Så styrs Sverige

Vi kommer att arbeta med Sveriges statsskick, grundlagarna, hur ett val går till i Sverige, kommuner, regioner, riksdag och regering samt EU.

Arbetsområdet kommer att behandla Sveriges grundlagar, monarkins roll och betydelse, vem som egentligen har makten i Sverige. Vi kommer att ta reda på vad kommuner, landsting/regioner samt regering och riksdag ansvarar för. Hur går ett val till i Sverige. Vilken roll spelar EU för hur Sverige styrs?

Förväntade kunskaper efter arbetsområdet:

• 1. Kunna skilja på demokrati och diktatur
• 2. Kunna beskriva Sveriges politiska system, riksdag, regering, region/landsting och kommun. Till exempel: Hur går valen till? Vem får rösta? Varför är det viktigt att rösta? Vad bestäms på de olika nivåerna? 
• 3. Veta var olika beslut fattas och hur de påverkar individen
• 4. Veta vilka lagar som är Sveriges grundlagar samt vad de innebär
• 5. Kunna resonera om vilka möjligheter det finns att att påverka politiska beslut
• 6. unna resonera om demokratiska friheter, rättigheter och  skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen
• 7. Kunna använda ämnesspecifika begrepp

• Planering Samhällskunskap 8B:

  
  
  Planering vecka 41-43
• V. 41 Fatta EU.
• V. 42 Fatta EU, inlämningsuppgift i Classroom.
• V. 43 Historia: Upptäcksresarna
• v. 44 Lov
• v. 45 Amerikanska revolutionen- analys

Läroplanskopplingar

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

Centralt innehåll

• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

Kriterier

• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.