Delfinens projektplan

På avdelingen Delfinen kommer under nästkommande läsår ht 2020-vt 2021 gemensamt arbeta med fokusområdet hållbar framtid. 

Med detta projekt vill vi skapa möjligheter för barnen att vi tillsammans kan förändra och påverka vårt miljö och framtid mot en positiv rikting. Barnen ska låtas på olika sätt facineras och förundras över vår omvärld i djur, natur, sol, vatten samt vind..

I vår utbildning lägger vi stor vikt vid att stärka barnets förmåga till delaktighet, inflytande, självkänsla samt nyfikenhet att lära och vilja ingå i ett sammanhang.

Syfte: 

Syftet med ett gemensamt fokusområde är en likvärdig förskola som ligger i linje med förskolans nya läroplan och Stockholm stad/Södermalms mål. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid.

Mål:

Utifrån Södermalms projektutforskande ”Barns möten med naturen” så komemr vi ta in empiri i varijerad form från barnen. Med empirin i ryggen kan vi fortgå med vart som är barnens nyfikenhet och vilja att utforska vidare om. Barnen ska vara de som driver projektet frammåt, detta i ett led i att låta barnen känna delaktighet och inflytande över sin utbildning pch lärande. 

Arbetssätt: 

Det gemensamma projektnamnet "Barns möten med naturen” kommer att vara i fokus och material kommer att samlas in från vårdnadshavarna.                                                                                                                             

I syfte att komma igång med praktiskt arbete kring barnens projektuppdrag kommer vi att:

• Vi tar emot och samlar in material till projektet i form av bilder från vårdnadshavarna. Dessa bilder sätts sedan upp på en specifik dokumentationsvägg som framställs till detta ändamål.

• Med hjälp av reflektioner kan vi tillsammans med barnen få fatt på deras nyfiket och intressen i projektet.

• Reflektionerna kommer att ske på olika sätt, både i helgrupp, mindre grupper, ute och inne.  

• Vi lyssnar in barnen i vad de gör.

• Vi tittar på vad barnen tittar på.
• Hur reagerar barnen på de bilder vi har. Vad säger barnen om bilderna.

   

Hur går vi vidare?

För att kunna samla in empiri om nyfikenheten som uppstår hos barnen går vi ut på observations promenader tillsammans med barnen. Vid promenaderna så kommer vi kunna få tag på vad som lockar barnen och vad som de vill utforska vidare på. 

Vi kommer på ett varierat och mångfacetterat sätt angripa barnens nyfikenhet. Med hjälp av att använda blandade sätt att utforska så får barnen fler möjligheter att kunna förstå och begripa vår omvärld. Vi vill även med det varierade sättet kunna ha möjlighet att utmana barnen och skapa nya förutsättningar till lärande. För att kunna få mer kunskap samt kompetens om hur vi tar in barnens tankar i projektet så läser vi i arbetslaget boken "Lyssnandets pedagogik" av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi.  Med hjälp av litteraturen kan vi diskutera och fördjupa vår egen kunskap och förståelse för hur barn lär och utvecklas.

·         Ur: Lyssnandets pedagogik " När man observerar så gör man något mer än att bara se. Att observera blir ett medvetet samlande av iakttagelser, något man sett eller hört men ännu inte reflekterat över. En observation väcker frågor som gör en nyfiken på något som en vill förstå mer om. Det man har blivit nyfiken på i sin observation fungerar som grund för hur man i nästa steg ska välja ut vad en vill dokumentera" (Åberg, A, Lenz Taguchi, H, 2012, s. 18).

För att kunna se vart projektet bär hän har vi regelbundna reflektioner tillsammans med arbetslaget samt ihop med barnen. De samlade reflektionerna kommer att lägga grunden för hur vi fortsätter vårt arbete med projektet. 

Insamlandet av empiri till projektet kommer att ske under september/oktober. Detta kommer att analyseras och tolkas för att ha underlag till projektet.

Hur, vad, när, vem och varför?

På vilket sätt ska vi forma våra lärmiljöer och vad vill vi att den pedagogiska miljön ska förmedla till barnen?Utifrån den insamlade empirin formulerar vi en projektbeskrivning och den projektfråga som kommer att leda arbetet framåt. Vad vill vi att barnen ska få vara med om i förskolan och få mer kunskap kring? 

Så här använder vi lärloggar: 

Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning) med ett syfte där barnens lärande blir synligt.

När en Lärlogg för grupp publiceras blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.

I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

  Lpfö 18
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

  Lpfö 18
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

  Lpfö 18
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

  Lpfö 18
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,

  Lpfö 18
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

  Lpfö 18
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

  Lpfö 18