Medeltiden, åk 5

Arbetsområde:

Det har blivit dags att arbeta vidare med Sveriges historia, och nu är vi framme vid tiden som kallas "medeltiden". Under medeltiden var de allra flesta människor bönder, men allt fler städer och borgar växte fram och kyrkor spred sig över Norden. Begreppet medeltid betyder "tiden mellan" antiken och renässansen. Längre ner i Europa brukar man säga att medeltiden varade ungefär från år 500-1500, men här i Norden ansluter vi oss till medeltiden senare, ungefär runt år 1050. Det är tiden efter det, fram till det att Gustav Vasa blir kung över Sverige, som vi ska arbeta med under några veckor.

Konkreta mål:

Målet med undervisningen är att du ska ha kunskap om:

• personer som var betydelsefulla för rikets enande
• hur det gick till när Sverige bildades och blev ett enat rike
• hur samhället förändrades och vad dessa förändringar hade för inverkan på människors liv
• hur människors möten med andra kulturer på medeltiden påverkat den tid vi lever i idag
• hur man kan använda historiska källor

 

Bedömning:

Jag kommer att bedöma din förmåga att kunna:

• berätta om hur det gick till när Sverige bildades och blev ett enat rike
• berätta om händelser och personer som var betydelsefulla för rikets enande
• samtala och diskutera kring hur samhället förändrades och hur dessa förändringar inverkade på människors liv
• dra slutsatser om hur människors möten med andra kulturer under medeltiden påverkar den tid vi lever i idag
• samtala/resonera om historiska källors användbarhet
  
  

Undervisning:

Vi kommer bl a att:

• titta på filmer om medeltiden
• läsa och söka fakta i böcker och på internet
• arbeta med olika arbetsuppgifter kopplade till de fakta vi möter i film och text
• tillsammans diskutera och samtala kring de fakta vi möter

Viktiga begrepp:

ståndssamhället, bönder, borgare, adel, präster, ting, digerdöd, kyrka, kloster, marknad, köpmän, hantverkare, Kalmarunionen m fl.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.