<a data-custom-entity-content="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5UNEtXWVFYOUYyRks3UjlHTzlaUDdVUlZXQi4u" href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5UNEtXWVFYOUYyRks3UjlHTzlaUDdVUlZXQi4u">https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5UNEtXWVFYOUYyRks3UjlHTzlaUDdVUlZXQi4u</a>

Omprov 

<a data-custom-entity-content="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5UNEtXWVFYOUYyRks3UjlHTzlaUDdVUlZXQi4u" href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5UNEtXWVFYOUYyRks3UjlHTzlaUDdVUlZXQi4u">https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5UNEtXWVFYOUYyRks3UjlHTzlaUDdVUlZXQi4u</a>

Prov i Sinnena & Hjärnan

Komplettering/inlämningsuppgift kroppen

<ol><li>Vilka olika sinnesorgan har vi?​</li><li>Hur uppstår en regnbåge?​</li><li>Hur uppstår ljud?​</li><li>Vad händer i örat när du hör något?​</li><li>Förklara vad tinnitus är.​</li><li>Vad gör att du kan känna lukt?​</li><li>Vad är en smaklök?​</li><li>Varför är känsel ett viktigt sinne?​</li><li>Varför är det viktigt att ha hjälm?​</li><li>Vad händer i kroppen när du sover?​</li><li>Nämn fyra skäl till att inte börja röka?​</li></ol>

Minns du?

Sammanfatta utifrån dina anteckningar som du skrivit till utbildningsfilmen &quot;vi lär oss om våra sinnen&quot;När du är klar, ta upp boken och fyll på med kunskap som du tycker är viktig att lära sig. Lycka till Kristina

Sammanfattning om sinnena

<a data-custom-entity-content="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5URUhNSDlaNUIwVjkwQkxHQzNTWUJPNlNNWC4u" href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5URUhNSDlaNUIwVjkwQkxHQzNTWUJPNlNNWC4u">https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7TC_SKbEQyFOmc7KZ1mVPX5URUhNSDlaNUIwVjkwQkxHQzNTWUJPNlNNWC4u</a>

Biologiprov 2

I denna praktiska uppgift kommer vi att undersöka några organ (från djur) för att i verkligheten få en känsla av hur dessa organ fungerar. Passa på att se på organen ordentligt, känn på dem, luka och undersök. Nu ska ni försöka visa i grupp vad ni lärt er och skriva ner allt ni kan. Ni har lektionen på er och därefter ska ni lämna in. Skriv i ett word dokument och klistra in texten här i denna uppgift. Ni får gärna ta bilder etc. om ni vill.<ol><li>Vilka organ är det du har fått?</li><li>Beskriv organet, hur ser det ut? hur känns det? hur luktar det?</li><li>Vad har det för uppgift eller funktion?</li><li>Vilket organsystem ingår organet i ?</li><li>Vad kan ni berätta tillsammans, vad kommer ni ihåg och lärt er om organet?</li></ol>Tänk på att ni har bara en lektion, så ni kan inte alla göra samma sak eller beskriva samma organ. Lycka till !!!

Undersöka organ

Här kommer hjälp inför biologiprovet Kroppen. Du kan se utbildnings filmer som finns på begreppa (läsningtjäns) eller SLI.se och träna på bingel.seBegreppa.se som du når via unikum/inlärningstjänst (snabb länk)<a data-custom-entity-content="https://app.begreppa.se/videos/biologi/manniskokroppen/manniskans-organsystem" href="https://app.begreppa.se/videos/biologi/manniskokroppen/manniskans-organsystem">https://app.begreppa.se/videos/biologi/manniskokroppen/manniskans-organsystem</a><div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Koll på NO - kap. 2; Kroppen.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/norrtalje/frotunaskola2/frotunaskola2_fa186/1705420292871_kollpano-kap.2;kroppen.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/norrtalje/frotunaskola2/frotunaskola2_fa186/1705420292871_kollpano-kap.2;kroppen.pdf" title="Koll på NO - kap. 2; Kroppen.pdf" >Koll på NO - kap. 2; Kroppen.pdf</a></div><div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Facit Arbetshäfte.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/norrtalje/frotunaskola2/frotunaskola2_fa186/1705420323459_facitarbetshafte.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/norrtalje/frotunaskola2/frotunaskola2_fa186/1705420323459_facitarbetshafte.pdf" title="Facit Arbetshäfte.pdf" >Facit Arbetshäfte.pdf</a></div>

Inför Biologiprov Kroppen

<a data-custom-entity-content="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/941999-bakterier" href="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/941999-bakterier">https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/941999-bakterier</a><a data-custom-entity-content="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/938428-virus" href="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/938428-virus">https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/938428-virus</a><a data-custom-entity-content="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/887646-kroppens-reningsverk" href="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/887646-kroppens-reningsverk">https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/887646-kroppens-reningsverk</a>

utbildningsfilmer

<a data-custom-entity-content="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/979471-skelettet-och-musklerna" href="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/979471-skelettet-och-musklerna">https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/979471-skelettet-och-musklerna</a>Skelettet<ol><li>Vad är det skelettet gör?</li><li>Ungefär hur många ben har vi i vår kropp?</li><li>Vad heter vårt största ben och minsta ben i kroppen?</li><li>Vad är benmärg för något?</li><li>Beskriv vad ryggraden består av och vad de bildar?</li><li>Vad finns mellan våra kotor?</li><li>Vad är ledbanden för något?</li><li>Beskriv vad en kulled är för något?</li><li>Vilken är vår största led i kroppen?</li></ol>Musklerna<ol><li>Vad är det musklerna gör?</li><li>Kan vi styra alla våra muskler med viljan?</li><li>Hur sitter musklerna fast? Vad gör senorna?</li><li>Varför behöver muskler energi och var kommer den ifrån? </li></ol>

skelett och muskler

<a data-custom-entity-content="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/979472-hjartat-och-blodomloppet" href="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/979472-hjartat-och-blodomloppet">https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/979472-hjartat-och-blodomloppet</a>Svara på frågorna så utförligt du kan. <ol><li>Vilken funktion har hjärtat i kroppen?</li><li>Hur stort är hjärtat?</li><li>Hur ser hjärtat ut och vilka delar har det?</li><li>Det finns tre sorters blodkärl, vilka heter de?</li><li>Om vi skulle sy ihop alla blodkärl i kroppen, hur långt skulle det bli?</li><li>Vad är syre och vilken kemiska beteckningen har syre?</li><li>Varför behöver kroppen syre?</li><li>Hur transporteras syret i kroppen?</li><li>Vilka uppgifter har blodet i kroppen?</li><li>Hur mycket blod har vi i våra kroppar?</li><li>Vad består blodet av?</li><li>Vad gör de röda och vita blodkropparna?</li><li>Vad är blodplättar?</li><li>Hur stoppar blodet upp om du har skurit dig?</li></ol>

Hjärtat och blodomloppet

<a data-custom-entity-content="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/612873-andning-och-lungor-vi-lar-oss-om" href="https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/612873-andning-och-lungor-vi-lar-oss-om">https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/612873-andning-och-lungor-vi-lar-oss-om</a>Svara på frågorna till filmen så utförligt du kan. <ol><li>Vad innebär ”andningsprocess”?</li><li>Varför behöver vi andas?</li><li>Vad finns det i luft?</li><li>Varför behöver våra celler syre?</li><li>Vad andas du ut och varför?</li><li>Hur tar näsan hand om luften de andas in?</li><li>Beskriv hur luften färdas ned i lungorna.</li><li>Hur kommer luftens viktiga ämnen ut i blodet?</li><li>Försök andas in utan att röra bröstet eller magen, Varför går inte det?</li><li>Vad menas med att andningen inte är en medveten process?Vad gör ”andningscentrum”?</li><li>Varför är lungorna och luftvägarna så känsliga för virus och infektioner?</li><li>Nämn en sjukdom som kan drabba andningsorganen, samt dess symtom.</li></ol>

Vi lär oss om; Andning och Lungor

Ett grupparbete där vi kommer att bygga upp en kropp med dess olika organ under en längre tid. Syfte är att genom andra sinnen kunna befästa kunskaper om kroppen, dess organsystem och hur de är beroende av varandra. Du ska även lära dig olika grundtekniker i bild, så som att skapa linjer, former, olika nyanser av färger och skuggningar för att skapa en tredimensionell känsla. Uppgift 1 är att skapa kroppen på papper.<ol><li> Välj ut en person, gärna någon som är lite större för då blir det lättare att få plats med alla organ. </li><li>Be om en papper från rullen.</li><li>Lägg pappret på golvet och låt personen lägga sig på pappret. Se till att personen har lagom kläder på sig, det är lättare om personen har åtsittande kläder. </li><li>Rita av personen noggrant. Använd blyerts och följ kroppens konturer så du får en grund kropp på pappret. Glöm inte händer och fötter.</li><li>Personen reser sig upp och ni ser till att bilden blir tydlig. Ni ska inte rita dit detaljer som ögon. </li><li>När ni är nöjda, fyll i konturerna med en tuschpenna. </li></ol><div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/norrtalje/frotunaskola2/frotunaskola2_fa186/1696260820854_kropp.webp" ></figure></div>

Vår kropp!

Du ska i den grupp göra en ppt där du berättar så utförligt du kan om det område din grupp fått. Till arbetet ska ni i gruppen göra en kahoot som utgår från er ppt. Tänk på att ni måste ha med de begrepp som tillhör ert arbetsområde. Ta hjälp av de frågor som finns med i den bifogade uppgiften och de källor som är angivna. Innan ni börjar ert arbete så ska ni läsa i boken om biologi (välj om ni ska läsa enskilt eller tillsammans) och arbeta i arbetsboken.<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Uppdrag Kroppen, blodomloppet.docx" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/norrtalje/frotunaskola2/frotunaskola2_fa143/1571302696027_uppdragkroppen,blodomloppet.docx" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/norrtalje/frotunaskola2/frotunaskola2_fa143/1571302696027_uppdragkroppen,blodomloppet.docx" title="Uppdrag Kroppen, blodomloppet.docx" >Uppdrag Kroppen, blodomloppet.docx</a></div>

Uppdrag kroppen! Blodomloppet

Du ska i den här uppgiften skriva en tankekarta och utifrån det skriva en faktatext. Vi kommer att arbeta med kamratrespons både på tankekartan och på faktatexten.görandemål:Lyssna med inläsningstjänst och läs samtidigt sid 118 – 119 i Boken om Biologi Övningsbok s 48 Skriva en tankekarta Ta reda på mer information tid 40 minuter Berätta för varandra i grupper vad ni har kommit fram till Punkter att ta reda på: Vart tar maten vi äter vägen? Vad är en cell? Vad behöver varje cell? Vad är matspjälkningskanalen? Gör en affisch med matspjälkningskanalen.tips på källor:ppt (bifogat)film: Vi lär oss om matspjälkningssystemet (sli)ne.se<a data-custom-entity-content="https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/matsmaltningsorganen/" href="https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/matsmaltningsorganen/">https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/matsmaltningsorganen/</a><a data-custom-entity-content="https://app.studi.se/l/matspjaelkningen-i" href="https://app.studi.se/l/matspjaelkningen-i">https://app.studi.se/l/matspjaelkningen-i</a>

Matspjälkningssystemet

<a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7b64e-r63v9EsgsVkWAv4vZUNEZEWDM4QlowNllPWFZUVURXUzNURU5JNi4u" data-custom-entity-content="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7b64e-r63v9EsgsVkWAv4vZUNEZEWDM4QlowNllPWFZUVURXUzNURU5JNi4u">https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7b64e-r63v9EsgsVkWAv4vZUNEZEWDM4QlowNllPWFZUVURXUzNURU5JNi4u</a>

Prov människokroppen

Inom de naturvetenskapliga ämnerna är det vansligt att man använder experiment för att ta reda på hur saker och ting fungerar. När man gör ett naturvetenskapligt experiment gör man nogranna anteckningar så att en annan person kan göra om experimentet och jämföra resultatet. Genom att följa ett bestämt arbetsätt och anteckna detta på ett strukturerat sätt får vi en vetenskaplig rapport som kallas för Laborationsrapport (Labb. rapport). När ni gör experiment ska följande dela finnas med i er Labb.rapport.<ol><li> Vad är det vi ska undersöka? Börja med en fråga eller beskriv probemet ni ska finna svar på.</li><li>Vad tror du det blir för resultat? En så kallad Hypotes</li><li>Hur gjorde du och vilka saker användes? Rita gärna en bild och skriv i kronologisk ordning. </li><li>Vad hände? Skriv ner resultatet.</li><li>Vad kom du fram till ? Fick du svar på din fråga? Vad blev din slutsats? Jag kom fram till....</li><li>Kan du förklara vad som hände? Skriv och rita. Min förklaring är ....</li></ol>Lycka till !!

Experiment - Laborationsrapport

<a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7cvm66h-GVFIl9WiY7hFNOpUQ0UxUVY4RVpXUjMxQ0dHVzdVNTBVVlE1SiQlQCN0PWcu" data-custom-entity-content="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7cvm66h-GVFIl9WiY7hFNOpUQ0UxUVY4RVpXUjMxQ0dHVzdVNTBVVlE1SiQlQCN0PWcu">https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=HQKzMa0A8U2y7j7KfEmH7cvm66h-GVFIl9WiY7hFNOpUQ0UxUVY4RVpXUjMxQ0dHVzdVNTBVVlE1SiQlQCN0PWcu</a>

Länk till Biologiprov i Forms

<h2>Tid:</h2>
V39-52 (uppdelat i tv&aring; delar)
<h2>Vad ska jag l&auml;ra mig? (l&auml;rande m&aring;l)</h2>
<ul>
<li>veta vilken n&auml;ring kroppen beh&ouml;ver.</li>
<li>kunna ber&auml;tta om matens v&auml;g genom kroppen.&nbsp;</li>
<li>veta n&aring;got om energi och vad den anv&auml;nds till i kroppen.&nbsp;</li>
<li>kunna f&ouml;rklara hur kroppens alla delar f&aring;r syre.&nbsp;</li>
<li>kunna ge exempel p&aring; uppgifter som blodet har.</li>
<li>kunna f&ouml;rklara hur muskler och skelett fungerar tillsammans.</li>
<li>veta varf&ouml;r motion &auml;r viktigt</li>
<li>kunna beskriva hur kroppen blir av med &auml;mnen som inte &auml;r nyttiga f&ouml;r oss.&nbsp;</li>
<li>kunna ge exempel p&aring; vad som h&auml;nder med kroppen nr man blir gammal.&nbsp;</li>
<li>kunna f&ouml;rklara vilka v&aring;ra sinnen &auml;r och hur de fungerar</li>
<li>veta hur ljus och ljud kan spridas och reflekteras (fy)</li>
<li>kunna ge exempel p&aring; hj&auml;lpmedel f&ouml;r n&aring;gon med nedsatt syn eller h&ouml;rsel (fy)</li>
<li>kunna ber&auml;tta hur hj&auml;rnan och nerverna fungerar tillsammans.&nbsp;</li>
<li>veta varf&ouml;r s&ouml;mn &auml;r viktigt.</li>
<li>f&ouml;rst&aring; varf&ouml;r droger &auml;r s&aring; farliga f&ouml;r kroppen.</li>
<li>Kroppens organsystem, dess delar och hur de samverkar; Matspj&auml;lkningen, andningsapparaten (systemet), blodomloppet, kroppensreningssystem, kroppens stomme (skelettet &amp; musklerna)</li>
<li>Arbeta med grundl&auml;ggande tekniker i konsten, s&aring; som linjer, former, f&auml;rger, rum och nyanser (BL).&nbsp;</li>
<li>Att med r&auml;tt textstruktur, spr&aring;kligt inneh&aring;ll och spr&aring;klig form kunna skriva en egen beskrivande faktatext och en f&ouml;rklarande faktatext.(SV)</li>
</ul>
<h2>Hur ska jag visa det? (bed&ouml;mning)</h2>
<ul>
<li>Genom att medverka aktivt i diskussioner i klassrummet b&aring;de i par och helklass</li>
<li>Genom att svara p&aring; fr&aring;gor muntligt och skriftligt</li>
<li>Aktivt arbete med olika uppgifter runt kroppens olika organsystem och dess delar</li>
<li>Genom att aktivt delta i experiment och olika f&ouml;rs&ouml;k, samt skriva labb. rapporter.</li>
<li>Skriftligt prov (summativ bed&ouml;mning)</li>
<li>Visa p&aring; att du slutf&ouml;r dina uppgifter i konsdagboken och arbetar med konstens olika grunder n&auml;r du skapar kroppen, ansikte och olika organ.&nbsp;</li>
</ul>
<h2>Hur ska vi arbeta f&ouml;r att komma dit? (Planering)</h2>
<ul>
<li>Vi kommer att ha genomg&aring;ngar och olika grupparbeten.</li>
<li>Vi kommer att arbeta med undervisningsmaterialet "Koll p&aring; NO" och tillh&ouml;rande digitala hj&auml;lpmedlet Bingel.&nbsp;</li>
<li>Vi kommer att l&auml;sa och svara b&aring;de muntligt och skriftligt p&aring; fr&aring;gor&nbsp;till olika fakta texter om kroppen</li>
<li>vi kommer att se p&aring; programserierna (Film) "Vi l&auml;r oss om &hellip; " och "M&auml;nniskokroppen..." som finns publicerade p&aring; SLI.se och t&auml;cker alla organsystemen.</li>
<li>Vi kommer att diskutera, resonera och samtala i par, grupp och helklass.</li>
<li>Vi kommer att g&ouml;ra experiment och skriva labbrapporter</li>
<li>I grupp kommer du att skapa en kropp (modell), skapa ett ansikte och organ p&aring; papper (BL).&nbsp;</li>
<li>Du kommer att skriva olika former av texter under temat, framf&ouml;r allt beskrivande och f&ouml;rklarande faktatexter (SV)</li>
</ul>

Svenska

Biologi

Fysik

Bild

Tema arbete med Biologi, fysik, svenska och bild. Matens väg genom kroppen, kroppen organ och funktion, vad behöver kroppen för att må bra...

Matens väg genom kroppen, kroppen organ och funktion, vad behöver kroppen för att må bra...

Kroppen

Människans utveckling

Människokroppen År 5

kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,

förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och

förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, ords böjningsformer och ordklasser.

Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.

Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Eleven visar grundläggande kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla biologiska samband i naturen och människokroppen.

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för enkla resonemang om informationens användbarhet.

Tema Människokroppen

Matriser i planeringen

Uppgifter