Liv i utveckling, växter, svampar och djur

Vad är typiskt för allt som lever? Vad är en art? Hur kan man känna igen, sortera och gruppera olika växter, svampar och djur? Hur har livet utvecklats?

TIDSPERIOD

Vecka 34-46 2020

ENSKILDA ARBETEN UNDER LEKTIONSTID

1. Ämnen lottas ut (se nedan).
2. Ta reda på fakta om ditt ämne. Läs först de sidor i biologiboken som handlar om ditt ämne (eller lyssna på den inlästa texten). Får du tid över kan du googla efter en nyhet som har att göra med ditt ämne. 
3. Redovisa dina kunskaper om ditt ämne på en affisch. I början på varje lektion får du reda på exakt hur du ska arbeta och vad du ska hinna göra under just den lektionen. (Vi arbetar med mind-map, rubriken, beskrivningar, förklaringar, resonemang i flera led, begrepp, bilder, källor osv. i en viss ordning) 

 ÄMNEN

• Växtriket Tre grupper; alger: s 52-54, sporväxter: s 55-58, fröväxter:: s 59-69 (Begrepp, botanik, encelliga, flercelliga, syreproduktion, sporer, sexuell förökning, växtplankton, mossa, ormbunkar, blomväxter, barrträd, pistill, ståndare, kronblad, pollinering, ekosystemtjänster, pollen, frö, frukt, grodd, nyttoväxter, biomimetik, vinterståndare)
• Svampriket Svampar 72-78samt lavar: s 78-80 (Begrepp: mycel, sporkropp, parasit, nedbrytare, symbios, mykorrhiza)
• Durriket Encelliga URDJUR: s 94-95; RYGGRADSLÖSA DJUR; svampdjur: s 96, nässeldjur: s 9 7-98, blötdjur: s 99-101, tagghudingar: s 102, maskar: s 103-105,  leddjur: s 106 - insekter: s 112-117, kräftdjur: s 107-108, spindeldjur: s 109-111 och mångfotingar: s 111, RYGGRADSDJUR; fiskar: s 118-121, groddjur: s 122-123, kräldjur: s 124-126, dinosaurier, fåglar: s 127-133, däggdjur: s. 134-137, etologi och Konrad Lorenz: s138-139, massutdöenden: stencil (Begrepp: zoologi, yttre och inre befruktning, växel- och jämnvarm, marinbiologi, gälar, revir, flytt- och stannfågel, dia)
• Primater: människans utveckling, s 142-148
• Berömda naturvetare:  Carl von Linné s 15-16, 62 och Charles Darwin s 22-23 (Begrepp: fältstudier, fossil, Om arternas uppkomst) 

REDOVISNING

1. Klassen läser varandras affischer för att lära mer om varandras ämnen.
2. Positiv respons ges.  

ÄMNEN FÖR LABORATIONER OCH DISKUSSIONER

• Vad är en art? s 17 (Begrepp: biologisk mångfald, latinska artnamn, släktnamn, familjenamn) 
• Hur kan man ta reda på vilken art en organism tillhör? (Begrepp: bestämningsnyckel, flora) 
• Vad är typiskt för alla levande organismer? 
• Vad är det för skillnad på en växtcell och en djurcell: s 13-14? (Begrepp: cellmembran, cellvägg, cellkärna, mikroskop, mikroskopets delar)
• Hur grupperas växter och djur naturvetenskapligt: s 27-30? (Begrepp: släktträd, utseende, DNA, domäner, eukaryot)
• Vad är ett naturvetenskapligt arbetssätt? s 31-37? (Begrepp: systematiska undersökningar)
• Är bin och andra insekter viktiga? s 70-71
• Att formulera undersökningsbara frågor.
• Hur uppkom livet? s. 8-12, s 20-21, s 89-93 (Begrepp: klorofyll, fotosyntes s 44-47, cellandning, s 48-51)
• Hur bildas nya arter? s 24-25 (Begrepp: evolution, evolutionens drivkrafter, naturligt urval, stor avkomma, anpassning till miljön, mutation, variation, genetisk mångfald)

LÄXOR OCH LÄXFÖRHÖR

Svamp

Livets kännetecken

Cellen

Livets släktträd

Evolution och mångfald

Det naturvetenskapliga arbetssättet