👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

ÅSEN LUP 2020/2021

Skapad 2020-08-06 10:24 i Finngösa förskola Partille
Förskola
Vår vision är att barn och elever i vårt område vill, vågar och kan ta huvudrollen i sitt eget liv. "Vill om man kan istället för kan om man vill." Ross Greene Den lokala utvecklingsplanen LUP utgår från vår teamplan och den ligger som grund för den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet.

Innehåll

 

Åsens filosofi

Varje läsår siktar vi på att nå målet, "Jag är viktig" min röst, mina erfarenheter, mina tankar och mina känslor har bemötts med respekt. Målet är att som barn på Åsen ska man känna att man har tagits på allvar, man har haft möjlighet att påverka och man har fått göra saker på riktigt. Detta vill vi koppla ihop med vår vision i Ugglums enhet "Jag vill, jag kan, jag vågar, ta huvudrollen i sitt egna liv."

Varje barn är kompetent att lära och det är upp till oss att ge förutsättningarna. Dessa tankar har vi fått utifrån möten vi gjort i Italien och Reggio Emilia. Där markerade de tydligt att när man pratar om det "kompetenta barnet", så menar de människan, alla människor föds kompetenta att lära och att det är upp till oss att ge förutsättningarna. För att kunna göra detta arbetar de utifrån filosofin lyssna, följa och respektera, vilket också är Åsens ledord. 

 

Projekterande förhållningssätt 

Att arbeta med ett projekterande förhållningssätt innebär att vi utgår från barnens frågeställningar, hypoteser och nyfikenhet, då tror vi att barnens lärande stimuleras och fördjupas. Genom att utgå från barns intresse tror vi att barnen får en djupare relation till 
sina projekt och att det leder till ett fördjupat lärande. Detta innebär
 att vi som pedagoger behöver vara lyhörda för barnens frågor. Genom att vara medforskande och genuint nyfikna kan vi tillsammans föra projektet framåt. 

 "Att ha ett projektinriktat förhållningssätt är att se barnet som subjekt. Pedagogerna arbetat med barnens processer, enskilda och gemensamma och använder processerna som utgångspunkt för hur vi tänker och tar ansvar för nästa dag, nästa utmaning." Om världen och omvärlden av Birgitta Kennedy 
 

"Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan skall vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetenser. Barnet skall också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar." Lpfö-98/16  

"Lärandet skall baseras såväl på samspel mellan vuxna och barn som på att barnet lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig aktiv del i utveckling och lärande." Lpfö-98/16 

 

Pedagogiska miljöer

När barnen kommer till Åsen är vårt mål att de ska få möta miljöer som är föränderliga men tydliga. Det finns alltid tydliga ramar i våra miljöer och inom dessa ramar kan barnen vara med och påverka. Miljöerna ska inbjuda till lek och kreativitet, vi har en del okodat material, material som kan bil vad som helst i barnens fantasi, ett material som alla barn kan använda och som inte signalerar rätt eller fel. Med en tydlig miljö menar vi att barnen lätt ska kunna se vad som erbjuds och vad de kan göra i miljön eller i stationen som finns i rummet. 

I början av terminen lägger vi ner mycket tid på att introducera våra miljöer, detta för att barnen ska bli trygga i den och veta vad som erbjuds just på en specifik station. Genom att göra detta kan sedan barnen arbeta utifrån ett specifikt syfte. 

Ett exempel: om barnen ska skapa något i lera, måste de först fått leran introducerad för att veta hur den fungerar. 

Under läsåret gör vi justeringar i våra miljöer utifrån barngruppen och dess intressen, men det finns alltid en tydlig grundstomme.

 

Pedagogisk dokumentation 

På Åsen vill vi få upp dokumentation på väggen eller visa projektor så fort som möjligt för att dokumentationen i sig skapar lärande för hela gruppen. Den bidrar till att inspirera barnen och skapar ”smittoeffekter” till andra barn i gruppen. Barnen reflekterar tillsammans kring dokumentationen och som i sin tur skapar fler frågor och funderingar som skapar ett vidare lärande.  
 
Vi vill inte tolka bilderna åt barnen utan ge barnen möjlighet att själva reflektera kring bilderna med vårdnadshavare eller med andra barn och pedagoger. Vår tolkning kan vara felaktig och ha värderingar i sig som inte bidrar till utveckling. Dokumentationen som finns på våra  väggar är först och främst till för barnen och den ska föra deras lärande framåt. Vi vill även att barnens tankar ska nå vårdnadshavarna därför har vi även dokumentation som riktar sig till dem för att skapa en ökad förståelse för förskolans uppdrag.    

Vi kan ge dokumentationen sitt rätta värde och en sannare innebörd genom att låta barnen äga den. Våra dokumentationer tar då en annan vändning och vi kan arbeta vidare med barnen. Vi har reflekterat mycket kring vad vi sätter upp på väggarna och genom att dokumentera processen inte det "glada barnet" lyfter vi lärandet och inte vem som har gjort vad utan vilket lärande som sker. Vi arbetar med att återkasta det som har hänt i verksamheten för barnen, detta för att kunna gå vidare och fördjupa sig i de olika projekten.   

Genom att använda oss av pedagogisk dokumentation kan vi försöka förstå barnen och försöka förstå det barnen vill förstå. Vi kan fördjupa och hålla kvar i projekten en längre tid och med detta som verktyg kan vi också få barnen att känna att de äger sina projekt och att det vi gör på förskolan är på riktigt.  

 

VAR ÄR VI?

 

Barns tid på förskolan är en tid för relationsskapande, barn ska ha tid att skapa relationer, till varandra barn-barn, vuxen-barn, barn-vuxen men också till allt vårt material på Åsen. Det handlar om att barn och vuxna tillsammans måste komma in i förskolans rytm och ha ett relationellt lärande för ögonen. Vi vill att barnen ska känna att tiden på förskolan är på riktigt, de ska ha kunnat påverkat sin vistelse här och varit med i demokratiska beslut. Barn ska inte bara bli framtidens samhällsmedborgare utan de är samhällsmedborgare redan idag!!

 

VART SKA VI? 

ÖNSKELÄGE:

Vi vill skapa en trygg grupp där det finns lust att leka och lära. Där barnen har kunskap om varandra, oss som pedagoger, våra miljöer, material och rutiner. 

Vilka mål i Lpfö-18 ska vi arbeta mot?

Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet.

Arbetslaget ska ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,

Arbetslaget ska respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen. 

Teamplan

Barnen kommer till förskolan med erfarenheter, kunnande, förväntningar, tankar och idéer och ska mötas med respekt för sin egen unika ingång. Vi strävar efter att lärmiljöerna på förskolan ska vara rik på möjligheter. De ska ge barnen tillfällen att möta olika typer av variationer av material som är tillgängligt och tillåtande. Barnen ska tillgång till alla sina 100 språk. De ska kunna utforska och uttrycka sig på det sätt som passar dem bäst.

 

Plan mot kränkande behandling och diskriminering

FRÄMJANDE ARBETE

Verksamhetens mål när det gäller kränkande behandling

  • Demokrati och inflytande

        Vi vill att barnen skall kunna få påverka sin vistelsetid och ha inflytande.

Verksamhetens mål när det gäller diskriminering

  • En människa en kultur - interkulturellt förhållningssätt Varje människa är bärare av sin egen kultur, vilket innebär att vi inte kan behandla alla lika. Utan se till varje individ med våra olikheter/likheter för att berika vår verksamhet.
  • Normkreativitet - Ta del av ny forskning i ämnet samt mötas med våra olika perspektiv genom diskussioner i olika forum.

FÖREBYGGANDE ARBETE

Verksamhetens mål när det gäller kränkande behandling

  • Demokrati och inflytande

        Mötesprogression, från mötesritual till en dialogbaserad mötesform.

       Arbeta i mindre sammanhang, för att kunna fånga upp och bemöta varje enskild individ.

       Fysisk (rum samt material) tillgänglighet för alla barn

Verksamhetens mål när det gäller diskriminering

  • En människa en kultur - interkulturellt förhållningssätt 

    Vi på förskolan möter barnen och varandra utan förutfattade meningar - En människa en kultur. Detta är viktigt utifrån vetskapen att alla människor är bärare av olika hemkulturer.

    Genom utmanande samtal på huset kommer vi att bedriva utveckling i denna fråga, via olika möten. 
  • Normkreativitet

         Vi erbjuder utmanande miljöer med öppet material samt arbetar aktivt med traditionellt köns-kodat material.

        Vi möter barns funderingar och tankar respektfullt i dialog, kring barns könsidentitet och könsuttryck, med bland annat hjälp            av litteratur.

 

 

HUR GÖR VI?

Vi arbetar alltid på att vara närvarande och dela in oss i mindre grupper. Vi lyssnar in och dokumentera barns tankar och kartlägga gruppens behov och vad barnen är intresserade av under tiden på förskolan. Under våra veckoreflektioner får olika tankar ta plats och där vi förskollärare ansvarar för att läroplanen följs. Därefter ansvarar hela arbetslaget för att det planerade arbetet utförs. 

AKTIVITETSRAMAR:

relationer

möten 

rutinsituationer

våra miljöer 

material

leken

 

Delaktighets aspekter

Grunden till alla alla dessa sex aspekterna ska bli möjliga är att arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt, där barns tankar och funderingar ligger till grund för vilka fenomen som ska behandlas under en kortare eller  längre tid på förskolan. Det är vårt uppdrag som pedagoger att balansera barns tankar med läroplanens mål.

Vi upplever att vi har en hög grad av tillgänglighet vilket skapar engagemang, autonomi, samhandling och erkännande.

Det är av stor vikt att arbeta demokratisk och med pedagogisk dokumentation för att nå hög grad av delaktighet.

Genom att ha regelbundna möten tillsammans med barnen skapas en tillgänglighet till ett socio-kommunikativt samspel. Man får en tillhörighet och ett engagemang när man kan vara med och påverka. Då barnen får vara med och påverka och dela tankar och åsikter med varandra, tycka och tänka om sin tid på förskolan menar vi att alla de sex aspekterna kommer med.

Miljöerna på Åsen är tydligt utformade, det finns en tydlig yttre ram som vi pedagoger har bestämt, inom dessa ramar har barnen ett stort spelrum. Vilket gör att de har möjlighet att bestämma över sitt handlande, att de blir engagerade i sina lekar och rädda om vårt material. Vi har miljöer som tillåter barns utforskande och en miljö som passar alla barn. Det finns inga rätt eller fel utan alla barn kan tillägna sig materialet som erbjuds på sitt egna sätt.

Det som är vår utmaning är att se till att barnen har provat så många saker som möjligt under sin tid på förskolan. Detta för att de ska veta vad de väljer och väljer bort. Detta menar vi kommer kan bidra till ett större engagemang i förlängningen.

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
 

Kopplingar till läroplanen

  • visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
    Lpfö 18
  • ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
    Lpfö 18