Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Periodiska systemet och salter, kemi, år 9

Skapad 2020-08-12 12:55 i Tunabergsskolan Uppsala
Grundskola 9 Biologi Fysik Kemi
Här får du lära dig om atomens uppbyggnad och olika typer av bindningar hos olika ämnen. Vi lär oss också om varför vissa reaktioner äger rum och vissa inte. Du kommer även att lära dig grunderna i hur periodiska systemet är konstruerat och hur det kan användas.

Innehåll

Förmågor i fokus:

  • planera, genomföra och dokumentera laborationer
  • använda begrepp för att beskriva och förklara

Det här kommer vi att arbeta med:

Du kommer att få lära dig om hur periodiska systemet är uppbyggt och hur man kan använda det. Du kommer också att få lära dig mer om hur atomer och molekyler binder till varandra samt vad joner och jonföreningar är för något.

Det här ska du kunna:  

 

  • förklara hur en atom är uppbyggd
  • rita en bild av en atom 
  • hur elektronerna är fördelade i de tre första skalen
  • veta vad valenselektroner är och vilken betydelse de har för grundämnenas egenskaper
  • hitta information om grundämnen med hjälp av det periodiska systemet
  • namn på grupp 1, 17 och 18 i periodiska systemet, samt känna till några av ämnena och deras egenskaper i dessa grupper
  • förklara vad en jon är 
  • hur en jon bildas
  • att jonbindning håller ihop joner
  • förklara hur atomer hålls ihop i molekyler (elektronparbindning)
  • vad som menas med ett salt
  • kombinera givna joner till ett salt
  • beskriva några sätt att framställa salter
  • ge exempel på några vanliga salter och vad de används till
  • känna till några vanliga svaga och starka syror
    • Ex. Svaga: ättiksyra, citronsyra. Starka: saltsyra, svavelsyra, salpetersyra.
  • känna till några vanliga svaga och starka baser
    • Ex. Svaga: ammoniak, bikarbonat Starka: natriumhydroxid, kaliumhydroxid.
  • förstå att syror/baser kan vara starka och svaga samt utspädda/koncentrerade och att detta påverkar pH-värdet
  • veta vad som menas med en neutralisationsreaktion och hur en sådan reaktion går till.

Så här får du visa dina kunskaper:

  • genom att delta aktivt i lektioner muntligt men också när du jobbar med arbetsuppgifter.
  • genom att delta aktivt på laborationer
  • genom att jobba med quiz på studi.se
  • på prov, labprov och läxförhör

 

 

Uppgifter

  • Genomförande laboration

  • Genomförande laboration

  • Planering av laboration

  • Planering av laboration

  • Kemiprov

  • Genomförande av laboration

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
    Ke  7-9
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
    Ke  7-9
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
    Ke  7-9
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
    Ke  7-9
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
    Ke  7-9

Matriser

Fy Bi Ke
Kunskapskrav kemi åk 7-9

F (insats krävs)
E
C
A
Kemiska sammanhang, begrepp, modeller & teorier
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Kemi i vardag och samhälle
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Upptäckter och deras betydelse
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: