Solens Planeringsmall för förskolan 20/21

Beskriv arbetsområdet här. Ingressen kan rama in planeringen och väcka nyfikenhet.

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

Tillgänglig utbildning

Språk

Matematik

Koppla till de mål i Lpfö18 som innehåller de här arbetsplansmålen

 

Vart är vi?

De barn som har kommit tillbaka har visat trygghet både med personal och rutiner. Det har varit mycket fokus på utevistelse på grund av att corona restriktionerna kvarstår. Vi fokuserar mycket just nu på rutiner, skapa gruppdynamik samt känna av vad som har hänt i barngruppen under sommaren. Detta gör att vi kan upptäcka vad barnen just nu är intresserade av.

Matematik: I nuläget har vi inte arbetat så mycket med matematiken så där är vi precis i uppstarten att komma igång med matematikundervisning.

Språk: Det har hänt mycket språket hos flera av våra barn genom att de har börjat prata mer och visat mer ordförståelse.

Tillgänglig miljö: Vi jobbar kontinuerligt med att göra miljön så tillgänglig som möjligt samt att erbjuda alla barnen samma eller liknande aktiviteter för att ge barnen en likvärdig undervisning. Vi använder tecken i olika situationer samt att vi använder våra jojos med bildstöd. 

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Barnen har visat att de är intresserade av rollekar, detta visas genom att de leker i köket och lagat mat samt dockor och utklädning. De har även visat intresse för bygg och konstruktion med kaplastavar och duplo. Pussel och pärlor är även något som lockar barnen. Utelek med sandlådelek, vattenlek samt cyklar/ bilar. 

Vad har barnen för kunskaper idag?

 

Våra äldsta ska vi utmana genom att ge svårare pussel samt små pärlor då de har visat intresse och kunskap inom detta, de har även tålamodet att numera sitta en lite längre stund än tidigare.

Vart ska vi?

Matematik: Förskolan ska skapa förutsättningar för att barnen bekantas med begreppet matematik och har en förståelse för vad matematik är.

Vi vill att barnen ska få en positiv syn på matematik och att de kan upptäcka matematiken i vardagen. 

Språk: Förskolan ska öka barnets språkliga förståelse och förmågan att kommunicera i olika sammanhang.

Vi vill att barnen genom olika aktiviteter med fokus på språk ska få stort ordförråd men även stor ordförståelse. 

Tillgänglig utbildning: Förskolan ska skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas efter sin förmåga och sina behov.

Vi vill att alla barn ska få möjlighet till en likvärdig utbildning där vi ser till alla barns individuella behov för att kunna uppnå samma resultat. En tillgänglig miljö kan vara starten till att ge alla barn samma möjlighet.

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

Matematik: Vi vill att barnen ska få kunskap inom matematiken kring lägesord, geometri, bygg och konstruktion, siffror, längd, mängd samt även få uppleva de korrekta begreppen.  

Språk: Vi vill att barnen ska få kunskap om de olika språkljuden, öka sitt ordförråd samt ordförståelse. Vi vill även introducera att det finns fler språk än svenska i världen genom exempelvis sagor/sånger på olika språk. 

Tillgänglig utbildning: 

Hur utmanar vi?

 

När vi observerar och ser vart barnen ligger i sin utveckling så kan vi möta dem på både gruppnivå och individnivå för att utmana de vidare. Ett exempel är att fokusera på att lära barnen använda mindre pärlor, pärlplattor samt olika sorters konstruktionsmaterial. Barnen kan utmanas genom att de får använda olika sorters material med samma syfte. Exempelvis kan vi utmana genom att låta barnen trä pärlor för att bilda ett mönster. Språket kan vi utmana vidare genom högläsning och under tiden ställa frågor till barnen som de får svara på för att påbörja hur man kan återberätta en saga. 

Vad är vår förväntade effekt?

Vår förväntade effekt blir att vi vill se en utveckling inom språk och matematik samt att alla barnen får möjlighet att delta i lärmiljön och använda det tillgängliga materialet och även i aktiviteterna som erbjuds i verksamheten. 

Hur gör vi?

Vi planerar att samarbeta tillsammans med molnet i grupper en dag i veckan. Även dela oss mycket i barngruppen för att få undervisningen mer anpassad till barnens utveckling och för att kunna utmana på rätt nivå. 

Hur ser vår miljö ut?

Vår miljö förändras utifrån barnens intressen, just nu försöker vi få till små "rum" där barnen kan leka några i taget med exempelvis utklädning, konstruktionslek m.m. Vi jobbar även med att få upp mer bildstöd samt väljarkartor så att det ska möjliggöra för alla barnen att få välja material/aktivitet som de är intresserade av. 

Förhållningsätt?

Vi har ett öppet och tillåtande förhållningssätt och utforskar gärna tillsammans med barnen. Vårt förhållningssätt är att ingenting är omöjligt bara man vågar prova. 

Vilka material/aktiviteter behövs?

Ipad, 

Barnens funderingar och frågor?

Vem gör vad och när?

 

Vi försöker dela upp oss i rummen så att det blir mindre grupper samt att vi ansvarar ett par veckor i taget för storgruppen som ska samarbeta med molnet. 

 

Hur blev det? (fylls i vid utvärdering)

 

Vad såg vi?

Matematik: Barnen visar intresse för olika sorters matematik. Mest inom bygg och konstruktion. I den mer fria leken har vi utmanat och stimulerat barnens lek inom matematiken genom att prova olika material att sammanfoga. Vi försökte med att ha mer styrda aktiviteter inom matematiken men det försvann på vägen, då försökte vi med olika motsatsord som stor och liten. Däremot har vi försökt att anpassa miljön och hur vi samtalar med barnen utifrån ett matematiskt perspektiv. Vi önskar att vi hade fått till mer styrd matematik än vad vi har fått under året. Vi upplever däremot att från förra årets analys har vi haft en matematisk tanke med oss i allt vi gör och säger ändå. Vi har tagit en del inspiration från boken Lyft fram matematiken. Utifrån den så utmanar vi barnen genom olika sorters kojbyggen. En del är väldigt intresserade av dinosaurier, vilket har lett till att skapa olika kojor/världar till dem med olika sorters konstruktionsmaterial. Vi har jobbat mycket med färger utifrån babblarna och det har vi sett ett synligt resultat hos barnen genom att många kan koppla babblarens färg till babblaren.

 

 

Tillgänglig utbildning: Vi har försökt haft en tydliggörande pedagogik genom att använda bildstöd. Däremot så har vi haft en åldershomogen grupp och har haft svårt att få rutinerna och strukturen att sitta. Det har vi jobbat med kontinuerligt under hela läsåret och börjar se små resultat genom att barnen vet till viss del vad som ska ske under dagen. Exempelvis att de ska tvätta sig och gå till vilan direkt efter maten. Vi har använt jojon med bildstöd för att skapa en tydligare struktur för barnen över dagen.

 

 

Språk: Barnen har trots att de inte haft så mycket verbalt språk varit tydliga i kroppsspråk och mimik. Vi valde därför att arbeta med Babblarna som tema eftersom det är ett språkstimulerande material. Utifrån Språkarbeta – systematiskt, lekfullt och utforskande så har vi tänkt på att musiken ses som ett värdsligt språk och att oavsett kultur och språk så förstår vi alla musikens språk. Av den anledningen har vi valt att lyssna på mycket olika sorters musik, dansat till musik och sjungit sånger/ramsor. Nu mot slutet av läsåret så har fler och fler av barnen börjat fått ett verbalt språk och kan föra längre samtal med både pedagoger och barn. Vi har även sett ett tydligt resultat genom att barnen har börjat sjunga med i sånger de känner igen.

 

Blev det förväntad effekt?

 

Vår förväntade effekt var att vi ville se en utveckling inom språk och matematik samt att alla barn skulle få möjlighet att delta i lärmiljön, använda tillgängligt material och aktiviteterna vi erbjuder. Utifrån detta så upplever vi att det har blivit förväntad effekt. Dock anser vi att den förväntade effekten har beskrivits otydligt och är svårt att se ett mätbart resultat utifrån det.

Språk: Inom språket har vi sett att barnen använder fler ord, sjunger fler sånger, samtalar om böcker och genom det har det skett en utveckling och kan bedömas som att det har gett en förväntad effekt. Vi ville att barnen skulle få kunskap om språkljud, öka sitt ordförråd och ordförståelse. Samt introducera flerspråkighet i undervisningen. Vi har fått in språkljud genom de olika babblarna, vi språkbadar barnen hela tiden genom att vi tänker på vad vi använder för ord i leken och i olika samtal. Däremot har vi inte haft så mycket undervisning med olika språk som vi hade tänkt oss. När vi läser sagor så har barnen börjat återberätta sagorna väldigt mycket, det är något som vår grupp är väldigt framåt med.

Matematik: Tanken var att barnen skulle få kunskap om lägesord, geometri, bygg och konstruktion, siffror, längd, mängd och även uppleva de korrekta begreppen. När vi samtalar med barnen så betonar vi mycket lägesord, siffor, mängd, antal, geometri för att de ska få de rätta begreppen och förståelse för vad de innebär. Bygg och konstruktionslek har vi ett gäng som intresserar sig för och som vi utmanar genom olika material. Utifrån detta så har vi nått förväntad effekt kring matematiken. Dock hade vi önskat att vi hade fått in mer styrd matematikundervisning.

Tillgänglig utbildning: Vi ville att alla barn ska få möjlighet till en likvärdig utbildning där vi ser till alla barns individuella behov för att kunna uppnå samma resultat. En tillgänglig miljö kan vara starten till att ge alla barn samma möjlighet. Vi har hela tiden försökt att förändra lärmiljön så att det ska passa alla och finnas tillgänglig för alla barnen. Nu börjar vi se ett förväntat resultat kring lärmiljön i form av att barnen visar intresse för lärmiljön och använder den på ett nytt sätt.

 

Vad var framgångsfaktorerna?

 

Vi har alla på solen upplevt att det varit en framgångsfaktor att ha våra reflektioner tillsammans så vi kan ha ett kollegialt lärande.

Matematiken: En av framgångsfaktorerna är att vi utmanar och stimulerar barnen inom matematiken i deras lek. Vi tar in matematiken i deras intresse och utmanar vidare utifrån vad de själva tycker är roligt. Vi upplever att barnen tar till sig kunskapen på en högre nivå än om vi bara hade haft det i styrda aktiviteter, dock vill vi ha både styrda och spontana matematiksituationer för att uppnå en ännu större förståelse. Vi räknar mycket tillsammans med barnen och har en matematisk medvetenhet i allt vi gör. Vilket har visat sig genom att vårdnadshavarna har påpekat att barnen har lärt sig mycket inom matematiken som de själva inte jobbar med hemma.

Språk: Genom att vi är närvarande i lekarna så sätter vi ord på allt som barnen gör, på material, på det som de använder. Vi hjälper dem att skapa en större ordförståelse och skapa mer begrepp. Genom att vi läser sagor i olika former, vi sjunger sånger, lyssnar till musik och läser ramsor som barnen varit intresserade utav.

Tillgänglig utbildning: Förändrat miljön efter barnens intressen, nu har vi börjat se resultat hos barnen. Vi har mer material att erbjuda men i mindre mängd vilket har funkat bra inne hos oss på solen.

 

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

 

Vi önskar att få till mer planerad matematisk undervisning till nästa termin så vi kan mäta utvecklingen på ett annat sätt.

Faktorer i barngruppen och arbetslaget har gjort att vi inte har kunnat nå den förväntade effekten av tydliga rutiner och ramar.

 

Arbeta mer än vad vi gör idag med bildstöd och pekkartor. Vi behöver tänka på att tydliggöra dagarna mer för barnen, exempelvis förklara för barnen varför det kommer en vikarie.

 

Vad tar vi med oss?

Vi tar med oss vad som har varit framgångsfaktorer samt det som kan förbättras under det här läsåret till nästa läsår. Detta för att vi dels ska kunna utmana och utveckla det som var framgångsfaktorer men också utmana oss själva i att förbättra det som har fungerat mindre bra. Detta för att skapa en fungerande struktur som gör att alla i arbetslaget alltid vet vem som gör vad och när. Samt så att barnen vet mer vad som förväntas av dem men också att pedagogerna vet vad som förväntas av dem och deras planering och ansvar under veckorna.

 

Hur går vi vidare?

Strukturera upp våra rutiner genom dagsschema och veckoschema. Vi vill få till att en pedagog en gång i veckan kan göra ett veckobrev dels för att det efterfrågas av vårdnadshavarna samt att vi känner att vi har nytta av det till vårat SKA arbete.

Vi ska också arbeta på ett annorlunda sätt, vi ska dela upp oss mer i grupper för att lättare se varje barns utveckling.

Sänka kraven på oss själva för att kunna genomföra det vi planerat. Att låta våra aktiviteter få ta den tid som behövs.

Förbereda barnen vad som kommer hända under en dag, om det till exempel är en vikarie där under dagen, vem vikarien är och varför hen är där.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,