Stormaktstiden

På 1600-talet blev Sverige en av Europas stormakter. Ett rikt och mäktigt land med en stark krigsmakt. Tiden kallas i svensk historia för Stormaktstiden. Under det här arbetsområdet kommer du få kunskap om hur Sverige kunde bli en stormakt, vilka kungar och drottningar som regerade i Sverige och hur människors levnadsvillkor påverkades.

Målet med undervisningen

Du kommer att få lära dig om

• hur Sverige kunde bli en stormakt i Europa
• svenska regenter under Stormaktstiden.
• hur samhället förändrades.
• krig som Sverige deltog i.

Så här ska vi arbeta

Vi kommer arbeta med lärarledda genomgångar, titta på faktafilmer, lyssna på historiepoddar och svara på instuderingsfrågor.

Det här ska bedömas

Dina kunskaper kommer bedömas genom ett skriftligt prov, samt dina insatser under lektionstid.

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.