Pedagogisk Planering Geografi år 7

Pedagogisk planering Karta, klimatzoner, klimat samt växtlighet

 

Vad ska du lära dig? Under detta arbetsområde kommer vi på olika sätt att jobba med jordens klimat och hur det påverkar växtligheten och villkoren för människan. Vi kommer att undersöka hur kartan är uppbyggd och hur man kan använda kartboken som informationskälla samt utvidga vår världsbild genom att lära oss fler lägen på vår jord.

Varför ska du lära dig det? Innehållet i detta område är viktigt därför att beslut som fattas av länderna i EU-samarbetet påverkar samhället och dig som individ. Du kommer att få kunskaper om hur besluten påverkar dig och hur du kan vara med och påverka politikernas beslut.

Hur ska du lära dig det? Vi kommer att blanda temalektioner med genomgångar om klimat, växtlighet och kartan. Vi kommer även växla mellan eget arbete och diskussioner.

Vilket material kommer du använda? Anteckningar från lektionerna, arbetshäfte, läroboken, artiklar, film, internet.   Kapitel som gäller i läroboken: Geografi - att studera helheten (Utvalda sidor) Väder - klimat - vegetation (Utvalda sidor)

Hur ska området bedömas? Genom aktivt deltagande i lektionsgenomgångar och diskussioner  Genom löpande test Genom ett prov samt ett karttest (se veckoplanering)

Hur ska återkoppling ges? Löpande muntlig återkoppling under lektionstid vid genomgångar och arbetsmoment Uppnådda kunskapskrav

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.