Livet i och vid vatten
Anpassad Grundskola Lilla Edet, Lilla Edet · Senast uppdaterad: 27 augusti 2020
Nu när höstterminen inleds ska vi arbeta med livet i och vid vatten i vårt närområde.
No: Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande.
Vu: Undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människa och natur och om samband mellan dem. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna ges förutsättningar att samspela med naturen och sin omgivning.
Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav vi arbetar mot:
Se kopplat till läroplan nedan.
Hur vi arbetar:
1. VET
Vi inleder med att inventera klassens gemensamma kunskaper kring liv i och vid vatten. Vi gör en tankekarta och alla bidrar med sina kunskaper, funderingar och åsikter. Vi samtalar tillsammans om orden och begreppen och tar fram bilder. Vi kallar detta planeringsstadie för det vi VET.
Exempel på vad vi vet: Det finns söt- och saltvatten. Det finns många vattenlevande djur som fiskar, sjöstjärnor, tvättsvampar, späckhuggare, håkäring, sjölejon, bläckfisk, pingviner, sköldpadda, delfin, sälar, valar, krabbor. Man dricker vatten (men det behöver renas), man kan bada i vatten. Det finns ofta en brygga, det finns strand. Ibland kan det vara halt så man måste se sig för. Vatten kan vara smutsigt. Någon kommer att tänka på undervattensvulkan.
2. ÖNSKAR VETA
Nästa steg blir att fundera kring vad vi vill och behöver lära oss?
Tillsammans tar vi fram några frågeställningar. Vi kallar det ÖNSKAR VETA.
Vi har en del kunskap om stora vattenlevande djur, ofta sådana som inte finns i vårt närområde men som förekommer på film. Vi behöver lära med om växter och mindre djur och hur ekosystemet ser ut i en sjö, i ett vattendrag eller hav.
Några exempel på frågor:
Är rinnande vatten renare än stillastående?
Vad är det som bubblar under vattenytan vid stranden?
Hur ser en håkäring ut?
Hur har människan påverkat och påverkar livet i och vid vatten?
Arbetssätt
Vi ser informationsfilmer om olika typer av vatten.
Vi gör besök vid sjö, älv och bäck.
Vi gör undersökningar vid ån bakom skolan.
Vi googlar eller tittar i flora och fauna för att få svar på frågor.
Före och efter besöken har vi genomgång i klassrummet om vad vi sett, upplevt och lärt.
3. LÄRT
Vi avslutar med arbetsuppgift där du med jämförande resonemang visar vad du lärt, antingen i text eller bild eller båda. Vi hjälper dig genom att ställa frågor som är utvecklande och anpassade för dig. Efter denna del i arbetet reflekterar vi över vad vi LÄRT. Vi återkopplar till vad vi visste i början och ser om vi fått svar på våra frågor.
Ämnesspecifika ord
Hela tiden arbetar vi med ämnesspecifika ord och begrepp. Centrala ord: bäck, å, älv, hav, sjö, fors, vattenfall, näringskedja, ekosystem, vattnets betydelse, vattnets kretslopp.
Hur kommer du bedömas?
Du bedöms utifrån din delaktighet i samtal och reflektioner.
Vet, Önskar veta och Lärt förkortas VÖL och är ett arbetssätt vi använder för att eleverna ska göras delaktiga och ansvarstagande i planering och lärandeprocess.
Läroplanskopplingar
Syfte (6)
undersöka närmiljön, dess natur, historia och traditioner,
använda kunskaper om människa och natur,
identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och
jämföra och reflektera över mönster och strukturer i naturen,
genomföra undersökningar med naturvetenskaplig anknytning, och
använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
Centralt innehåll (17)
Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer.
Vattnets olika former och kretslopp i naturen.
Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.
Årstidsväxlingar och kännetecken för de olika årstiderna. Vilka konsekvenser årstidsväxlingarna får för människan.
Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras.
Livscykler hos några växter och djur.
Överlevnadsstrategier hos några växter och djur beroende på årstid.
Vattnets olika former; fast, flytande och gas. Vattnets betydelse för liv på jorden.
Fältstudier, experiment och sorteringar.Hur de genomförs och används för att undersöka närmiljön.
Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena för att, till exempel för att samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.
Näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Ekosystem i närmiljön och hur växter och djur samspelar med varandra och med miljön. Fotosyntes och förbränning.
Vattnets kretslopp i naturen och samhällets vattenanvändning.
Människan beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena för att, till exempel, samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.
Kriterier (10)
Utifrån egna upplevelser och undersökningar i närmiljön kan eleven beskriva återkommande mönster i naturen och ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper.
Dessutom kan eleven berätta om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer.
Eleven ger också exempel på vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden.
Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.
Eleven beskriver också vattnets betydelse för liv på jorden på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur och i utvärdering av arbetsprocesser.
Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar på ett väl fungerande sätt och gör välutvecklade dokumentationer av arbetet och resultaten.
Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
