👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristinehamns Planeringsmall Blå

Skapad 2020-08-17 15:26 i Förskolan Bäcken Kristinehamn
Förskola
Det här läsåret kommer vi att arbeta med arbetsmaterialet Väpplarna och Tofsingarna.

Innehåll

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

1.Tillgänglig utbildning social, pedagogisk och fysisk miljö
2.Språkutveckling och modersmål
3.Matematisk utveckling

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan

Vart är vi?

Uppstart av höstterminen.
Vi ska jobba med arbetsmaterialet Tofsingarna och Väpplarna
Miljöuppdrag, återvinning, hänsyn till vår omvärld och varandra.

Vi tar tillvara på och upptäcker vad skogen bjuder, bär svamp mm. 

Matematiska uppdrag och aktiviteter. Vi har köpt in matematikkort och bokserien om Randan och Rutan.

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Småkryp, gillar att upptäcka och utforska vår lekskog, gå i ojämn terräng, leta saker mm. De visar intresse för böcker och bokstäver.

Vad har barnen för kunskaper idag?

Barnen känner till de vanligaste insekterna, sniglar, spindlar mm. Några av barnen känner igen sina namn och ordbild. Några barn känner igen siffror och har antalsuppfattning.

2021-01-07

1. När barnantalet är lägre kan vi vara flexibla i huset och de yngre har ibland varit med de äldre och tvärtom även inomhus. Vi lyssnar in barnen och anpassar efter deras individuella behov.

2. Barnen är på olika nivå språkmässigt, någon kan berätta i ord och någon använder kroppen för att visa vad man vill. Men alla visar intresse för sånger, ramsor och berättelser. Alla barn försöker kommunicera med varandra och med oss efter deras förmåga.

3. Några kan ramsräkna till 5, andra räknar lite huller om buller, någon visar 5 med handen. Alla försöker räkna på stegen till skötbordet. De flesta kan visa med kroppen stor och liten, lång och kort. Några kan benämna med ord.

 

 

 

 

Vart ska vi?

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

1. Att barnen ska visa hänsyn för sin omgivning. Vi vill att barnen ska känna till att man inte ska slänga skräp i naturen och se skillnad på olika skräp/material, att skrapa matrester i kompostpåsen. Vi vill att barnen ska få möjlighet att delta, utbildas och utvecklas efter sina förmågor och behov.

2. Vi vill öka barnens språkförståelse och förmåga att kommunicera i olika sammanhang. Ge barn med annat modersmål möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. 

3. Vi vill att alla barn ska känna igen siffrorna 1-5 och ramsräkna. Vi vill att barnen ska bekanta sig med matematiska begrepp och få en förståelse för vad matematik är. 

2021-01-07

1. Vi vill att barnen ska kunna öva på -och avklädning och hänga upp sina kläder på sin plats. Att de ska tro på sin egen förmåga. Vi kommer ha bildschema i hallen för vilka ytterkläder som barnen behöver. 

2.  Vi vill att barnen ska lära sig att benämna färgerna: blå, gul, röd och grön. Fortsätta att utveckla lekmiljön så att rolleken bevaras och utvecklas.

3. Vi vill att barnen ska fortsätta att utveckla sin förståelse för tal, ramsräkning och mängd.

 

 

Hur utmanar vi?

Vi använder oss utav arbetsmaterialet Tofsingarna och Väpplarna och vistas mycket i våra utemiljöer. Vi dramatiserar, sjunger, läser, samtalar och leker kring temat tillsammans med barnen. Vi går till skogen, letar skräp och sopsorterar. Vi anpassar efter barnens individuella behov genom t.ex. bildstöd. Vi delar barngruppen efter behov. Vi gör barndokumentationer.

Vad är vår förväntade effekt?

1. Att alla ska ges möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter. Miljön ska vara föränderlig utefter barngruppens behov. Andelen ärenden till barnhälsoteamet minskar. 

2. Förskolan ska stimulera barns språkutveckling till att:

  • Kunna berätta, beskriva och argumentera.
  • Kunna lyssna, samtala och urskilja ord och språkljud. 
  • Tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang.

 

  • Förskolan ska möjliggöra att barn med annat modersmål än svenska har tillgång till alla sina språk
  • Alla barn ska få kännedom om andra kulturer, språk och traditioner. 

 

3.

  • Barnen ska kunna använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar på problem.
  • Barnen ska visa nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet.
  • barnet prövar och använder olika idéer genom att följa, fortsätta och översätta matematiska resonemang.
  • Barnet kommunicerar och resonerar om matematikens olika delar. 

 

Hur gör vi?

Hur ser vår miljö ut?

 

Vi kommer fortsättningsvis vistas ute mycket. Vi har tillgång till skog på gården. Vi har en utemiljö som stimulerar fantasin och utmanar barnen motoriskt. Vi har matematiska och språkliga symboler i både inne- och utemiljön. Barnen och vårdnadshavare har fri tillgång till böcker genom boklådor och bokpåsar. Vi har bildstöd och dagsschema med bilder. Vi har material på väggarna som stimulerar till samtal vid rutinsituationer.

 

Förhållningsätt?

Närvarande, härvarande och positiva pedagoger som är tillåtande och "ja"-sägare inom rimliga gränser. Vi är lyhörda medforskare och försöker utmana varje barn.

Vilka material/aktiviteter behövs?

Vi ska använda oss av arbetsmaterialet Väpplarna, Tofsingarna, Rutan och Randans böcker. Matematik- och naturvetenskapsskort, sång- och ramssamling, skogsbesök och sopsortering.

Barnens funderingar och frågor?

Vi gör barndokumentationer och tillgänglighetskartor. Vi kommer att använda oss utav samtalsmattan och ha samlingar.

Vem gör vad och när?

 

Vi alla hjälps åt och vi gör veckovis planering och utvärdering.

2021.01.07

1. Vi använder oss av olika lärmiljöer, t.ex. ateljén, leker i lekskogen, tar ut målarstafli.

2. Vi introducerar sagan "Petter och hans fyra getter". Färgerna på getterna.

3. Matematik: Vi räknar 1-4 med Petters getter.

Hur blev det? (fylls i vid utvärdering)

 

1.      Tillgänglig utbildning

2.      Språkutveckling och modersmål

3.      Matematisk utveckling

 

Vad såg vi?

1.      När vi använder oss av bildstöd blir det tydligare för barnen till exempel vid övergångar mellan aktiviteter. Det är lättare att föra ett samtal om till exempel barnens känslor eller vad som har hänt med hjälp av samtalsmattor. Vi har haft mycket utevistelse pga av covid-19. Därmed såg vi ett behov att variera lekmaterialet genom att ta ut inomhusleksaker. Det blir lugnare i barngruppen när vi delar i mindre grupper.

2.      Barnen visar stort intresse för böcker vi lånar från bokbussen, mycket samtal kring böckerna. När vi har arbetat med dramatisering har vi sett att barnen tar till sig språket och utvecklar sitt ordförråd. När vi sjunger och gör rim och ramsor ser vi att barnen tar till sig och uppskattar det. Vi har sett att både barn, vårdnadshavare och personal uppskattar särskilda händelser och temadagar till exempel Astrid Lindgrens-dag, Förskolans/Fritidshemmets dag, vampyr- och monsterfesten och baklängesdagen. Barnen pratar mycket om dessa händelser under året. Barnen är intresserade av bokstäver och namnlappar.

3.      När vi använder matematik, siffror och matematiska begrepp så blir barnen intresserade och tar efter. Till exempel räknar vi antal steg upp till skötbordet, ramsräkning vid regellekar, räknar antal fingrar på fingervantarna, antal barn/pedagoger vid matbordet och så vidare. Barnen lär av varandra, stor vinst med åldersblandade grupper även fritidshemsbarn.

 

Blev det förväntad effekt?

1.      När vi tog ut ”inne”-material såg vi att barnen varierade sin lek mer. Att dela barngruppen med hjälp av siffror har fungerat bra, det fungerade mindre bra med inplastade djur till olika västar.

2.      Barnen kan känna igen sina och andras namn och bokstäver. Många barn kan skriva sina egna och andras namn. Många barn kan förmedla vad de känner och vad de vill. Barnen kommunicerar mycket både med oss och med varandra.

3.      De flesta äldre kan ramsräkna 1-10 eller längre och de yngre barnen 1-5 eller yngre. Många barn känner igen siffror och kan lägga tallinje. De känner igen och kan benämna geometriska former så som kvadrat, triangel, cirkel och rektangel.

 

Vad var framgångsfaktorerna?

1.      När vi kan dela barngruppen i mindre grupper är det lättare att möta varje barns individuella behov. Att använda oss av samtalsmattor underlättar samtal. Att vi är flexibla och har en tillåtande miljö är en framgångsfaktor, vi provar olika arbetssätt och utvärderar. Vi anpassar till barngruppens behov till exempel när vi såg ett behov av andra leksaker utomhus.

2.      Många barn går till boklådan utomhus och ber ofta någon pedagog att läsa. Att vi ”språkbadar” hela tiden i alla situationer vilket utvecklar barnens språk. Vi benämner med varierande och kategoriserar och benämner saker med sitt rätta ord till exempel pippifågel, fågel och kråka. Att ha material framme som barnen kan titta på, be personal att läsa och diskutera kring gör barnen nyfikna och villiga att lära. Vi har mycket material uppsatta både inomhus och utomhus som barnen visar intresse för som till exempel barnens namnlappar, födelsedagsballonger, rim och ramsor, alfabetet, versaler, gemener och olika samtalsbilder. Whiteboard-tavlan utomhus används mycket att skriva, rita och ha magnetbokstäver/siffror på. Pedagoger som samtalar mycket med barnen, är nyfikna och vi är medforskare. Vi fångar upp barnens intresse till exempel temaarbete kring en bok barnen blev intresserade av.

 

3.       En framgångsfaktor är att ha mycket siffror, färger, geometriska former, procent och vinklar uppsatta på många olika platser till exempel vid skötbordet, utomhus på bänkar, asfalt och inomhus på väggarna. Att ha material för barnen lättillgängligt till exempel decimeter-maskar, måttband, puzzel och spel. Vi upplever att barnen lättare tar till sig decimeter, meter och centimeter i form av maskar som dem kan leka med.

 

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

1.      Vi har provat olika sätt att dela in barngruppen för att göra det tydligt för barn och pedagoger.

2.      Det är lite svårt att fånga alla barns intresse att läsa en stund efter maten olika dagar. Beroende på barngrupp och antal personal får vi prova olika arbetssätt. Vårdnadshavarna lånar mer sällan hem bokpåsarna då de inte finns lika lättillgängligt längre då vårdnadshavarna inte får gå in. Vi hade kunnat fråga vårdnadshavarna om de vill ha med en bokpåse med hem.

3.      Vi hade tänkt spela mer spel för turtagning och sifferkännedom men vi har haft svårt att få till det. Vi provar att göra det vid ett samlingstillfälle i mindre grupper och utvärderar längre fram även gör det tillgängligt utomhus.

Vad tar vi med oss?

1.      Vi fixar iordning fler bildstöds-jojon för långtidsvikarier. Vi fortsätter att dela in barngruppen på ett tydligare sätt.

2.      Vi vill bli bättre på att fråga vårdnadshavare om de vill ha med en bokpåse med hem.

3.      Vi kan bli bättre på att få till att kunna gå iväg och sätta oss och spela spel med några få i taget.

Vi provar att ha planerade aktiviteter vid klockan 10.30 för då är flest barn och personal här.

Hur går vi vidare?

1.      Vi jobbar vidare med bildstöd.  All personal ska gå TAKK-kurs.

2.      Vi lägger i diskussionsfråga i bokpåsarna.

3.      Vi provar att lägga spel på en vagn om det kan vara mer lättillgängligt att ta med sig.

 

Vi fortsätter jobba som tidigare och utvärderar ofta. Vi försöker dela in barngruppen i mindre grupper så ofta det är möjligt. 

 
 

Kopplingar till läroplanen

  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18