Aktivt arbete mot diskriminering 20-21

 

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

 

 

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

 

Var finns det risk för diskriminering?

 

Var finns det hinder?

 

 

Kön:

 

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger. Vid rollfördelningar i lekar, pojkar/flickor. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

 

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger. Vid konflikter. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

 

Etnisk tillhörighet:

 

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger. Vid matsituationer med olika kost. Vid möten med föräldrar/tolk från olika kulturer t.ex. vid hälsningsritualer, möte kvinna/man. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

 

Religion eller annan trosuppfattning:

 

Risker och hinder finns då vi firar våra svenska traditioner t.ex. vid Lucia, påsk och när kyrkan erbjuder olika utflykter. Vid möten med föräldrar/tolk från olika kulturer t.ex. vid hälsningsritualer, möte kvinna/man. Vid matsituationer med olika kost. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

 

Funktionsnedsättning:

 

Risker och hinder finns i förskolans inne-och utemiljö, då de inte alltid är anpassade efter olika funktionsnedsättningar. Samt vid olika situationer under dagen då barn med funktionsnedsättning inte alltid blir förstådda på rätt sätt.

 

 

Sexuell läggning:

 

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger. Vårdnadshavares normer och värderingar. Stereotypa uppfattningar i medier.

 

 

Ålder:

 

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger.

 

 

Analysera orsaker

 

Varför finns det risker och hinder?

 

 

Kön:

 

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation. På grund av olika normer och värderingar finns det risk att ett barn väljs bort i leken på grund av sitt kön. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

 

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation. På grund av olika normer och värderingar finns det risk att ett barn väljs bort i leken på grund av sitt kön. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

 

Etnisk tillhörighet:

 

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation. Vårdnadshavares normer och värderingar. Vi arbetar i en segregerad förskola där många har olika modersmål och etnisk tillhörighet. Där svenska språket och kulturen är i minoritet. Olika etniska grupper, i barnens närområde, har konflikter mellan sig som sedan fortsätter mellan barnen under deras vistelsetid på förskolan. Vid matsituationen, där de som äter griskött kan få höra att det är "äckligt och smutsigt".

 

 

Religion eller annan trosuppfattning:

 

Vårdnadshavares normer och värderingar. Vi arbetar i en segregerad förskola där många har olika modersmål och etnisk tillhörighet. Där svenska språket och kulturen är i minoritet. Olika etniska grupper, i barnens närområde, har konflikter mellan sig som sedan fortsätter mellan barnen under deras vistelsetid på förskolan. Vid matsituationen, där de som äter griskött kan få höra att det är "äckligt och smutsigt".

 

 

Funktionsnedsättning:

 

Förskolans inne- och utemiljö är inte alltid anpassad efter olika funktionsnedsättningar. Att barn med funktionsnedsättning kanske inte alltid blir förstådda av de andra barnen och pedagoger.

 

 

Sexuell läggning:

 

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation. Vårdnadshavares normer och värderingar. Stereotypa uppfattningar i medier.

 

  

Ålder:

 

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation.

 

 

Åtgärder (förebyggande och främjande)

 

Vad kan vi göra?

 

Hur kan vi göra?

 

 

Kön:

 

Vi ska vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi försöker välja könsneutrala böcker och media.

 

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

 

Vi ska vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi försöker välja könsneutrala böcker och media.

 

 

Etnisk tillhörighet:

 

Vi ska vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi pedagoger använder oss av aktiva dialoger tillsammans med barnen, med ICDP som förhållningssätt. Då vi betonar vikten av allas lika värde oavsett t.ex. bakgrund, hud- och hårfärg.

 

 

Religion eller annan trosuppfattning:

 

Vi ska vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi pedagoger använder oss av aktiva dialoger tillsammans med barnen, med ICDP som förhållningssätt. Då vi betonar vikten av allas lika värde oavsett t.ex. religion och trosuppfattning.

 

 

Funktionsnedsättning:

 

Föra dialog tillsammans med barnen om olikheter och allas lika värde. Vi ska vara närvarande pedagoger för att kunna förklara för barnen direkt på ett naturligt sätt, då det uppkommer funderingar eller situationer kring detta ämne.

 

 

Sexuell läggning:

 

Vi ska vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi försöker välja könsneutrala böcker och olika media.

 

 

Ålder:

 

Vi ska vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Försöka förklara för barnen på ett förståeligt sätt att vi har olika förutsättningar beroende på ålder och mognad.

 

 

 

Lärlogg: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande)

 

Reflektion:

 

Följa upp och utvärdera (december)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Följa upp och utvärdera (mars)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Följa upp och utvärdera (maj/juni)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på lång sikt?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Nästa steg

Ny upprättas inför nästa läsår, augusti-september