👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Fä, åk 7 - Kroppens funktioner och uppbyggnad

Skapad 2020-08-11 12:36 i Färsingaskolan Sjöbo
Grundskola 8 Biologi
Hur fungerar du egentligen? Vad händer när du rör dig? Vad händer i din hjärna? Varför andas du? Vad händer med maten som du äter? Vad händer i din kropp när du slår tån i ett bordsben? Detta och mycket mer ska vi ta reda på under detta arbetsområde.

Innehåll

Konkretiserade mål/ mål för arbetet

Efter avslutat område ska du,

- Förstå att kroppen är en helhet där flera organsystem samarbetar.

- Ha kunskap om ämnena som vi äter.

- Kunna beskriva matens väg genom kroppen och förstå samband mellan mat och hälsa.

- Känna till våra andningsorgan och varför vi andas.

- Känna till vårt blodomlopp och vilka uppgifter blodet har.

- Veta hur kroppen blir av med avfallsämnen.

- Veta vad huden innehåller och vilka uppgifter den har.

- Känna till skelettets byggnad och funktion.

- Känna till ledernas byggnad och funktion.

- Känna till olika muskeltyper.

- Känna till några skelettmuskler och hur dessa arbetar mot varandra.

- Känna till hjärnans olika delar.

- Känna till det övriga nervsystemets olika delar.

- Känna till nervsystemets mest omtalade skador och sjukdomar.

- Veta hur våra sinnesorgan är byggda och tar emot signaler.

- Kunna ge exempel på hur du kan påverka din egen hälsa, nu och i framtiden.

 

Undervisning - arbetssätt

Vi lär oss med hjälp av genomgångar med bildstöd, vi arbetar med strukturerade lektionsplaneringar som visar hur du ska ta dig an texter och uppgifter. Vi diskuterar de uppgifter vi arbetar med i helklass och grupper. Vi laborerar och drar slutsatser kopplade till det vi arbetar med i helklass.

 

Elevinflytande

Beroende på vilka funderingar och frågor som dyker upp hos eleverna under och mellan lektioner kan innehållet ändras utifrån deras intresse. Det är viktigt för oss lärare vad du tycker om undervisningen, efter vissa lektioner kommer du därför att få ge feedback (svara på en fråga, exit ticket, formulär).

 

Bedömning

Vi bestämmer tillsammans när vi ska ha våra bedömningstillfällen och du kan få hjälp med kompensatoriska hjälpmedel som t ex talsyntes, tal till text och utökad tid när vi har dessa bedömningar. Du får i god tid ut träningsuppgifter så att du vet vad du ska kunna och vad som bedöms. Bedömning kan ske genom prov (resonerande/kunskaps- och begreppstester), inlämningsuppgifter, diskussioner, laborationer och laborationsrapporter. En allsidig bedömning görs genom ett brett och varierat underlag.

 

Matriser

Bi
Kroppens funktioner och uppbyggnad

På väg mot...
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Kroppens organ
Namn, placering och utseende. Celler, hud, skelett, leder och muskler
Har någon kunskap om några av kroppens organ. Kan antingen namn, placering eller utseende på några av kroppens organ och dess delar (celler, hud, skelett, leder och muskler).
Har grundläggande kunskaper om några av kroppens organ. Kan namn, placering och utseende på några av kroppens organ och dess delar (celler, hud, skelett, leder och muskler).
Har goda kunskaper om några av kroppens organ. Kan namn, placering och utseende på de flesta av kroppens organ och dess delar (celler, hud, skelett, leder och muskler).
Har mycket goda kunskaper om några av kroppens organ. Kan namn, placering och utseende på kroppens organ och dess delar (celler, hud, skelett, leder och muskler).
Kroppens organ
Funktion Celler, hud, skelett, leder och muskler
Har någon kunskap om organens funktion (celler, hud, skelett, leder och muskler). Kan med hjälp ge exempel på och enkelt beskriva någon av organens funktioner.
Har grundläggande kunskaper om organens funktion (celler, hud, skelett, leder och muskler). Kan ge exempel på och enkelt beskriva någon av organens funktioner. Exempel: Skelettet behövs för att hålla upp kroppen. Skelettet består av kalk och benmärg.
Har goda kunskaper om organens funktion och samverkan (celler, hud, skelett, leder och muskler). Kan förklara några av organens funktioner och enkelt beskriva hur organen samarbetar med varandra Exempel: Skelettet behövs för att hålla upp kroppen. Skelettet består av kalk och benmärg. På skelettet fäster muskler och senor som gör så att vi kan röra oss.
Har mycket goda kunskaper om organens funktion och samverkan (celler, hud, skelett, leder och muskler). Kan detaljerat förklara organens funktioner och hur organen samarbetar med varandra. Exempel: Skelettet behövs för att hålla upp kroppen. Skelettet består av kalk och benmärg. På skelettet fäster muskler och senor som gör så att vi kan röra oss. Mellan benen i skelettet finns leder som gör att benen både hänger ihop och är rörliga mot varandra.
Kroppens organ
Namn, placering och utseende. Lungor, blodomlopp, matspjälkning, hjärna+nervsystem, lever och njurar.
Har någon kunskap om något av kroppens organ. Kan namn, placering eller utseende på något av kroppens organ och dess delar (lungor, blodomlopp, hjärta, matspjälkning, hjärna/nervsystem, lever och njurar).
Har grundläggande kunskaper om några av kroppens organ. Kan namn, placering och utseende på några av kroppens organ och dess delar (lungor, blodomlopp, hjärta, matspjälkning, hjärna/nervsystem, lever och njurar).
Har goda kunskaper om några av kroppens organ. Kan namn, placering och utseende på de flesta av kroppens organ och dess delar (lungor, blodomlopp, hjärta, matspjälkning, hjärna/nervsystem, lever och njurar).
Har mycket goda kunskaper om några av kroppens organ. Kan namn, placering och utseende på kroppens organ och dess delar (lungor, blodomlopp, hjärta, matspjälkning, hjärna/nervsystem, lever och njurar).
Kroppens organ
Funktion Lungor, blodomlopp, matspjälkning, hjärna+nervsystem, lever och njurar.
Har någon kunskap om organens funktion (lungor, blodomlopp, hjärta, matspjälkning, hjärna/nervsystem, lever och njurar). Kan med hjälp ge exempel på och enkelt beskriva någon av organens funktioner.
Har grundläggande kunskaper om organens funktion (lungor, blodomlopp, hjärta, matspjälkning, hjärna/nervsystem, lever och njurar). Kan ge exempel på och enkelt beskriva någon av organens funktioner. Exempel: Tänderna sönderdelar maten och det finns saliv i munnen som hjälper till då man ska svälja.
Har goda kunskaper om organens funktion (lungor, blodomlopp, hjärta, matspjälkning, hjärna/nervsystem, lever och njurar). Kan förklara några av organens funktioner och enkelt beskriva hur organen samarbetar med varandra. Exempel: I munhålan finns ett enzym som heter Amylas. Det hjälper till att smälta bryta ned glukos och kolhydrater. Sedan pressas maten ned i matstrupen med hjälp av muskler.
Har mycket goda kunskaper om organens funktioner (lungor, blodomlopp, hjärta, matspjälkning, hjärna/nervsystem, lever och njurar). Kan detaljerat förklara organens funktioner och hur organen samarbetar med varandra. Exempel: Munnen, magen, tarmarna, levern och bukspottkörteln ansvarar för matspjälkningen. Det innebär att jättemolekylerna i stärkelse, proteiner och fetter spjälkas (sönderdelas) till mindre molekyler. Stärkelsen blir druvsocker, proteinerna blir fria aminosyror medan fetterna delas upp i fettsyror och glycerol.
Naturvetenskapligt arbetssätt
Laborationer
Med hjälp kan du genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Du laborerar på ett sätt som är säkert för dig och andra.
Naturvetenskapligt arbetssätt
Dokumentation av laborationer
Med hjälp kan du göra enkla dokumentationer av dina undersökningar i text och bild.
Du gör enkla dokumentationer av dina undersökningar i text och bild.
Gör utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Du resonerar kring om resultaten är rimliga och drar någon slutsats. Du beskriver möjliga felkällor samt hur du skulle kunna ha gjort för att undvika dessa.
Gör välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Du jämför resultat med andra, resonerar om resultatens rimlighet och drar slutsatser. Du beskriver möjliga felkällor samt hur du skulle kunna ha gjort för att undvika dessa.