LPP Syror & baser samt atom & jon 06c

Tänk så fel de första kemisterna hade när de döpte atomen. Ordet atom betyder “odelbar”, men i dag vet vi att atomen är byggd av ännu mindre delar. Att känna till de olika delarna i atomen hjälper oss att förstå tex. hur byggstenarna i molekyler och jonföreningar håller samman. Kolsyra i läsk, mjölksyra i filmjölk och citronsyra i citroner är några exempel på syror som du säkert träffat på. Motsatsen till syror kallas baser. De kan ta bort det sura i en syra. Både syror och baser spelar viktig roll i din kropp, i hushållet och i kemisk industri. Kolsyra som finns i läsk kanske du känner till. Den skadar dig inte även om det pirrar på tungan av den. Men det finns andra syror som du måste vara försiktig med eftersom de kan ge dig frätsår.

Vilka förmågor ska du träna?

 

Vad ska du lära dig?

När vi arbetat klart med detta arbetsområde ska du kunna:

 

• beskriva/redogöra för hur en atom är uppbyggd (elektron(-), proton(+), neutron, elektronskal, valenselektroner)
• beskriva skillnaden på en atom och en jon
• redogöra för pH-skalan är uppbyggd.
• ge exempel på några indikatorer och deras egenskaper
• förstå vad en indikator är och vad den används till
• ge exempel på olika sätt att mäta pH på
• redogöra för pH-värdena för en syra, en bas och en neutral lösning
• ge exempel på neutrala ämnen och dess egenskaper
• redogöra för syrors och basers egenskaper
• redogöra för några vanliga syror och baser, deras egenskaper och vad de används till
• att syror kan avge vätejoner och hur detta går till
• att baser kan ta upp vätejoner och hur detta går till
• förklara vad som sker vid en neutralisation 
• förklara vad som sker vid en utspädning
• redogöra för försurningens orsaker, effekter och åtgärder som minskar försurningens skador

Viktiga begrepp:

 

atom	proton	neutron	elektron
elektronskal	valenselektron	jon	indikator
neutral	sur	basisk	pH-värde
pH-skala	syra	bas	vätejon
utspädning	neutralisation	försurning	surt regn

 Hur ska vi arbeta

Vårt arbete kommer bland annat att bestå av genomgångar, instuderingsfrågor, filmvisningar, powerpoint-presentationer, studi-klipp och quiz, diskussioner där vi bearbetar områdets olika begrepp.
Dessutom ska vi genomföra och utvärdera givna systematiska undersökningar/laborationer tillhörande detta arbetsområde samt planera “egna” undersökningar/laborationer som det går att arbeta efter.

Området kommer att avslutas med ett skriftligt prov i mitten/slutet av september.

 

Tidsperiod

Vecka 34-38

Bedömning 

Du kommer att bedömas om du har förmåga att:

 

• kunna samtala om och diskutera frågor som rör området. Detta visar du genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter som för samtal och diskussioner framåt. Du motiverar dina åsikter och beskriver tänkbara konsekvenser.  
  
  
• visa på kunskaper tillhörande arbetsområdet genom att beskriva, förklara och använda dig av dina faktakunskaper/begrepp
 i rätt sammanhang.
  
  
• föra resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visa på kemiska samband i människokroppen och i naturen.  (Se konkretiserade mål/innehåll i kursen)
  
  
• genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och frågeställningar där du använder utrustning på ett säkert och fungerande sätt. Du jämför resultaten med frågeställningarna och drar slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier samt ger förslag på hur undersökningen kan förbättras. Dessutom gör du dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder i en skriftlig rapport.
  
  
• komma med egna förslag på en planering som det går att arbeta efter.
  

Detta kommer du att få möjlighet att visa vid diskussioner, laborationer med rapportskrivning och vid det skriftliga provet.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.