Lärken Silver - BAS - Beskrivning, Analys och Slutsats av verksamhetsåret 2020/2021

BAS – en del av det systematiska kvalitetsarbetet Varför systematiskt kvalitetsarbete? Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför vi gör det och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för barns utveckling och lärande. Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. För att förstå orsaker och samband måste det finnas en dialog med barnen, mellan rektor, förskollärare, annan personal samt mellan verksamheterna och huvudmannen. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser. Faserna har i Skolverkets modell delats in i ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”. Den här BAS-rapporten som förskollärare och arbetslag ska skriva syftar till att kolla tillbaka på verksamhetsåret för att fråga sig det sistnämnda ”hur blev det?”.

2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING

Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksam­hetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analy­serna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara del­aktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.

BESKRIVNING

Beskriv utbildningen med hjälp av den dokumentation som ni har att tillgå (t.ex. utvärderingar, enkäter, projektarbeten, utvecklingssamtal, lärloggar, reflektioner och analyser) som underlag.

Stödfrågor till beskriv:

• Beskriv hur ni har bedrivit er undervisning (arbetssätt, aktiviteter, utmaningar) för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande inom målområdet.När vi har jobbat med aktiviteter så har vi varit noggranna med att vi delat in barnen i mindre grupper så vi har kunnat lägga fokus på de enskilda barnet och ha ett större inflytande. Detta gör så att barnen kan samspela på ett bättre sätt med varandra och att vi pedagoger hinner hjälpa barnen så att de blir delaktiga. 
• Beskriv ert förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande inom målområdet.

  Vi pedagoger är lyhörda och är närvarande samt försöker leda in barnen så att de blir delaktiga med hjälp av frågor och olika aktiviteter.

   

• Beskriv hur ni har organiserat den pedagogiska miljön för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande inom målområdet.
• Beskriv hur ni säkerställt att alla barn får inflytande över och utrymme i undervisningen.
• Vilka förmågor och kunskaper kan ni se att barnen har utvecklat?
• Ge exempel på lärande ni kan se kopplat till målen i läroplanen.

ANALYS

Analysera det ni får syn på i era underlag i relation till förskolans uppdrag. Problematisera och granska era underlag kritiskt för att göra det möjligt att utveckla och förbättra utbildningen på bästa sätt.

Stödfrågor till analys:

• Vilka insatser har gett störst positiv påverkan för barns lärande?
• Vilka samband kan ni se mellan er undervisning och barnens förändrade kunnande?
• Vilka undervisningsfaktorer har påverkat måluppfyllelsen?
• Vilka utmaningar har ni stött på gällande arbetet med målområdet? Hur har ni arbetat med dessa utmaningar? 

SLUTSATS

Avsluta med att göra en slutsats över vad er avdelning/hemvist behöver arbeta med för att förbättra förutsättningarna för barnen att lära, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.

• Vilka lärdomar och slutsatser tar ni med er till nästa läsår?

 

 

Uppgifter

2.3 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE (Lpfö18)

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Höstterminen 2020

Beskrivning:

Stödfrågor till beskriv:

• Beskriv hur ni har bedrivit er undervisning (arbetssätt, aktiviteter, utmaningar) för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande inom målområdet.

• Beskriv ert förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande inom målområdet.

• Beskriv hur ni har organiserat den pedagogiska miljön för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande inom målområdet.

• Beskriv hur ni säkerställt att alla barn får inflytande över och utrymme i undervisningen.

• Vilka förmågor och kunskaper kan ni se att barnen har utvecklat?

• Ge exempel på lärande ni kan se kopplat till målen i läroplanen.

Analys:

Stödfrågor till analys:

• Vilka insatser har gett störst positiv påverkan för barns lärande?

• Vilka samband kan ni se mellan er undervisning och barnens förändrade kunnande?

• Vilka undervisningsfaktorer har påverkat måluppfyllelsen?

• Vilka utmaningar har ni stött på gällande arbetet med målområdet? Hur har ni arbetat med dessa utmaningar?

Slutsats:

• Vilka lärdomar och slutsatser tar ni med er till nästa termin?

• Beskriv hur ni har bedrivit er undervisning (arbetssätt, aktiviteter, utmaningar) för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande inom målområdet.

Arbetssätt: Vi har delat upp barnen i mindre grupper så varje barn kan vara delaktig och ha ett större inflytande. Detta gör så att barnen kan också samspela på ett bättre sätt med varandra och att vi pedagoger hinner hjälpa barnen så att de blir delaktiga.

Aktiviteter: Vi brukar ha sångsamlingar både vid frukten och innan lunch. Där barnen får vara med och välja sång vi ska sjunga med hjälp av olika hjälpmedel som sånglappar i påse eller en låda där barnen får fiska upp en sång som vi sedan sjunger.

• Beskriv ert förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande inom målområdet.

Vi pedagoger är lyhörda och är närvarande samt försöker leda in barnen så att de blir delaktiga med hjälp av frågor och olika aktiviteter.

• Beskriv hur ni har organiserat den pedagogiska miljön för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande inom målområdet.

Rörelserummet: I detta rum brukar barnen lyssna på musik, dansa och bygga med klossar mm. Detta rum har förutsättningarna att barnen utvecklar förmågan att samspel med hjälp av klossarna som de kan bygga med både ensamma och med varandra. I detta rum har de inflyttade på så sätt att de bestämmer vilken musik som spelas när de dansar och vilken aktivitet de vill sysselsätta sig med när de är inne i detta rum.

Hemvrån: I detta rum leker barnen rollspelslekar med hjälp av olika aktiviteter och saker som tillexempel utklädsel och kostymer. Detta rum har förutsättningarna att barnen utvecklar samspel och turtagning med hjälp av de olika sakerna som finns där.

Stora rummet: I detta rum lekar barnen med ljusbordet, bilar, lego med dubbel bordet, djur och en soffa där man kan ha högläsning för barnen eller om barnen själva vill sitta och titta i en bok mm. Detta rum har förutsättningarna att barnen utvecklar sin förmåga att samspela och de har ett inflyttade på vissa aktiviteter som finns i detta rum som tillexempel när man ska ha högläsning för barnen och de får själva välja ut en bok de vill höra och titta i.

• Beskriv hur ni säkerställt att alla barn får inflytande över och utrymme i undervisningen.

Vi brukar dela upp barnen i mindre grupper när vi har bestämd aktivitet till exempel pepparkaksbak. När vi delar upp oss i mindre grupper så gör man att barnen blir mer delaktiga och får en större möjlighet till ett inflytande på aktiviteten.

• Vilka förmågor och kunskaper kan ni se att barnen har utvecklat?

Vi har sätt att barnen har utvecklat samspel, turtagning, språk, rörelsemotorik och hörförståelse under terminens gång.

• Ge exempel på lärande ni kan se kopplat till målen i läroplanen.

Ett exempel på lärande som barnen har lätt sig väldigt bra under denna termin är ”Stop min kropp” och använder kroppsspråk som utsträckt hand och säger stopp och visar känsla på att de inte vill. Sedan har de lärt sig att de ska frågar kompisen om samtycke innan de kramar kompisen.

Analys:

Stödfrågor till analys:

• Vilka insatser har gett störst positiv påverkan för barns lärande?

Vi har upptäckt att fria lekar och lek och sång vid samlingar med pedagog har påverkat barnens lärande på ett positivt sätt och där lekarna bör uppkommer ofta då för varje gång lekarna blir roligare och barnen kan ha ett mer inflytande på dem när de känner sig bekväma med leks regler och hur den ska utföras.

• Vilka samband kan ni se mellan er undervisning och barnens förändrade kunnande?

Vi har sätt att det finns en samband mellan samlingen där pedagogen har sång med barnen och barnens delaktighet blir högre och de blir mer delaktiga och gärna sjunger med och de vill gärna ha ett inflytande där de vill välja vilka sånger vi ska sjunga och de vill gärna fortsätta sjunga efter samlingen.

Vårterminen 2021

2.3 barns delaktighet och inflytande

Beskrivning

Vi ser till att i den mån det går så får barnen vara med och delta som att hämta vagnen i köket, hjälpa till att hämta något från material rummet. Vi lyssnar på barnen när de har några tankar eller idéer om vad dem vill göra eller att de vill ha hjälp. Vi försöker göra barn delaktiga i grupp och som enskild individ.

Vi har ett duplo bord på avdelningen även en köksvrå där barnen kan samlas runt och vara delaktiga i lekarna. Vi som pedagoger är delaktiga i det barnen gör, att man dukar fram tillsammans med barnen på bordet i köksvrån till kompisarna och att bygga ett högt torn av duplo eller stora lego klossar. Vi har en samlingsmatta där barnen får prata om sina tankar, höras, synas.

Analys

Ibland kan det vara svårt för att barnen är så små. De äldsta i barngruppen hörs och syns nästintill hela tiden, då hamnar fokuset lite mer på de äldsta. Fast vi vet om och försöker göra så att alla blir inkluderade i allt vi gör. Det är något vi kanske bör se efter till nästa termin hur gör vi så att alla barnen blir delaktiga och får inflytande i det vi gör, oavsett ålder i barngruppen.

Samlingsmattan är något som har påverkat vår måluppfyllelse, när barnen sätter sig runt den så tar vi fram samlingslådan. I den lådan finns det bilder på alla barnen.

Slutsats

Skapa trygghet hos barnen att alla pedagoger är delaktiga i barnens lekar. Att alla pedagoger lyssnar och pratar med barnen. Då kan alla barn ha roligt och känna sig trygga hos oss.

2.4 FÖRSKOLA OCH HEM (Lpfö18)

Beskrivning:

Vi tar emot barnen när de kommer på morgonen och hälsar både barnen med namn och vårdnadshavarna välkomna till förskolan och önskar en trevlig dag till vårdnadshaven när hen går. Vi brukar också bytta några ord och lite information med vårdnadshavaren och sedan under hämtningen brukar vi informera vårdnadshavaren om dagen, hur dagen har varit och vad vi har gjort. Sedan har vi avdelnings telefonen som vi använder när vi önskar fråga vårdnadshaven om information angående barnet om vi märker att barnet inte är sig likt. Till exempel om barnet håller på att bli sjuk. Sedan använder vi telefonen för att skicka information till föräldern under dagen som till exempel om barnet har gjort något speciellt som hen är väldigt nöjd över. Sedan använder vi Unicom där vi lägger ut information om aktiviteterna som vi ska göra under veckan och vad vi har gjort under dagen så att vårdnadshavarna kan ta del av vad vi har gjort. sedan burkar vi göra lärologgar på unicom där vi informerar vårdnadshavarna om hur deras barn utvecklas i förskolan som vi sedan använder som stöd under utvecklingssamtalen. När vi har haft inskolningar på avdelningen så har vi tagit det extra viktigt att välkomna barnet och vårdnadshaven så att de båda känner sig trygga inom förskolan och vet vilka de ansvariga pedagogerna är och sedan under dagarna skicka ut lite extra uppdaterad information som kan vara en bild där barnet leker glatt till vårdnadshavarna så att de kan känna sig trygga och lunga angående sitt barn.

Analys:

Det har varit bra, vi välkomnar barnet och vårdnadshavaren på morgon och både barnet och vårdandshaven tycker om det. Barnet blir för det mesta glad och vill komma in och leka sedan så säger vi hej då till vårdnadshavarna och önskar de en trevlig dag Det går även bra med telefonen där vi skickar och tar emot information till och från vårdnadshavarna.

Slutsats:

Det som vi behöver utveckla är inskolningsområdet då det vore bra om att alla pedagoger samarbetar och möter upp barnen som inskolas och vårdnadshavarna på morgonen. Så att barnet och vårdnadshavaren blir trygga och lugna med alla pedagoger på avdelningen. Vi behöver också utveckla att vi ska lägga ut mer dokumentation och information på Unikum

Vårterminen 2021

2.4 Förskola och hem

Beskrivning

Vi har sett till att en kollega har fått gå i väg och skriva lärloggar så ofta vi kan, så vårdnadshavare får ta del av det vi gör på förskolan. Vi brukar också vara ganska flitiga med att skicka sms till vårdnadshavare med bild och vad vi gör för stunden. Vi ser till att tala om det som sker på förskolan för att också vårdnadshavarna ska kunna delta i det vi gör och att prata om det som hänt barnet om den har hamnat i en konflikt på förskolan. Skapa en trygghet mellan oss pedagoger och vårdnadshavare.

Vi har Unikum där vi skickar ut när det är dags för föräldramöte, inskolningssamtal, utvecklingssamtal. Där vi pratar om vad barnet tycker om att göra just nu, att vi anpassar oss efter barnets intresse områden och ger barnet möjlighet att utvecklas. Men också lyfta upp området barnet i fråga behöver träna på.

Analys

Utvecklingssamtal är en viktig del för vårdnadshavare och pedagoger där det enskilda barnet är mittpunkten på samtalet. Men också att pedagog och vårdnadshavare kan ha en dialog, där de kan tycka och tänka vad dem vill. Vi talar med de vårdnadshavare det angår, men vissa har inte tid eller det är stressigt till något. Att ha en öppen dialog är väldigt viktigt, både för barnets utveckling men också kommunikationen mellan varandra.

Slutsats

Tills nästa år ska pedagoger ta initiativ till att ta kontakt med vårdnadshavare inte tvärtom. Det skapar en trygghet hos vårdnadshavarna, att vi är professionella och visar fram fötterna.

2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN (Lpfö18)

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Riktlinjer

Förskollärare ska ansvara för att

• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och

• vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Arbetslaget ska

• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar

Höstterminen 2020

Beskrivning:

Stödfrågor till beskriv:

• Beskriv hur ni har bedrivit er undervisning (arbetssätt, aktiviteter, utmaningar) för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande inom målområdet.

• Beskriv ert förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande inom målområdet.

• Beskriv hur ni har organiserat den pedagogiska miljön för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande inom målområdet.

• Beskriv hur ni säkerställt att alla barn får inflytande över och utrymme i undervisningen.

• Vilka förmågor och kunskaper kan ni se att barnen har utvecklat?

• Ge exempel på lärande ni kan se kopplat till målen i läroplanen.

Analys:

Stödfrågor till analys:

• Vilka insatser har gett störst positiv påverkan för barns lärande?

• Vilka samband kan ni se mellan er undervisning och barnens förändrade kunnande?

• Vilka undervisningsfaktorer har påverkat måluppfyllelsen?

• Vilka utmaningar har ni stött på gällande arbetet med målområdet? Hur har ni arbetat med dessa utmaningar?

Slutsats:

• Vilka lärdomar och slutsatser tar ni med er till nästa termin?

2.7 FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR I UNDERVISNINGEN (Lpfö18)

Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.

Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att

• omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,

• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig,

• spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och

• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.

Höstterminen 2020

Beskrivning av hur förskollärare leder de målstyrda processerna och ansvarar för undervisningen:

Analys:

Stödfrågor till analys:

• Vilka insatser har gett störst positiv påverkan för barns lärande?

• Vilka samband kan ni se mellan er undervisning och barnens förändrade kunnande?

• Vilka undervisningsfaktorer har påverkat måluppfyllelsen?

• Vilka utmaningar har ni stött på gällande arbetet med målområdet? Hur har ni arbetat med dessa utmaningar?

Slutsats:

• Vilka lärdomar och slutsatser tar ni med er till nästa termin?

Beskrivning/analys:

Det som var bra var när Lisa V jobbade och vi hade en struktur och rutin på dagarna. Då vi visste vad vi skulle göra under dagarna i veckan. Veckan var uppdelad i tre små grupper och vi pedagoger visste vad vi skulle göra och vilken dag vi skulle ha aktiviteten på. Det som blev mindre bra var när strukturen och rutinen bröts och när Lisa V sjukskrevs så har vi inte varit fullt arbetslag hela tiden då många gånger fått lånat ut en pedagog till en annan avdelning. Det har gjort så att vi måste planera om dagarna som man hade planerat på måndagen så den struktur och rutin som man har haft när Lisa V jobbade kom inte tillbaka.

Slutsats:

Det som vi ska arbeta till nästa termin är att försöka få tillbaka den struktur och rutin som fanns med den nya förskoleläraren som börjar nu i vår.

Vårterminen 2021

2.7 Förskollärarens ansvar i undervisningen

Beskrivning

Jag har gått i väg under min planeringstid för att planera upp veckan ta fram material. Har försökt anpassat utbildningen utifrån barnen, barnens kunnande. Jag har skapat en miljö för barnen där de kan använda sig av konstruktion, en hemma miljö där de kan laga mat, en lugn miljö där pedagog kan läsa bok med barnen. Inom alla målområden vi haft under terminen har jag försökt anpassa pedagogernas förhållningssätt för att skapa förutsättningar till alla barn, och har försökt ge alla barn utrymme till att utvecklas i undervisningen. Jag har varit noga med att dela upp barnen i grupper om det är en aktivitet vi ska göra, för att då har man chansen att se alla barnen. Att de känner sig lyssnad på.

Analys

Utmaningarna har nog varit att man har fått tagit ett stort lass själv. Skulle gärna ha velat haft hjälp när det väl kommer till en samling, att alla är delaktiga i det vi gör och planerat. Likaså aktiviteter.

Slutsats

Även fast förskolläraren har huvudansvaret och ska strukturera upp utbildningen, så ligger inte utbildningen endast på en person. Utan på alla tre på avdelningen.

Övergripande slutsats för avdelning/hemvist

De viktigaste slutsatserna är att göra mer mindre små grupper som gör så att barnen kan bli mer delaktiga och få mer inflyttade i själva aktiviteten och samspela bättre med varandra och vi kan också upptäcka barnens behov. Den andra viktiga slutsatsen är att vi ska arbeta för att få tillbaka den struktur och rutin som fanns med den nya förskoleläraren som börjar nu i vår. En av dessa framgångsfaktorer.

Det vi behöver utveckla är själva planeringen så vi kan följa den och ha en struktur och en rutin. Vi behöver mer närvarande pedagoger och förskollärare, vi behöver också mer strukturell planering där man kan följa dagordningen.

Övergripande slutsats för avdelning vårtermin 2021

Vilka är era viktigaste slutsatser för hösttermin 2020?

Det är viktigt att ha en förskollärare på avdelningen, som har utbildning för det. Men också att det finns 3 ordinarie på Lärken Silver.

Vilka är avdelningen/hemvistens två viktigaste framgångsfaktorer för höstterminen 2020?

Kan faktiskt inte komma på framgångsfaktorer på Silver, det har varit ganska rörigt på sista tiden. Har försökt göra allt jag kan för barnens skull.

Vilka är avdelningens/hemvistens två viktigaste utvecklingsområden till kommande termin?

De viktigaste är att det finns en förskollärare på avdelningen som har en annan kunskap kring utbildning, jag har kunskap kring lärande men inte så mycket som kanske en förskollärare har.

Vilka insatser och förändringar behöver genomföras kommande termin för att öka måluppfyllelsen?

Att alla tar sitt ansvar för att genomföra aktiviteter/utbildningen.

Har underlagen och dokumentationen varit tillräckliga för att få kunskap om utbildningen och undervisningens kvalitet? Saknar du något underlag för att kunna bedöma måluppfyllelsen?

Pga personalbrist och missförstånd så blir undervisningen kvalitet inte som planerat. Att det har varit mycket stress har gjort att barnen inte kunnat ha ett lugn i utbildningen.

Några saker har kommit i efterhand för att fokuset har varit på barngruppen.