Kurser:
HISHIS01a1
Historia 1a1: Historiska grundbegrepp - källor, historiebruk och epoker
Anders Ljungstedts gymnasium, Linköping · Senast uppdaterad: 12 mars 2024
I den här inledande delen av kursen kommer vi att börja med att arbeta med tre grundläggande historiska begrepp: källor, tolkning och epoker.
I den här delen ska vi börja att arbeta med historievetenskapens absoluta grundbult - nämligen olika källor och hur vi kan tolka dem på olika sätt. Nedan kommer jag att gå igenom lite av det vi ska prata om under den här delen av kursen. Det finns även en länk nedan till en kort video där jag går igenom innehållet.
Vi kommer att utgå utifrån tre begrepp:
Källor: Olika typer av källor; dels det vi kallar för kvarlevor, alltså saker som finns kvar från det förflutna, och dels skriftliga källor, alltså text.
Tolkning: Ett stadigt problem med olika källor är att de sällan säger särskilt mycket om vi inte bearbetar det på något sätt. Det är det vi kallar för tolkning.
Epoker: En speciell typ av tolkning som vi kan göra är epok-indelning, alltså när vi delar in saker i det förflutna olika perioden. Ofta handlar det om att det är något särskilt som sker under den tiden; kanske är det till exempel en viss familj som styr ett område just då. I Sverige skulle det till exempel kunna vara Vasa-tiden, när Gustav Vasas familj styrde det som idag är Sverige.
Vad sätts det betyg på?
Betyget kommer att baseras på...
1: Uppgifterna som görs på lektionerna,
2: Det prov som eleverna skriver
Området kommer att avslutas med ett skriftligt prov
Planering:
Nedan är den planering som det är tänkt att vi ska försöka att följa, planeringen kan komma att ändras efterhand som vi håller på med kursen.
v.3 Kursintroduktion, Källkritik
v.4 Källkritik
v.5 Historiebruk, epoker
v.6 Epoker
v.7 Förberedelser inför provet och Prov
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (4)
Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.
Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.
Kriterier (3)
Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.
Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
