Biologi - människokroppen

Människokroppen

Biologi åk8

Biologi är läran om livet. I det här arbetsområdet kommer vi lära oss mer om människokroppen och om hur olika organsystem samarbetar med varandra.

 

 

 

 

Namn:____________________________________________

 

PLANERING ÅK 8 BIOLOGI

Under fem veckor kommer vi arbeta med arbetsområdet ”Människokroppen”. Här kommer du bland annat få lära dig betydelsen av orden i rutan och hur du kan använda dig av dem.

 

 

 

 

·         Fotosyntes               ●  Matspjälkning ·         Cellandning            ●  Anorexi ·         Vävnad                    ●  Bulimi ·         Organ                     ●  Magsår ·         Stamceller              ●  Lungblåsor ·         Cancer                    ●  Artär ·         Hjärndöd                 ●  Pulsen ·         Kolhydrater             ●  Kapillärer ·         Fetter                      ●  Vener ·         Proteiner                ●  Hemoglobin ·         Aminosyror             ●  Antikroppar ·         Enzymer                  ●  Vaccination ·         Allergier                 ●Blodgrupper ·         Blodkroppar

 

                                                                

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

INNEHÅLL

I arbetsområdet ”Människokroppen” ska du få ta del av följande centrala innehåll:

 

 Natur och samhälle

·        Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.

Kropp och hälsa

·        Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion och sociala relationer.

·        Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Biologi och världsbilden

·        Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor.

Biologins metoder och arbetssätt

·        Experiment med formulering av enkla frågeställningar och utvärdering.

·        Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

·        Dokumentation av undersökningar med tabeller.

 

 

FÖRMÅGOR

I arbetsområdet ”Människokroppen” ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att

·        använda kunskaper i biologi för att kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa.

·        genomföra systematiska undersökningar i biologi.

·        använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen.

 

ARBETSSÄTT

Vi kommer arbeta med gemensamma genomgångar, diskussioner, laborationer och arbete såväl enskilt som i grupp.

 

 

BEDÖMNING

Underlag för bedömning är:

·        Hur du använder biologins begrepp skriftligt och muntligt på t.ex läxförhör, prov och andra inlämningsuppgifter.

·        Hur du ställer frågor.

·        Hur du motiverar dina argument och använder fakta.

·        Hur du planerar, genomför och redovisar systematiska undersökningar.

·        Hur du deltar i diskussioner.

·        Hur du källkritiskt granskar en text.

 

 

 

 

 

PLANERING OCH HEMUPPGIFTER

 

Vecka	Planering	Sidor och begrepp. Övrigt.
33-34	Intro människokroppen. Celler, stamceller, cancer   ”Figuren” – rita de inre organen.	Repetera sid.136 - 137, Sid. 216 - 221 Begrepp: cellens byggnad, cellandning, blodkroppar, vävnad, organ, stamcell, embryonal, tumör, metastaser.
35	Ämnen i maten; matspjälkning – kolhydrater, fetter, proteiner     ”Figuren” – rita de inre organen.	Sid. 222 - 231 + 232 – 240 Begrepp: kolhydrater, enkla och sammansatta sockerarter, maltsocker, fibrer, mättade och omättade fetter, enzym, aminosyror, mineral (närsalter), spårämnen, vitaminer, amylas, pepsin, emalj, bukspott, galla, tarmludd, glykogen, urinämne.
36	Repetition Prov, fredag 4/9	Sid. 136 - 137 samt sid. 216  – 240
37	Andningen och blodomloppet   Lab. Pulsmätningar	Sid. 242 - 250. Begrepp: Andningen - bihålor, struphuvud, stämband, luftstrupe, broskringar, luftrör, flimmerhår, lungblåsor/alveoler, brösthåla, mellangärde, bukhåla. Blodomloppet -  lilla och stora kretsloppet, puls, vener, artärer, aorta, kranskärl, förmak, kammare, segel och fickklaffar, hjärtinfarkt, stroke.
38	Forts. Blodomloppet + Blodet   (Lab: Hjärtat)         Lymfan och njurarna – Egen inläsning   Påbörja källkritisk granskning	Sid 251 - 258. Begrepp: blodkroppar (röda/vita), blodplättar, blodplasma, serum, hemoglobin, ätarceller, antikroppar, minnesceller, immun, vaccinera, blodgrupp, blodgruppsfaktor, Rh-faktor, histamin, astma. Sid 260 - 262. Utvecklingssamtal 15/9 - 17/9, start kl.13.00
39	Källkritisk granskning forts   Lab. Koldioxid   Labbrapport skall göras!	Repetition Utvecklingssamtal 15/9 – 17/9, start kl.13.00
40	Repetition	Sid. 242 - 262
41	Prov, torsdag 8/10

 

 

Kunskapskrav biologi - människokroppen

	E	C	A
Förmågan att genomföra systematiska undersökningar.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.   Eleven beskriver någon eller några av de undersökningar som utförs.           I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.   Eleven använder försökets materiel enligt givna instruktioner.   Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.   Eleven genomför en undersökning och drar någon slutsats av resultatet.           Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.   Eleven beskriver en undersökning och ger något förslag på en möjlig felkälla.             Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.   Eleven sammanställer resultatet av en undersökning med en tabell.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.   Eleven beskriver en undersökning och ger något förslag på hur undersökningens upplägg kan förändras eller varieras.       I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.         Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier.   Eleven genomför en undersökning och drar någon relevant slutsats av resultatet.         Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.   Eleven beskriver en undersökningen  och ger olika förslag på felkällor och beskriver hur de kan undvikas.             Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.    Eleven kan beskriva en undersökning och ger något förslag på hur undersökningens upplägg kan förändras eller varieras. Eleven beskriver varför förändringarna eller variationerna är av betydelse för undersökningens resultat.   I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.         Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.   Eleven genomför en undersökning och drar utvecklade slutsatser av resultatet..         Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.   Eleven beskriver en undersökningen  och ger olika förslag på felkällor och beskriver hur de kan undvikas. Eleven beskriver hur försöket skulle kunna användas som utvärderingsmetod i något sammanhang.   Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Biologin  förklarad av människan, begrepp, samband	Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa och sjukdom och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.   Prov del 1: Känna till cellernas grundläggande behov av syre och näring. Sid 136   Känna till cellandningen. Sid 136   Känna till begreppen cell, vävnad, organ och organism. sid 217   Känna till hur celler förökar sig. sid 217   Känna till begreppet cancer. sid 220   Känna till begreppen hjärndöd och hjärtdöd. Sid 221   Kunna ange några näringsämnen i vår mat. Sid 228-231   Känna till vad som menas med ett enzym. Sid 231   Känna till att maten sönderdelas mekaniskt och kemiskt.  Sid 233-234   Kunna ange några viktiga matspjälkningsorgan. Sid 234-237   Känna till sjukdomarna anorexi och bulimi. Sid 238-239   Prov del 2: Känna till lungornas uppgift och lungblåsornas funktion. Sid 243   Känna till blodets beståndsdelar. Sid 251   Känna till blodets och blodkropparnas uppgift i kroppen. Sid 251-253   Känna till begreppen artär, kapillär och ven. Sid 247   Känna till hjärtats delar och blodets väg genom hjärtat. Sid 248   Känna till begreppet allergi. Sid 258   Känna till njurarnas uppgift i kroppen. Sid 260   Kunna ange någon skillnad mellan nutida människans och stenåldersmänniskans levnadsvillkor.     Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.   Känna till begreppet vaccination. Sid 253	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa och sjukdom och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.   Prov del 1: Kunna beskriva hur cellerna utvinner energi från näring och syre (cellandningen).   Kunna beskriva hur cancer uppstår och sprider sig.   Förstå hur en hjärndöd människa kan bidra med organ som kan transplanteras.   Kunna ange olika näringsämnen och beskriva hur kroppen använder och behöver dessa.   Kunna ange matspjälkningsapparatens huvuddelar och förklara dess funktion.   Känna till sjukdomarna anorexi och bulimi och beskriva sjukdomarna.                 Prov del 2: Kunna beskriva hur lungorna syresätter blodet samt lungornas delar och funktion.   Kunna redogöra för stora och lilla kretsloppet.   Känna till blodets beståndsdelar och dess funktion.   Kunna beskriva begreppen immunitet och vaccination.   Känna till att det finns olika blodgrupper och vad detta innebär vid en blodtransfusion.   Kunna ange någon skillnad mellan nutida människans och stenåldersmänniskans levnadsvillkor och peka på någon konsekvens av skillnaderna.                     Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.   Känna till och kunna redogöra begreppet vaccination och beskriva någon betydelse för människans levnadsvillkor	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa och sjukdom och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.   Prov del 1: Ha en övergripande förståelse för hur kroppen behöver olika näringsämnen och i olika sammanhang förstå vikten av en allsidig kost.   Kunna redogöra och visa förståelse för hur en cell i t.ex. en tå kan tillgodose sina behov av näring och syre och få sina restprodukter bortförda.                               Prov del 2: Kunna redogöra och visa förståelse för hur en cell i t.ex. en tå kan tillgodose sina behov av näring och syre och få sina restprodukter bortförda.     Ha en övergripande förståelse för blodets sammansättning och dess roll och funktion i vårt immunförsvar.    Ange skillnader mellan nutida människans och stenåldersmänniskans levnadsvillkor och övergripande kunna analysera konsekvenser av skillnaderna.                             Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.   Känna till och kunna redogöra för begreppet vaccination och beskriva någon betydelse för människans levnadsvillkor och visa förståelse för varför vi hela tiden måste framställa nya vaccin mot t.ex. influensa.
	E	C	A
Förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans   Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.   Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.   Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.