Projektplanering, ett stöd för det projekterande arbetssättet i Falkenbergs förskolor. 

Erfarenheter och lärdomar

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående års utvärdering?

- Att vi behöver dela upp oss i mindre grupper under förmiddagen. Fasta grupper för att kunna följa barnens progression på nära håll. 

- Låta lärmiljön fortsätta vara i ständig förändring utifrån barnens behov och intressen. 

- Fortsätta med reflektionsprotokoll och observationsmall som stöd i arbetet, och använda detta när vi sedan har reflektion i arbetslaget. Låta detta ligga till grund för planeringen av den dagliga verksamheten och projektet. 

Vilka är våra identifierade förbättringsområden?

- Att erbjuda barnen fler uttrycksformer och material. 

- Pedagogiskt innehåll i våra dagliga rutiner och för utevistelsen. 

- Att synliggöra och arbeta med olika hemkulturer, modersmål, högtider etc. 

- Undersökande matematik, exempelvis gällande mätning/förändring, mängder, mönster etc.

- Urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. 

- Utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor och samtala om naturvetenskap och teknik. 

- Använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra. 

Innehåll och syfte

Vad är det vi vill möjliggöra för barnen att undersöka utifrån både barn och pedagogers tankar och idéer?

HT20

- Utforska teknik och fysikaliska fenomen med rutschkanan som utgångspunkt, samt det som väcker barnens nyfikenhet i vår lärmiljö. 

Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla?

- Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen. 

- Förståelse för tid och form, mätning och förändring samt förmåga att resonera matematiskt om detta. 

- Förståelse för naturvetenskap och fysikaliska fenomen. 

VT21

Vad är det vi vill möjliggöra för barnen att undersöka utifrån både barn och pedagogers tankar och idéer?

- Utforska fysikaliska fenomen med rymden som utgångspunkt, samt det som väcker barnens nyfikenhet i vår lärmiljö. 

Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla? 

- Förståelse för naturvetenskap och fysikaliska fenomen. 

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte

HT20

Vilken miljö vill vi välkomna in till?

- Lärmiljön ska bjuda in till utforskande av matematik, teknik och naturvetenskap genom varierade uttrycksformer och material.

- Möjlighet att utforska mätandets princip, lutande plan i olika skepnader, fysikbegrepp som gravitation, friktion, hastighet/fart. 

- IT- och teknikhörna/Digital hörna med blue-bots, QR-koder och iPad med utvalda appar. 

- Legostation med inspirationsbilder och möjlighet till att spara projekt som kan fortsättas på senare. 

- Konstruktionsmaterial av olika slag, exempelvis kapplastavar, magnetklossar, plusplus. 

- Månsand i ett större kar, med djuren och olika former, för att kunna kombinera rollek med utforskandet av olika mängder och geometriska former. 

- Utveckla billek så att den bjuder in till utforskande av exempelvis fart, friktion och hastighet. 

- Påsar att ta med ut med utforskande material och verktyg, exempelvis en påse med olika mätverktyg. 

Hur väcker vi barnens nyfikenhet kring det som vi vill utforska tillsammans?

- Utforska materialet i vår lärmiljö, samt tillsammans undersöka teknik och fysikaliska fenomen i utemiljön med hjälp av rutschkanan främst. 

Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön? Hur blir lärmiljöerna ett stöd för oss i vårt projekterande arbetssätt?

- Miljön ska fungera som den tredje pedagogen. Den behöver vara i förändring i relation till barnens nivå, behov och intressen. Den ska vara inbjudande och under ständig utvärdering. 

VT21

Vilken miljö vill vi välkomna in till? 

- I det gamla byggrummet har vi börjat projicera solsystemet och andra filmer om rymden. Vi kommer använda vår lilla kub till att skapa en rymdraket som barnen kan leka i. Rummet kommer utvecklas med projektet, beroende på vad barnen visar intresse för. 

- Bygghörna med inspiration till bygge av rymdraketer. 

- I IT-hörnan har vi satt upp QR-koder till böcker som handlar om rymden, både skönlitterära och fakta. Vi har också laddat ner appar där barnen själva kan utforska solsystemet. Vi kommer också lägga till ord kopplat till rymden i vår begreppslåda som barnen kan använda när de arbetar med appen ”Ordens magi”. 

Hur väcker vi barnens nyfikenhet kring det som vi vill utforska tillsammans?

- Utforska materialet i vår lärmiljö, samt tillsammans undersöka fysikaliska fenomen i denna. Vi planerar också utifrån det vi vet att barnen inspireras av och inkluderar detta i vår undervisning. Vi har exempelvis introducerat projektet genom en aktivitet med ballonger, samt låtit barnen tillsammans klura ut vad terminens projekt ska handla om med hjälp av ledtrådar. 

Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön? Hur blir lärmiljöerna ett stöd för oss i vårt projekterande arbetssätt?

- Miljön ska fungera som den tredje pedagogen. Den behöver vara i förändring i relation till barnens nivå, behov och intressen. Den ska vara inbjudande och under ständig utvärdering. 

Organisation och arbetssätt

Hur organiserar vi den planerade undervisningen? Hur introduceras lärmiljöerna för barnen? Vilken eller vilka strategier (arbetssätt) tänker vi använda?

- Vi kommer att arbeta i mindre grupper under en del av dagen eller arbeta i hel- eller halvgrupp beroende på aktivitet. Vi sätter grovplaneringen tillsammans, men kommer ansvara för varsin grupp och planerar för gruppen enskilt. Fortsätter med reflektion med barnen och varierar formen beroende på aktivitet. Använder oss av reflektionsprotokoll för att enklare kunna få syn på vad barnen utforskar, visar intresse för och hur vi kan gå vidare. 

- Fasta dagliga rutiner med pedagogiskt innehåll för att ta tillvara de stunder som ges varje dag. Vår erfarenhet är att om vi lägger tid på att arbeta in en rutin med barnen i början av terminen, exempelvis vad vi gör efter maten, var frukten ska ätas, samlingsform etc, möjliggör det för att lägga fokus på lärandet, då rutinerna skapar ro i barngruppen. Vi pedagoger behöver tillsammans planera för och följa detta för att få in rutinerna. 

HT20

Hur möjliggör vi för barnen att mötas och samtala om projektet och sitt utforskande? Kollaborativa processer?

- Mindmap under undersökningsperioden som vi gör tillsammans med barnen för att dels få syn på vad barnen försöker förstå och vad de undersöker. 

- Efter att vi startat igång projektet och delar upp oss i mindre grupper kommer varje grupp ha varsin mindmap där vi dokumenterar lärprocessen. 

- Reflektion både enskilt och i grupp. Lyssna till varandras tankar och delge egna samt utveckla varandras idéer. 

- Använda oss av reflektionsprotokoll för att få syn på vad barnen säger, vad barnen gör och hur vi kan utmana barnen vidare utifrån detta. 

- Utforska miljön och materialet tillsammans med stöttning av pedagog. 

VT21

Hur möjliggör vi för barnen att mötas och samtala om projektet och sitt utforskande? Kollaborativa processer?

- Sätta igång bildspel på TV:n med bilder från varje grupp för att dels få syn på vad de olika grupperna gör, men också reflektera kring det egna lärandet.

- Variera reflektionsform beroende på aktivitet.

- Låta barnen ta kort under aktiviteten och berätta kort om det barnet dokumenterat. 

Vårdnadshavarnas delaktighet

HT20

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen? Hur kan vi samverka med vårdnadshavarna och använda oss av deras kunskaper som ett tillägg i vårt projekt?

- Projektvägg i hallen där vi sätter upp varje grupps mindmap. Detta för att öppna upp till samtal om vad barnet undersöker på förskolan just nu samt för att barnet själv ska kunna visa för vårdnadshavare vid hämtning och lämning. 

- Unikum, inlägg både i barnets individuella lärlogg och i den gemensamma grupplärloggen. (Vi vill uppmuntra vårdnadshavare till att läsa inläggen tillsammans med barnen). 

- En enkel hemuppgift som barn och vårdnadshavare kan göra tillsammans och på så sätt involveras i projektet. 

- Vi har tankar på att kunna inkludera vårdnadshavare genom att barnen får ta kort och berätta om sina rutschkanor nära där de bor, kanske att barnen tillsammans med sina vårdnadshavare undersöker rutschkanorna utifrån olika aspekter som vi senare kan prova och jämföra med. Vi kommer därför bjuda in till detta samarbete i ett tidigt unikuminlägg.  

VT21

- Vi planerar för att projicera upp ett bildspel i hallen på projektväggen för att öppna upp samtal kring barnens lärande mellan dels oss pedagoger och vårdnadshavare, men också mellan barnen och vårdnadshavarna. 

- Unikum, inlägg både i barnets individuella lärlogg och i den gemensamma grupplärloggen. (Vi vill uppmuntra vårdnadshavare till att läsa inläggen tillsammans med barnen). 

- En enkel hemuppgift som barn och vårdnadshavare kan göra tillsammans och på så sätt involveras i projektet. 

Kompetensutveckling

Behöver vi pedagoger fördjupa våra kunskaper inom vårt valda projektområde?

Vad behöver vi veta mer om för att kunna förstå och få syn på barnens utforskande och även utmana dem vidare?

Hur går vi tillväga för att fördjupa våra kunskaper inom det aktuella projektområdet?

- Begreppsförståelse och ämneskunskap. Läsa in oss på definitionen av vissa begrepp, för att kunna använda oss av de korrekta begreppen i undervisningen.

- Artiklar och böcker som behandlar ämnet för oss pedagoger. 

- Att vi undersöker tillsammans med barnen, ställer hypoteser och frågor som uppmuntrar till fördjupning i ämnet. 

Sammanfattning av undersökningsperioden

HT20

Vilka frågor och funderingar har vår undervisning och lärmiljö väckt hos barnen?

- Utforskar lutande plan i bilhörnan, både med klossar och bilbanor. 

- Reflekterar kring rutschkanan i förhållande till fart och friktion. Uttrycker olika teorier om rutschkanan, exempelvis att det går snabbare om man häller vatten eller matolja på rutschkanan. 

- Undersöker olika sätt att ta sig ner för rutschkanan, bland annat på rumpan, på magen och på ryggen. 

- Visar intresse för kulbanan och uttrycker att det går snabbt, att man vinner och jämför kulbanan med rutschkanor och vattenrutschkanor. 

Vad utifrån detta vill vi undersöka vidare och fördjupa?

- Vi kommer att introducera projektet genom att tillsammans undersöka barnens hypoteser kring rutschkanan. Barnen får välja varsitt föremål som vi kommer släppa ned för rutschkanan samtidigt som vi tar tiden på detta. Därefter kommer vi ta med oss den dokumentation vi samlat på oss under undersökningsperioden samt under introduktionen för att tillsammans reflektera kring detta och göra en mindmap tillsammans.

Vi kommer utgå från den rutschkana vi har på förskolegården, men också jämföra med en annan rutschkana i närområdet som skiljer sig en del från rutschkanan på förskolegården. 

VT21

Vilka frågor och funderingar har vår undervisning och lärmiljö väckt hos barnen?

- När vi projicerat, arbetat med appar om rymden berättar de om sina erfarenheter och kunskaper kring rymden. 

- Barnen har bland annat frågor kring hur många planeter det finns, vad som händer om jorden går sönder, var gravitationen finns och hur den fungerar, varför en kan se månen ibland och ibland inte. 

Vad utifrån detta vill vi undersöka vidare och fördjupa?

- Vi kommer inledningsvis arbeta utifrån vår planet och med gravitation. Förhoppningen är att detta projekt kan fortsätta till hösten och att vi då utvecklar projektet. 

Formulera och konkretisera mål

HT20

Vilka läroplansmål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet kopplat till syftet med projektet? Konkretisera läroplansmålen och förklara vad de betyder. Tänk på att progressionen i lärandet ska synliggöras i dokumentationen, utifrån de konkretiserade läroplansmålen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

- Detta innebär förståelse för begrepp inom fysiken, så som gravitation, friktion, hastighet och fart. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen. 

- Detta innebär att utforska rutschkanan (lutande plan) utifrån olika aspekter. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. 

- Detta innebär att konkretisera tid och form, exempelvis att vi använder oss av tidtagarur och undersöker tid genom att uppleva den på olika sätt. Synliggöra mätandets princip - att jämföra med hjälp av olika verktyg och på så vis upptäcka skillnader och likheter samt att bjuda in till reflektion och samtal om detta. 

VT21

Vilka läroplansmål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet kopplat till syftet med projektet? Konkretisera läroplansmålen och förklara vad de betyder. Tänk på att progressionen i lärandet ska synliggöras i dokumentationen, utifrån de konkretiserade läroplansmålen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

- Detta innebär förståelse för begrepp inom fysiken, främst gravitation och begrepp kopplat till detta, samt kunskaper kring jorden och solsystemet. 

Uppföljning

Uppföljning av projektet - Se reflektionsfrågor i respektive område eller från rektor.