Atom- och kärnfysik, åk9- HT/20

I detta arbetsområdet kommer vi ha fokus på: - Atom - Grundämne, jon, masstal och isotop - Olika sorters ljus - Radioaktivitet - Joniserande strålning - Fission och kärnkraft

Tidsplaneringen är: V. 34 - 47

Du skall 

• kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
• veta vad som menas med atomnummer
• veta vad som menas med masstal
• veta vad som menas med isotop
• känna till hur atomernas elektronskal är ordnade
• förstå hur ljusets olika färger uppstår
• känna till olika sorters strålning
• veta vad röntgenstrålning är
• känna till olika former av radioaktiv strålning
• veta vad som menas med halveringstid
• känna till att man kan åldersbestämma föremål med kol-14 metoden
• känna till hur radioaktiviteten upptäcktes
• veta vad som menas med fission och fusion
• känna till hur kärnkraft fungerar

atom, atomkärna, proton, neutron, elektron, grundämne, jon, masstal, isotop, vakuum, radioaktivitet, strålning (synligt ljus, IR, UV, röntgen, alfa, beta, gamma), jonisering, halveringstid, kol-14 metod, kärnkraft, fission, fusion, svagkärnkraft, kedjereaktion.

Vecka	Sidor	Moment
34	188 - 192	Atomen
35
36
37	193 - 195	Olika sorters ljus
38
39	196 - 200	Radioaktivitet
40
41
42	201 - 209	Fission
43
45
46	Repetition	Repetition
47	Prov	Tisdag 17/11/2020

Bedömning 

Elevernas kunskapsutveckling kommer att bedömas löpande under arbetets gång genom:

• Observationer på lektioner och laborationer.
• Klassrumsdiskussioner.
• Laborationsanteckningar.
• Prov.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.