Kurser:
GEOGEO01
Gemensamt i Linköping, Linköping · Senast uppdaterad: 19 augusti 2020
Syftet med arbetsområdet är att få ökad kunskap om och förståelse för befolkningsutvecklingen lokalt och globalt i världen idag samt förstå varför människor tvingas eller väljer att migrera.
Viktiga begrepp i arbetsområdet, som ni behöver behärska vid arbetsområdets slut
Befolkning, demografi, migration, befolkningspyramider, push- och pullfaktorer, ”overshoot day”, ekologiskt fotavtryck, välstånd, hållbar utveckling, urbanisering, den demografiska transitionen, resurser, resiliens, resurstillgång, kretslopp, industrialisering, ekonomisk utveckling, klimatförändring, Thomas Malthus, Ester Boserup
Examinationsinformation
Ni kan välja mellan seminarium eller skriftlig examination, vecka 41/42. Seminarierna är utspridda i tid över två veckor, företrädesvis på lektionstid (separat schema för seminarier kommer när examinationsveckorna närmar sig). För den skriftliga examinationen gäller att den skrivs under två klocktimmar på torsdag, v. 42.
Till examinationen får 20 stödord får tas med.
Examinationsfrågor
Diskutera på vilket sätt dagens (befolkningsmässiga) situation i olika delar av världen påverkar migrationsmönster i världen. (exemplifiera!)
Diskutera möjligheterna till en framtida hållbar utveckling med hjälp av teorierna inom demografins område. (exemplifiera!)
Resurser
Läroboken, kap. 4 och 5
Veckoplanering
Centralt innehåll (3)
Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Urbanisering samt städers framväxt, funktion, struktur och miljöpåverkan. Betydelsen av migration, utbildning, miljöförändring, försörjningsstrategier, reproduktiv hälsa och familjeplanering sett ur olika perspektiv, till exempel kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden.
Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling.
Geografiska källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. Hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. Hur man framställer kartor.