sagan kopplad till Polyglutt. I polyglutt kan vi lyssna till sagan på olika språk. 

VT 21

Barnen är gärna med och berättar sagan. Barnen vill trösta figurerna. 

Utvärdering:

Ht 20: Pelles ficklampa: Här har vi tittat på skuggor både i boken och ute när solen lyser. Vi tog fram overheaden och la föremål på den. Då säger något barn att det man lägger på overheaden syns på väggen. Barnen kommer till oss och visar skuggor ute, tex trädet mot väggen. 

När vi lyssnar på sagan Alla får åka med på något barns hemspråk, kan vi se att just det barnet skiner upp. De barn som har svenska som hemspråk börjar ibland att skruva på sig.

Vi pedagoger tycker att vi har nått vårat mål, men vi ska utveckla sagorna mer. Vi ska prata med barnen om Alla får åka med och figurernas olika känslor. Vi ska ställa frågor som:

Hur gör man när man tröstar sin kompis?

Hur vill barnen bli tröstade?

VT 21

Vi har börjat prata om känslan glad.

Hur känns det i kroppen när man är glad?

Barnen vill trösta figurerna. Tror vi får ändra fokus genom att prata om ledsen och trösta. 

Hur känns det i kroppen mär man är ledsen?

Hur vill Barnen bli tröstade?

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

  Lpfö 18
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

  Lpfö 18
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,

  Lpfö 18