Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Bygga svenska
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/2107793894_1425387754102_scaled.png
Skapad 2020-08-17 11:17
i Gemensamt i Ludvika Ludvika
unikum.net
Matriser från Bygga Svenska. Bedömningsstöd för att bedöma elevers språkutveckling.
Grundskola
4 – 6
Svenska som andraspråk
Språkutveckling svenska
Innehåll
Matriser
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 1
Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 1LYSSNA
|
|
|
|
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
|
|---|---|
|
|
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång genom att exempelvis peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om
|
|
TALA
|
|
|
|
Eleven presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel: Var bor du?
|
|
|
Eleven återberättar med stöttning en självupplevd händelse
|
|
|
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som tas upp i undervisningen
|
|
|
Eleven använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller uttrycker substantivens plural med ”många” i stället för med ändelse (många bok). Kopulan (är, blir) utelämnas ofta, till exempel jag rädd. Även prepositioner utelämnas ofta
|
|
LÄSA
|
|
|
|
Eleven börjar bli bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
|
|
|
Eleven identifierar huvudinnehållet i en text och svarar kortfattat på frågor som: Vad handlar texten om? Vilken bild passar till texten?
|
|
|
Eleven lokaliserar explicit information och svarar på enkla frågor som till exempel Vad ska du ta med dig till simhallen?
|
|
|
Eleven börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text
|
|
SKRIVA
|
|
|
|
Eleven skriver korta texter med en meningsbyggnad som framför allt består av huvudsatser med rak ordföljd (subjektet före verbet), till exempel: "Jag heter mohamed, Jag kommer från somalia. Jag tallar somalisk"
|
|
|
Eleven återger ett händelseförlopp i en bildserie, till exempel en gemensam skolutflykt eller hur det går till att så frön
|
|
|
Eleven använder sambandsord som eleven har fått från läraren, till exempel: först, sedan
|
|
|
Eleven använder ett begränsat, konkret och personnära ordförråd
|
|
|
Eleven använder ämnesrelaterade och specialiserade ord som är kopplade till det aktuella skolarbetet, till exempel planterade, ärt, frön
|
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 2
Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2LYSSNA
|
|
|
|
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
|
|---|---|
|
|
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
|
|
|
Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
|
|
|
Eleven uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som tagits upp i undervisningen
|
|
TALA
|
|
|
|
Eleven presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, och svarar då på enkla frågor från kamrater och lärare
|
|
|
Eleven deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
|
|
|
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
|
|
Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
|
|
|
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen, till exempel: "Jag klippt den, nej... vad heter det... såga och sen slipt den på sandpapper"
|
|
|
Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, börja använda modala hjälpverb (vill, kan) följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb (kom in, spring ut) samt utelämnar mer sällan kopulan (är, blir)
|
|
|
Eleven gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
|
|
LÄSA
|
|
|
|
Eleven vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
|
|
|
Eleven återger med stöttning huvudinnehållet och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
|
|
|
Eleven tolkar information i en text och svarar på frågor, även i de fall som svaren inte direkt går att utläsa av texten
|
|
|
Eleven gör relevanta kopplingar mellan en texts innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa förståelsen av det lästa, samt reflekterar över texten och svarar på frågor som: Vad tycker du att de ska göra?
|
|
|
Eleven kan härleda leden i genomskinliga sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver (badkläder, idrottshall)
|
|
|
Eleven använder bilder och andra multimodala resurser för att skapa mening i texter, även om läraren behöver uppmärksamma att bilder som är tänkta som ett stöd inte självklart är det för alla elever
|
|
|
Eleven skapar tillsammans med kamrater och lärare förståelse för texters innehåll utifrån rubriker och bilder
|
|
SKRIVA 2A
|
|
|
|
Eleven skriver korta texter med i huvudsak enkel meningsbyggnad, och placerar nu ibland adverbial i temaposition, till exempel: "På fritids måla vägen"
|
|
|
Eleven börjar använda inversion (omvänd ordföljd) vid vanliga adverbial och verb samt i helfraskonstruktioner, till exempel: "Sen komde pappa"
|
|
|
Eleven börjar använda bisatser och då företrädesvis relativsatser, till exempel: "hammare som heter mjölner"
|
|
|
Eleven använder i huvudsak vanliga sambandsord i textbindningen, till exempel och, eller, sen, då, samt vanliga pronomen i referensbindningen
|
|
|
Eleven skriver återgivande texter om sådant som kretsar kring jag och här, använder konkreta, vardagliga ord, till exempel: "in hem jag läsa; titta tv eller spela dator", och uttrycker ibland värderingar, till exempel: "Jag har simmat det var rolig"
|
|
|
Eleven använder ämnesrelaterade ord och strukturer som eleven har fått från läraren, till exempel: "Han hammare som heter mjölner; blixt och åska kommer från hammaren"
|
|
|
Eleven använder till viss del utbyggda nominalfraser, till exempel: "fyra elever; bäst vän; en fru som heter Siv"
|
|
SKRIVA 2B
|
|
|
|
Eleven skriver texter med en mer varierad meningsbyggnad som omfattar fler olika typer av bisatser ("fin lunch där jag drack cola; om du röstar på oss") och placerar ibland bisatser i temaposition, till exempel: "När vi några barn lekta på vatne"
|
|
|
Eleven använder i berättande texter fantasi och genremarkörer, till exempel: "det var en gång"
|
|
|
Eleven använder i återgivande, diskuterande och argumenterande texter värderingar, och motiveringar, till exempel: "det var jätekalt vatnet; jag åt panan och det jätegott"
|
|
|
Eleven prövar att använda mindre frekventa ord i återgivande och berättande texter, till exempel: "lit obehagligt; luften är inte ok för kvavt", men oftast använder eleven vardagliga och konkreta ord
|
|
|
Eleven använder ämnesrelaterade ord, till exempel: tall, rönn, kottar, barr
|
|
|
Eleven använder fler utbyggda nominalfraser, till exempel: "skolan som heter matteusskolan; non som jonglera; alla hundra tals människor"
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
