Alla åldrar
Äventyret Humlans planering
Förskolan Äventyret, Kristinehamn · Senast uppdaterad: 24 maj 2021
Monstret kommer
Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18
Tillgänglig utbildning, social, pedagogisk och fysisk miljö
Språkutveckling
Modersmål
Matematisk utveckling
Koppla till de mål i Lpfö18 som innehåller de här arbetsplansmålen
Vart är vi?
Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?
Hösten-2020
Humlans barngrupp är en syskonbarngrupp med ålder 1-5 år, gruppen består av 21 barn. Majoriteten av barnen är födda 2015 och 2016.
Barnen har visat intresse för monster, genom att de har pratat om monster och det har förekommit i leken ute att de är monster.
De har även visat ett stort intresse för alfabetet med med tecken som sitter på väggen där vi äter. Barnen pratar då om vad de ser på bilden och gör bokstavstecknet med handen.
Våren 2021
Barngruppen består fortfarande av 21 barn i ålder 2-6 år.
Barnen visar fortfarande intresse för monster, därför fortsätter vi på det temat under våren.
Barnen har även visat intresse för bokstäver, siffror, tid, bygg och konstruktion.
Det visar de genom att prata om bokstäver och börjar hitta ord de känner igen. De jämför vilka som har lika bokstäver i sitt namn osv. Tid är fortfarande roligt att uppleva på olika sätt, många undrar också vilken som är när tex är kl fyra direkt efter mellanmålet eller en stund efter? De bygger med allt möjligt material och deras byggen utvecklas och blir alltmer detaljrika. De bygger hus, fordon och de bygger upp ramper som fordon ska åka över och göra hopp emellan mm. De känner igen en del siffror och flera barn kan se direkt på en tärning det antal prickar som den visar.
Vad har barnen för kunskaper idag?
Hösten 2020:
Några av barnen använder ett fåtal tecken som tvätta händer, äta och dricka.
De kan räkna men olika långt.
Våren 2021:
Under hösten har vi arbetat med värdegrund och har sett att de har tagit till sig budskapet om hur man är en bra kompis. Värdegrund är inget vi kommer släppa helt men vi kommer nu fokusera mer på andra målområden.
Barnen har lärt sig ganska många fler tecken. De yngsta använder sig av tecken och kroppsspråk för att förklara och förstärka vad de vill säga. De äldre använder tecken när vi pratar om dem, de visar på tex barnrådet vad de kan och förstår. De är lyhörda inför Sonic och de möten de har med honom och de tecken han använder när han kommunicerar med dem.
Barnen räknar fast olika långt - de yngsta räknar 1, 2, 3. De äldsta har börjat med plus och minus. De äldre känner igen antal på tärningen utan att behöva räkna. Flera av barnen bygger och konstruerar och försöker beräkna vad som behövs i bygget i sig, men också vilken fart/kraft ett fordon behöver ha för att ta sig över ett mellanrum i bygget.
I ateljén upplever vi att det inte blir några uttänkta konstruktioner och arbetade teckningar osv, utan det kan göras ett streck på ett papper och sedan är det klart att slängas eller tas med hem.
Vart ska vi?
Hösten 2020
Förskolan ska skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas efter sin förmåga och sina behov.
Vi tänker att monster ska genomsyra vår planering för verksamheten där vi tänker att det framkallar både spänning och fantasi hos barnen. Vi hoppas att genom att ha ett monster som genomsyrar undervisningen gör det barnen mer intresserade att lära och lyssna. Att det blir spännande att följa monstret och vad det hittar på och ger för uppdrag och utmaningar.
Våren 2021
Vi kommer fortsätta med monstret Sonic som huvudperson för vår planerade undervisning då han fortfarande är ett hett ämne för barnen. Vi kommer lägga mer fokus på matematik, teknik och hållbar utveckling. Vi tänker att genom detta utvecklas även barnens språk och ordförråd.
Vad vill vi barnen ska få kunskap om?
Hösten 2020
Barnen ska få en ökad språklig förståelse och få möjligheten att kommunicera i olika sammanhang som bild och teckenstöd. Att de ska få kunskap om bokstäver.
Att det finns andra språk än det egna modersmålet.
Barnen ska få kunskap om matematik, att det finns mycket som är matematik i vardagen.
Våren 2021
Matematik
Barnen ska få kunskap i vad matematik är och det inte bara är siffror och plus och minus. Olika begrepp i matematiken. Vi tänker att genom att använda matematiken i tekniken får barnen undersöka, reflektera och pröva olika lösningar och idéer på problem. Att de ska få kunskap i att följa mönster och ritningar.
Språk och modersmål
Genom matematiken och tekniken utveckla barnens språk, ordförråd och ordförståelse.
Att de ska ha lärt sig några tecken kopplade till matematik, teknik och hållbar utveckling.
Att få kännedom om andra språk.
Hållbar utveckling
Vi har tänkt att använda oss av sopmonster för att göra barnen uppmärksamma på bland annat sopsortering och att naturens resurser inte är oändliga. Sopmonstren finns som färdigt material på nätet som vi kommer använda oss av.
Tanken är att strukturera om ateljén för att försöka minska slit och släng av papper, pennor och annat material att lära barnen att ta hand om det som finns att tillgå på ett hållbart sätt. Att de ska få upp ögonen för återbruk.
Hur utmanar vi?
Hösten 2020
Vi har tänkt att utmana barnen genom olika aktiviteter både planerade och oplanerade.
Vi behöver ta reda på vilken nivå barnen är på för att kunna lägga en som passar dem och utefter det utmana dem vidare.
Vi får börja på en nivå och sedan reflektera över om det är för lätt eller för svårt för att sedan bygga vidare på det.
Våren 2021
Matematik
Att använda oss av materialet vi beställt, som bla är mäta och jämföra, sifferstavar. Använda ritningar samt göra egna och sedan bygga efter. Använda begrepp som är kopplat till det de bygger och tillverkar. De yngre barnen utmanar vi i att räkna, former, färger och lägesord.
Språk och modersmål
Att använda begrepp och att sätta ord på det som görs.
Skriva ut bilder och tecken till de ord som är kopplat till matematik, teknik och hållbar utveckling.
Modersmål: använda Polyglutt mer på andra språk än svenska, ta fram böcker vi har på andra språk, även om vi inte kan läsa dem för barnen tänker vi att de får se ett annat skriftspråk.
Hållbar utveckling
Ta fram några filmer som handlar om hållbar utveckling och använda oss av materialet som finns tillgängligt om sopmonstren. Att börja med att återanvända saker som vi har på förskolan exempelvis mjölkkartong till konstruktion. Att barnen får vara med och konstruera om ateljén.
Vad är vår förväntade effekt?
Hösten 2020
Att de ska få ett större utvecklat ordförråd och använder tecken som stöd mer naturligt i vardagen.
Att de ska förstå begreppet matematik och veta att det inte bara handlar om siffror och att räkna.
Våren 2021
Matematik: att de får en större förståelse för begreppet matematik att vi ser att de inte bara pratar om siffror när de hör ordet matematik. Att de använder sig av olika begrepp kopplat till matematik.
Språk och modersmål: Att de har lärt sig nya ord. Att de fått kännedom om andra språk.
Hållbar utveckling: Att de ska ha ett medvetet förhållningssätt till hållbar utveckling.
Hur gör vi?
Hösten 2020
Ett specifikt monster är tänkt att genomsyra hela undervisningen, för att det ska bli en röd tråd i det vi gör.
Våren 2021
Sonic kommer fortfarande att vara huvudfiguren i undervisningen men med sopmonstren som hans kusiner. Sopmonstren kommer inte komma på besök men finnas med på bild så barnen ska kunna associera och interagera med dem.
Sonic kommer skicka uppdrag via post men även komma på besök för att utmana barnen men även att barnens tankar och ideer ska få vara med och styra hur vi planerar undervisningen.
Gör om i ateljén.
Samla material ute men även involvera vårdnadshavare till att ta med material hemifrån som ex toarullar.
Hur ser vår miljö ut?
Hösten 2020
Vi tar fram monstermaterial för barnen att använda. Vi utsmyckar miljön under tidens gång och efter det vi arbetar med för tillfället.
Våren 2021
Vi kommer ändra om i ateljén med hjälp av barnen med tänk på hållbar utveckling.
I det stora rummet känner vi att vi har bra möblerat efter barnens lek. Vi har under hösten gett mer utrymme för böcker och fixat ett legobord i matsalen för att få mer spontanlek av lego men även att det ska finnas något att leka med i matsalen för att dela upp barngruppen. Här finns också spel och pussel som vi byter ut emellanåt, vi har även köpt in mer spel och pussel som är riktat mot matematik och språk.
Innan jul gjorde vi iordning ett rörelserum då vi såg ett behov från barnen att behöva röra på sig inne. Vi frågade då om ett rörelserum skulle vara bra att ha och vad de tyckte skulle finnas där. Detta har blivit ett mycket uppskattat rum.
Förhållningssätt?
Hösten 2020
Vi vill ha ett medforskande förhållningssätt där vi tillsammans med barnen utvecklar miljön efter hand.
Våren 2021
Vi vill fortsätta att ha ett medforskande förhållningssätt. Att vi ska vara tillåtande och lyssna in barnens tankar och intresse, men också pusha barnen framåt i sitt tänkande och reflekterande. Att de ska få vara med och se vad som funkar och inte i exempelvis byggen, konstruktioner och problemlösningar. Att vi inte serverar dem svaren och att tala om hur de borde bygga och göra.
Vilka material/aktiviteter behövs?
Hösten 2020
Vi behöver fixa material med monster, en brevlåda.
Våren 2021
Ta fram material om sopmonstren. Ta fram och visa materialet som vi beställde innan jul. Fixa inredning och material till ateljén detta kommer ske allt eftersom.
Leta fram filmer om hållbar utveckling.
Polyglutt ska finnas lättillgängligt, samt ta fram böcker på olika språk och ställa i bokhyllan
Beställa bokpåsar från biblioteket som vårdnadshavare kan låna med hem.
Barnens funderingar och frågor?
Hur långt är en tid?
När kommer Sonic på besök?
Vart bor Sonic?
Vem gör vad och när?
Hösten 2020
Charlotte har en monsterdräkt.
Vardagliga tecken
Våren 2021
Vi kommer sätta upp en att göra lista inne på kontoret där vi skriver upp vad som behöver göras och den som har möjlighet fixar det och sedan bockar av.
Hur blev det?
Under året har vi arbetat med värdegrund, språk, teknik, hållbar utveckling och matematik.
Språk:
Vi har aktivt arbetat med turtagning i lyssna/berätta så att det blir en dialog. Vi har plockat ut vissa ord kopplat till temat som vi har fokuserat på att barnen ska lära sig och förstå i värdegrund, teknik, matematik och hållbar utveckling. Sonics insats som stumt monster har varit en drivkraft i arbetet med tecken och bildstöd.
Modersmål:
Vi har under våren involverat föräldrar (vars barn har ett annat modersmål än svenska) med att hjälpa oss att läsa igenom vanliga förskoleord som vi har översatt till andra språk för att se om det var rätt. Syftet med det kommer att vara att vi ska kunna benämna exempelvis färger och vissa frukter på barnens hemspråk.
Matematik:
Vi har arbetat en hel del med att jämföra och uppleva saker som tex tid, längd, ålder, hur olika former och färger ser ut osv.
Vi har rams-räknat och arbetat med antal på olika sätt tex koppla antal saker till antal prickar på tärningar och till den skrivna siffran.
Vi har påbörjat addition och subtraktion genom praktisk matematik - olika matematikuppdrag.
Matematiken har blivit ihopkopplad lite med teknik och hållbar utveckling genom vårt arbete med stenåldersfamiljen Hedenhös och deras uppfinningar och konstruktioner, samt sortering ihop med sopmonstren.
Tillgänglighet:
Vi har på olika sätt ökat barnens möjligheter att få tillgång till verksamhetens olika aktiviteter och miljöer. Bland annat så spelar vi in aktiviteter som händer på ipad så att de barn som inte varit närvarande kan få se och uppleva det i efterhand. Men även för de barn som var med att kunna gå tillbaka och titta på.
En del aktiviteter har genomförts vid flera tillfällen, så möjlighet att få uppleva det “live” har erbjudits som tex spaningarna efter var monstret Sonic kan tänkas bo - han bor ju någonstans i kvarteret.
Miljöerna har anpassats både efter temats gång samt efter barnens behov.
Rörelserummet ställdes i ordning i samråd med barnen då de behövde någonstans att få röra lite mer på sig även inomhus. En del material som tex böcker på olika språk har fått en ny mer lättillgänglig plats och andra material som vi behöver ha högre upp och är svåra att komma åt har vi gjort bilder som är lättillgängliga för att kunna visa vad man vill ha. Vi har anpassat utbildningen på både grupp och individnivå.
Ett rum finns där det finns möjlighet att gå undan till om man vill ha lite lugn och ro och som alternativ om det pågår en aktivitet som inte passar alla.
Vi pedagoger har fört en konstant dialog hur vi själva kan bli mer tillgängliga för barnen. Det har resulterat i att vi förflyttar oss, delar på och anpassar oss efter barnen
Under året har fler barn fått möjlighet att få extra stöd av elevhälsoteamet, vilket bidrar till att barnen kan tillgodogöra sig såväl undervisning som utbildning bättre.
Vad såg vi?
Språk:
Vi har sett att genom monstertemat med Sonic har barnen börjat tänka på hur de ska kunna kommunicera med Sonic då han inte kan prata. Vi har sett att vissa barn använder sig av tecken i leken, speciellt om de leker monster.
Barnen pratar mer med varandra och vi märker att de använder ord som vi har introducerat för dem i den undervisning vi haft för/med dem, det märks inte minst i den fria leken men även när de pratar med oss pedagoger om vad de varit med om och lärt sig.
Vi hör och ser både i leken och i olika samtals-stunder hur berättandet har blivit mer detalj- fyllt, rikare och meningarna längre. De svarar på frågor som kräver ett argumenterande svar.
Barnen lyssnar inte alltid på varandra men har blivit medvetna om att de inte blir lyssnade på. Det hör vi genom att de säger: Det är min tur att prata nu eller lyssna då.
De pratar ofta om och kring alfabetet som sitter uppsatt på väggen och kopplar ord till bokstäver och i vissa fall tecken.
Vi har filmat mycket och kan genom det se att barnen tänker och kommunicerar på olika sätt med varandra och med oss pedagoger.
Barnen kan lyssna (ibland med stöd), samtala och diskutera på ett mer samspelt sätt.
Barnen har uppmärksammat ord genom sång och musik.
Modersmål:
Barnen har tyckt det var roligt att få lyssna på böcker på sitt modersmål. Musik på annat språk har de oftast dansat till och försökt sjunga med.
Barnen pratar ofta om vilka språk de kan och känner till.
Matematik:
Vi har sett att barnen jämför mycket i deras vardag tex varandra, sina byggen, hur många pedagoger, pojkar/flickor osv. De vill veta vilken tid de tex ska gå hem och hur lång tid det är kvar och ibland vill de prova att tex vara tysta en viss tid tex under en minut.
Vi kan också se att de använder matematiska begrepp i sina lekar tex när de bygger rörelsebanor och tänker ut hur långt det ska vara emellan, hur högt/lågt det ska vara osv. Likaså i sina legobyggen och räknar hur många av olika färger, storlekar mm
De hittar geometriska figurer lite varstans både i lärsituationer och i sin fria lek.
Vi kan ofta höra att barnen använder ord som: “vänta - jag har en idé hur vi kan göra” eller “Jag vet hur vi kan lösa det problemet”, när de funderar på hur de ska lösa något som dyker upp i såväl lärsituationer och i fria leken. Det tolkar vi som att uppfinningar, konstruktioner och problemlösningar i samband med teknikarbetet vi gjorde har gett resultat.
De räknar mycket på egen hand och tycker om att spela spel, lägga pussel mm.
De använder de korrekta begreppen som vi har introducerat som cirkel, triangel, kvadrat, rektangel, lång, kort, på, över, under osv.
Vi kan också se att barnen sorterar bla sopor som papper, plast, matrester och skräp vi hittar ute i naturen. Något som vi kan koppla till vårt arbete med hållbar utveckling.
Tillgänglighet:
Både barn som varit med vid aktiviteterna och de som inte var här vid tillfället ser gärna filmerna på i-paden om och om igen med. Det här gör att de reflekterar och delar med sig av sina upplevelser och erfarenheter kring det som har hänt med oss och varandra och aktiviteterna lever med länge.
Vi kunde se att rörelserummet blev mycket uppskattat och har använts flitigt.
Bilder som vi satt upp under temats gång tex bilderna från Bäckhammars pappersbruk och från Stenåldern har skapat tillfällen för diskussioner och reflektioner bland barnen.
Bilderna på bla spel och pussel underlättade för barnen att förklara vad de ville ha. Det tog en liten stund innan barnen automatiskt gick till bilderna utan att vi påminde om dem.
Att ha ett rum som är lite lugnare och mer avskilt har varit värdefullt för några barn när intrycken blir för många - lika värdefullt som ett rum som erbjuder mer aktivitet som rörelserummet. Vi kan se att rummet gav barnen lugn ro och tid för lite återhämtning.
Att vi pedagoger gjort oss själva mer tillgängliga för barnen kan vi se på att vi sprider ut oss mer och är mer delaktiga i barnens lekar och aktiviteter. Barnen verkar ha upplevt att möjligheterna blivit större genom att tex fråga “Kan vi gå ut?” “Kan vi gå till rörelserummet? osv”.
Vi har mycket kontakt med såväl specialpedagog, bild- och språkstödjare samt logopeder vilket är något som märks i verksamheten och har lett till flera barns ökade utveckling.
Blev det förväntad effekt?
Språk:
Barnen kan återberätta och beskriva tidigare händelser och sagor. De kan förklara och argumentera vad de vill och varför.
Vi har ökat barnens förståelse för att kommunicera på flera sätt än i talat språk genom vårt tema med monster och vår vän Sonic som är stum. Barnen använder tecken till viss del, men mer av bildstöd.
Barnen kan lyssna om man ber/påminner dem. De samtalar och resonerar både med varandra och pedagoger. Barnen har fått ett utvecklat ordförråd genom att vi har använd begrepp inom värdegrund, teknik, matematik och hållbar utveckling
Matematik:
Ja, vi tycker att effekten är som förväntad. Vi är inte klara med vårt “matematik-block” än utan kommer att jobba extra med det här fram till sommaren.
Vi hoppas att intresset och användandet av matematik kommer att utvecklas ytterligare.
Barnen har kopplat antal saker till antal prickar på en tärning och flera barn kan också koppla antal till en skriven siffra.
Begrepp används av barnen och de vill gärna få olika matematik-uppdrag.
De jämför, sorterar, mäter och resonerar både i lärsituationer och i den fria leken.
I matematiken kombinerat med teknik och hållbar utveckling, så har de anammat att teknik är något som vi människor uppfinner och konstruerar. De har hjälpt till att lösa problem åt familjen Hedenhös. och hjälpt sopmonstren att sortera sopor för att kunna återvinna bla papper, så att vi inte tar ner för många träd. Vi har tillsammans med barnen, Flisa Hedenhös och Prassel försökt hitta en balans mellan att få uppfinna, konstruera, måla/rita utan att vara slösaktiga så vi tar för mycket av naturens resurser.
Att plocka skräp ute i naturen har varit extra viktigt för barnen. De känner att de är med och räddar världen.
Tillgänglighet:
Ja vi tycker att vi har fått förväntad effekt och till och med mer.
De barn som har behövt ganska mycket enskildhet har blivit mer och mer med i stora gruppen, men har alltid möjlighet att gå undan.
Barnen har fått större möjlighet till inflytande över deras dag genom vår tillgänglighet för dem.
Barnen har fått mycket stöd efter vad just de har haft behov av vilket har gett effekt.
Vad var framgångsfaktorerna?
Språk:
Vi pedagoger pratar ofta med barnen och bjuder in till dialog, reflektion och problemlösning. Vi uppmuntrar barnen att berätta vad de tex gjort i helgen eller ska göra osv. Vi frågar varför saker blev som det blev när vi exempelvis haft undervisning.
För att träna på att lyssna har vi använt oss av en berättarsten, där den som höll i stenen var den som skulle bli lyssnad på.
Genom att vi lät Sonic vara stum har barnen lärt sig att man kan/behöver kommunicera med mer än bara talat språk.
Matematik:
En stor framgångsfaktor är barnens eget intresse för matematik på olika vis.
Vi pedagoger har ett förhållningssätt som gör att barnen sällan får färdiga svar, utan uppmanas att tänka, prova, fundera igen och ta reda på det tillsammans med andra barn eller med oss pedagoger.
Vi ger barnen olika matematiska uppdrag där de får vara aktiva i utforskandet.
I tekniken fattade de tycke för familjen Hedenhös och verkade förstå deras dilemman och olika problem som dök upp. De ville gärna hjälpa dem.
Inom hållbar utveckling var nog den största drivkraften att rädda alla djur och barn från farligt skräp.Sopmonstren var också intressanta
Tillgänglighet:
Inspelning av aktiviteter ihop med att barnen tittar, diskuterar och reflekterar gemensamt när de tittar, samt ständiga samtal med oss pedagoger.
Starta med en “lagomt” pyntad miljö och sedan låta miljöer växa fram under hela läsåret tillsammans med barnen, utifrån tema samt barnens intressen och behov.
Att tänka in oss pedagoger, specialpedagoger, bildstödjare mm som en tillgänglig resurs.
Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?
Språk:
Det blev förväntad effekt av berättarstenen men vi märkte även senare att den skulle kunna användas igen då de ibland glömmer bort att lyssna på varandra.
Matematik:
Hittills har vi fått önskad effekt, men vi är som sagt inte färdiga än. Vi hoppas kunna ställa frågan om vad matematik är eller skulle kunna vara och få flera olika svar.
Tillgänglighet:
Något som vi inte har kunnat påverka är att tillgängligheten till grönas gård och deras barn har begränsats pga pandemin. Likaså har tillgängligheten begränsats för vårdnadshavare att vara närvarande, men vi har försökt att använda oss av unikum mer än tidigare och ha en så bra daglig kontakt i “dörren” som möjligt.
Vad tar vi med oss?
Språk:
Vi var sena igång med modersmålsarbetet vilket vi tar med oss till uppstart inför ett nytt år till hösten. Vi märker att barnen är intresserade av andra språk.
Genom att involvera barnen i det vi gör och benämna och förklara utvecklas barnens ordförråd där de även använder dem i den fria leken.
Vi har plockat ut nyckelord i de olika teman vi använt oss av men vi kan bli ännu bättre på att plocka ut fler nyckelord, samt tecken och bilder.
Vi har filmat mycket av det vi har gjort dels för vår egen skull att gå tillbaka till samt för dokumentation men även för att barnen ska kunna få återuppleva det de varit med om eller att de barn som inte var med ska kunna se vad vi har gjort. Det har varit mycket uppskattat hos barnen att få se filmerna vilket är något vi tar med oss och fortsätter med.
Matematik:
Vi tar med oss att barnen gillar utmaningar och att få vara aktiva i matematiken.
Låta barnen få uppleva praktisk matematik.
Vi tar också med oss att få någon/några/något att värna om/hjälpa är en stor drivkraft som hjälper till att föra arbetet framåt - inte bara inom matematik, teknik och hållbar utveckling utan överlag.
Tillgänglighet:
Att vi fångar barnen lättast om vi utgår från deras intressen, vilket gör dem mer motiverade i undervisningen.
Att pedagogernas förhållningssätt är avgörande i omsorg och lärsituationer.
Att miljön kan ha en grund men att den får växa fram under temats gång.
Skynda långsamt, ha ett framåt-tänk men låta det ta den tid det behöver.
Anpassa undervisningen och miljön efter barngruppen.
Hur går vi vidare?
Språk:
Vi behöver arbeta mer med modersmål.
Ännu mer koppla ihop ord med bild och tecken.
Matematik:
Vi fortsätter att ge utmaningar och låta barnen vara aktiva i matematiken.
Låta barnen få uppleva praktisk matematik. Vi fortsätter att bredda vad matematik är.
Tillgänglighet:
Vi fortsätter som tidigare samt ändrar och anpassar allt eftersom barn/barngrupp behöver det.
En tanke vi kan fundera vidare över är om vi kan göra verksamheten mer tillgänglig för föräldrarna eller om vi ska vara nöjda med det vi erbjuder tills pandemin är över.
Analys
Då barngruppen består av blandade åldrar från 1-6 år är det varierad kunskap hos dem men alla barnen kan mer eller mindre och gör så gott de kan med det vi har introducerat för dem. De är intresserade av att lära och hänger oftast med på det vi har gjort.
I boken Att undervisa barn i förskolan (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013) hänvisar författarna till Martin och Tsui (2004) till att barn behöver erfara och uppfatta variation för att lära och skapa mening. Variationen behövs för att kunna urskilja och förstå skillnader och likheter.
Det här tycker vi kan kopplas till alla delar av vårt uppdrag men blir extra tydligt i matematiken. Tex - hur ska man veta att något är mitt emellan om man inte har något annat att jämföra med (som liten, stor, mitt emellan eller som lägesbegrepp att något ligger emellan något annat).
I boken Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet” (Engdahl & Ärleman-Hagsér, 2020) kan vi läsa om olika atmosfärer. Där har de en tabell från Johansson (2011, s.24) över typer av atmosfärer i förskolan. Vi tycker att vi oftast befinner oss i den samspelande atmosfären, men vid vissa tillfällen som vid yttre förändringar som ger stress, tidspress eller liknande kan vi hamna i instabil eller kontrollerande atmosfär.
I boken står också om att pedagogen ska sträva efter att inta ett barnperspektiv (dvs att pedagogerna sätter sig in i barnens livsvillkor och förutsättningar och utifrån det strävar efter att barns bästa kan realiseras) och att pedagogerna också ska försöka att närma sig barns perspektiv (dvs det som upplevs och visar sig för barnet och som man eftersträvar att barnen gör oss medvetna om och ger dem möjlighet att påverka sin vardag).
Det här är något som kanske blir mest synligt när vi tittar på tillgänglighet, barns inflytande och värdegrund, men självklart påverkar hela utbildningen inkl undervisningen.
I boken Möten för lärande - pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan (Johansson, 2011, Skolverket) kan vi läsa att språket antas vara ett centralt redskap för barns möjligheter att samspela med andra och för att skapa mening i sin värld.
Vi har i år fått se det här lite extra, dels genom vårt tema med vårt stumma monster som barnen behövde kunna kommunicera med, men också inom barngruppen då såväl talat språk som tecken- och bildstöd har utvecklats hos alla och ökat barnens möjligheter till kommunikation och samspel.
Vi tycker vi har haft ett bra arbetssätt under detta år, där vi har lyssnat in barnens intressen i det vi har arbetat med, vilket har gjort det lätt att få med barnen i de teman vi haft. Detta är ett arbetssätt som vi vill fortsätta med till hösten att först ta reda på vad barnens intressen är och vad de gör i sin lek för att sedan bygga upp ett tema/undervisning utifrån det.
Vi har haft ett tillåtande och medforskande förhållningssätt gentemot barnen där vi har bjudit in dem till att tycka, tänka och reflektera för att föra temat vidare.
Före jul ändrade vi om vår planeringstid och reflektionstid för att vi skulle kunna ha reflektionen gemensamt i arbetslaget en gång i veckan vilket har gjort att vi blivit effektivare och tydligare i vår planering av verksamheten. Detta är något som vi tar med oss in i nästa läsår. Detta har även underlättat vårt kvalitetsarbete. Vi har lagt upp vår undervisning utifrån läroplanen och den röda tråden som vi skrev i höstas.
Läroplanskopplingar
Läroplan (6)
ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
Uppgifter
Innehåller inga uppgifter