LUP - Berget 2020 - 21

Vår vision är att barn och elever i Ugglums område vill, vågar och kan ta huvudrollen i sitt eget liv. "Vill om man kan istället för kan om man vill." Ross Greene- I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara autentiska.- I ett lärandeperspektiv innebär detta att barn och elever från 1-16 år ska ges förutsättningar att utifrån egen förmåga kunna tillägna sig kunskaper, såväl genom att få möjlighet att göra egna erfarenheter som i samarbetsprocesser, i ett lustfyllt lärande och i en känsla av sammanhang.- Ur ett vårdnadshavande perspektiv innebär det att föräldern tryggt ska kunna lämna sitt barn i våra verksamheter då det finns plattformar och forum där delaktighet skapas.

STYRDOKUMENT

Styrdokument är de lagar och riktlinjer som förskolan måste arbeta med.

Läroplanen för förskola, skola och fritidshem

Läroplanen verkställdes år 1998 och denna förändring gjorde förskolans uppdrag tydligare. Skillnaden mellan förskolan och skolan kvarstår i målformuleringarna i respektive läroplan. Skolan ska uppnå de målformuleringar som framställs, medan förskolan ska sträva mot målen. Och har bidragit till att förskolan idag ses som det första steget i utbildningssystemet (Skolverket, 2018). Skolverket (2009) menar att förskolan är det första steget i barnens livslånga lärande, och införandet av läroplanen har varit en stor del av detta genomslag.

FN:s Barnkonvention

FN:s konvention (Unicef, 1989) om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är en lag som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och tillsammans utger en helhet för barnens rättigheter. Exempelvis; Alla barnen har samma rättigheter och lika värde. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Alla barn har rätt till liv och utveckling etcetera.

Skollagen

Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skola och förskola. Där regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och deras vårdnadshavare. I skollagen finns också skolan och huvudmannens ansvar för verksamheten beskrivet. Skollagen beslutas av riksdagen.

 

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsarbete

År 2018 när förskolans läroplan reviderades blev begreppet systematiskt kvalitetsarbete relevant för förskolans pedagogiska arbete. Pedagogerna förväntades fortsättningsvis att uppfölja, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten. I egenskap av att kvalitetssäkra verksamhetens utformning för främjandet av varje barns individuella lärande och utveckling.

Kvalitetsarbetet bör ske i en cyklisk process, med flertalet faser. För att synliggöra uppfyllelsen av strävansmålen bör frågorna var är vi? vart ska vi? och hur gör vi? besvaras, genom att;

Följa upp, dokumentera och vidare göra en nulägesbeskrivning.   

Analysera, bedöma diverse utvecklingsbehov, för att ta beslut om utvecklingsåtgärder.

Planera, hur arbetet bör fortgå för att uppnå utvecklingsåtgärderna.

Genomföra, de insatser som planerats.

När alla faser genomförts börjar arbetet om igen och det är detta som blir systematiken i att ständigt sträva efter att förbättra eller bibehålla verksamhetens kvalitet.

På Finngösa förskola använder vi Unikum som dokumentationsmedel. Främst utifrån ett gruppperspektiv men även individperspektiv utifrån gruppen.

 

 

VERKSAMHETSMÅL 2020/2021

Utifrån Ugglums förskolors vision har vi valt att arbeta med ett Interkulturellt förhållningssätt vilket innebär att vi kommer att lyfta barns hemkultur. Detta innebär att varje barn har sin kultur och att vi som arbetar på Finngösa förskola betraktar dessa kulturer som resurser för kollektivt lärande.

Demokrati och solidaritet

Kartläggning

Vi är mitt uppe i en trygghetsfas där vi håller på att skapa relationer till varandra, miljön, och ett VI inne på Berget. Många barn är fortfarande inte helt inskolade och delvis ledsna.

 Vi upplever barngruppen som orolig nu i början av terminen, eftersom dem ska hitta sina roller i gruppen och trygghetskänsla till vuxna och varandra. Det blir små konflikter och barnen blir frustrerade på varandra och testar kontinuerligt varandras gränser. Det knuffas, material som kastas ner, rivs, bits, och slåss för att markera avstånd samt visa äganderätt på ting, men också av nyfikenhet på andra.

Många barn låter mycket när andra barn närmar sig dem, ovana vid sammanhang med andra (många) barn.

Syfte

Sociala färdigheter - samspel, respekt, demokrati, yttrandefrihet och olika utmaningar som sker i barngruppen. Värdegrund att respektera och värna om varandra oberoende av bakgrund, tro, könstillhörighet, etc. Vi i arbetslaget vill att likabehandlingsplanen skall genomsyra vårat arbeta hela tiden.

Mål

Möjlighet att utveckla en social kompetens, respekt gentemot varandra samt den empatiska förmågan.

Hur gör vi?

Arbetslaget tar varje tillfälle vi kan få till att diskutera våra gemensamma ramar för aktiviteter, undervisningen, miljöer, barns delaktighet etc.

Vi har tagit fram alla våra bildstödskartor och anpassat dem för nuvarande grupp, som är en möjlighet för barnen att uttrycka sig på andra sätt än det verbala. Vi kommer ha olika aktiviteter i framtiden för att kunna arbeta med olika värdegrundsfrågor;

Strategier

• Ge barnen verktyg såsom att säga/visa STOPP för att kunna sätta gränser och lyssna på andras.
• Utmana dem med olika verktyg för att träna på turtagning och samspel
• Träna i leken - få verktyg för att kunna själva kunna hantera konflikter och samspelsutmaningar.
• Böcker; både högläsning samt boksamtal
• Arbeta med relationer utifrån barnens intresse.
• Arbeta med barns känslor och att synliggöra dessa, erbjuda barnen olika möjligheter att uttrycka sina känslor och åsikter.
• Närvarande pedagoger som kan stötta barnen i dess lek här och nu.

Digitalisering i förskolan – Partille kommuns fokusområde

Kartläggning

Vi märker att de flesta barn är vana vid att använda ipad/mobil/tv etc. i nöjessyfte, men inte lika vana vid att sitta och arbeta med den. Vi har oftast haft våra ipads ”öppna” för att barnen skall kunna byta program och aktivitet som de vill. Vi kommer behöva begränsa det i början nu då de är fantastiska och snabbt vill in på youtube som vi är skeptiska till att barnen använder i det fria. Det finns en nyfikenhet i barngruppen för olika tekniska saker som vi vill fånga upp. De gillar lampor, knappar, hänglås, dörrhandtag och mycket mer – som vi vill uppmuntra.

Syfte: Partille kommun har som målsättning för skolenheten att utveckla och fokusera på digitalisering terminsåret 2020-21.

Mål – möjlighet till att utforska teknik i vardagen för alla barn.

Hur gör vi?

i starten av terminen så fokuserar vi på att observera barnen för att hitta vad barnen intresserar sig av, för att kunna lyfta detta i andra sammanhang (variationsteorin).

Strategi

- Vi har en tekniktavla inne på avdelningen som vi vill utveckla.

- Qr-koder

- Tända och släcka; sätta lampor i barnens nivå.

- Ficklampor

- Vi vill investera i ”talande knappar” som kan inspela 45 sek ljud – som kommer placeras inne i sinnen-rummet.

-Ipad

- Projektor, projicering samt i relation med ipad.

- bee-bot, programmering.  

 

Språk och kommunikation:

Kartläggning

Barngruppen består av 16 barn i åldrarna 1 år till 2 år. Många av barnen har inte ett verbalt språk än, några av barnen har svenska som modersmål andra som andraspråk samt tredjespråk. Vi behöver arbeta med gränssättning på olika sätt. Vi vill lyfta tecken, bildstöd, enkla och tydliga ord som STOPP!

Syfte

Syftet är att stimulera varje barns språkutveckling samt ge dem fler verktyg för att kunna kommunicera med varandra och göra sin röst hörd.

Mål

Att alla barn deltar i aktiviteter som främjar deras språkutveckling.

Strategi

• Tecken som stöd
• Bildstöd
• Högläsning och boksamtal – Läsning och utforskning av litteratur både individuellt och kollektivt samt samtal och reflektion kring böckerna
• Uppmuntrar till att barnen själva tar sina diskussioner och konflikter med andra barn (med stöd från pedagog)
• Vill ge uttryck för sina åsikter och reflektera över olika situationer och problem som de möter.

• Uppmuntra dialog
• Sånger, Rim och ramsor
• Munmotorik
• Icke verbal kommunikation, alla barn ska ges möjlighet att kunna uttrycka sig utifrån sina förutsättningar. Vi ska hjälpa dem att tillägna sig såväl ett ickeverbalt som verbalt språk (skapande verksamhet).

 

 

 

 

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Reggio Emilia

Barn har 100 språk och är en metafor för barnens alla uttryckssätt och hur de kommunicerar i samspel med sin omgivning. En bärande idé i filosofin är därför att utveckla alla barns uttrycksmöjligheter. I förskolan ska det inte finnas några gränser mellan lek och lärande, samt att vi ska använda alla våra sinnen i lek och lärande. Barn vill ta till sig kunskap, och de skapar sin egen kunskap. De menar vidare på att hjärnans naturliga tillstånd är att forska samt låta tankarna ställa frågor. Den vuxne uppgift är att vara en medforskare och utmanare för barnen, för att kunna få ta del av de verktyg som behövs för att möta den komplexa världen vi lever i. Vi tror på det kompetenta barnet, att barnet kan, vill och duger. Pedagogisk dokumentation är en nyckel i arbetet för att vidare utmana barnen och utmana dem vidare – för att driva arbetet framåt.

Miljön och rummet, kallas för den tredje pedagogen. Den ska uppmuntra, inspirera och utmana barnen. Materialet ska vara synligt, tillgängligt och åldersanpassad.

Fenomenografi

Fenomenografi förutsätter att människan med sina individuella erfarenheter, uppfattningar och intressen, ser på världen och fenomen olika. Människans erfarenheter lägger med andra ord ur fenomenografin grunden till hur vi uppfattar och urskiljer vår omgivning och omvärld. Vikt läggs vid att försöka sätta sig in i individens omvärldsuppfattning för att försöka se på världen utifrån hens perspektiv. Utifrån fenomenografin har olika tillvägagångssätt utvecklats i form av variationsteorin samt utvecklinspedagogik, (Marton & Booth, 1997, 2000).

Variationsteorin

Variationsteorin kommer ursprungligen ur en fenomenografisk forskningstradition, men har utvecklats till en teoretisering som vill utveckla lärandet genom att urskilja lärandeobjektet ur sitt sammanhang. Skillnaden mellan teorierna är att fenomenografi synliggör olika synsätt på ett fenomen medan variationsteorin istället visar på hur olika perspektiv på ett fenomen kan bidra till mer kunskap. Det handlar således om att se på ett fenomen utifrån flera perspektiv och på så sätt öka kunskapen för den enskilda individen, (Marton, Dahlgren, Svensson & Säljö, 1977; Marton & Booth, 2000).

Utvecklingspedagogik

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) menar att utvecklingspedagogiken ska bidra till ett ökat lärande i förskolan genom att diskutera och ta olika ställningstaganden utifrån individens livsvärld. Något som skiljer utvecklingspedagogiken och fenomenografi åt är att pedagogen roll blir mer relevant i relation mellan parterna. Pedagogerna skapar och erbjuder barnen möjligheter att få ge uttryck till sina tankar och åsikter, och pedagogens uppgift blir således att ta tillvara på mångfalden i barngruppen. Utvecklingspedagogikens intentioner är att berika barnen med olika fenomen och situationer som kan bidra till att göra omvärlden greppbar, (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2003).

Sociokulturellt perspektiv

Lev Vygotskij (1896-1934) är sociokulturella perspektivets grundare som idag består av ett antal teorier som betonar vikten av språk och kommunikation i människans utveckling. De anser att människans kunskap och lärande endast kan analyserar och ses i relation till olika sociala och kulturella sammanhang som sker mellan människor, (Säljö 2000, 2005). Det har utvecklats olika redskap inom teorin såsom bland annat; Mediering som beskriver samverkan mellan människors tänkande och handlande, i de sammanhang där lärande sker. För det är i samspel mellan andra som vår uppfattning för omvärlden utvecklas, (Säljö, 2000). Appropriering, som handlar om att tillgodogöra sig olika kunskaper och färdigheter. Människan befinner sig i ständig utveckling och i möten med andra får människan möjlighet att appropriera olika kunskaper från sina medmänniskor. Det kan handla om att appropriera intellektuella redskap eller att kunna behärska ett fysiskt redskap och vidare använda det i ett relevant syfte. (Säljö 2000).