"Nyfikna på vår jord- tillsammans gör vi skillnad"

Utvecklingsområden

Från föregående SKA-arbetes analys - Vad ska bevaras/vad ska utvecklas utifrån:

Utifrån skattning inom språk-läs och skrivutveckling ska vi arbeta mer med högläsning samt boksamtal för att barnen ska få möjlighet att utveckla sitt språk samt göra kopplingar till egna erfarenheter. Vi ska berika barnens språk genom att använda ämnesspecifika ord i olika undervisningssituationer. Vi kommer att arbeta medvetet med matematiken under läsåret. Fortsätta arbeta med alla barns lika värde, alla barn ska få förutsättningar att bli sitt bästa jag samt se varandras bästa jag. Utifrån barnens intresse kommer vi fortsätta arbeta med odling, läs-och skriv, cykla till andra miljöer för att utforska och undersöka. Vi ska utveckla vår lärmiljö och göra mer material tillgängligt för barnen så att de får möjlighet att uttrycka sig och utforska på olika sätt under hela dagen.

Gemensamma för Österängs förskola:

Värdegrundsarbetet som pågått under läsåret 19/20 ska fortsätta
Nya utvecklingsområden:
- Dokumentation/ reflektion tillsammans med barnen.
- Barnens reflektioner ska påverka undervisningen, från planering till det enskilda barnets lärlogg.
- Helhetsperspektivet på Hållbar utveckling d.v.s. social, ekologisk och ekonomisk. vi behöver fördjupa kunskapen kring helheten av begreppet både för pedagoger och barn
- Fördjupa pedagogers förståelse för estetiska lärprocessers och flerspråkighets betydelse för alla barns lärande och reflektion.

Syfte/Mål

Under läsåret 19/20 arbetade vi med den sociala delen av hållbar utveckling och vi ser att det har förändrat barnens kunnande kring hur de hanterar olika sociala situationer. Vi ska fortsätta arbeta med hållbar utvecklings alla delar- social, ekologisk och ekonomisk. Barnen ska få många erfarenheter och utveckla en kunskap om bland annat insekter, källsortering, återbruk med mera. Barnen ska också få erfara hur deras val kan påverka positivt för en hållbar framtid. Tillsammans kommer vi utforska gårdarna och närområdet till fots men också med våra lådcyklar och förskolebussen.

Vi ska arbeta mer med att göra barnen delaktiga i dokumentation och reflektion av vår undervisning. Barnens reflektioner ska påverka undervisningen.

För barnen

Vi ska arbeta aktivt med sopsamlarmonster för att barnen ska få erfarenheter och förståelse för varför det är viktigt med källsortering och återbruk. Vi skapar relation till vår hemstad och miljön när vi undervisar på olika platser och på så vis vill vi skapa en önskan, vilja och förståelse hos barnen att ta hand om samt vara rädd om vår natur. Vi ska ha mer högläsning/berättande samt boksamtal för att barnen ska få möjlighet att utveckla sitt språk samt göra kopplingar till egna erfarenheter. Barnen ska få fler erfarenheter av estetiska uttryckssätt.

Barnen ska vara delaktig i vår dokumentation och reflektion och deras reflektioner ligger till grund för vårt fortsatta arbete.

För pedagogerna

Vi behöver utveckla våra kunskaper kring estetiska lärprocesser samt kunskaper kring källsortering och sopsamlarmonsterna.

Riktlinjer i läroplanen

Skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling,
Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:2

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

Prioriterade mål utifrån Barns delaktighet och inflytande 2:3

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vårt arbete grundar/stödjer sig på följande:

Björklund (2014) hänvisar till Skolverket som beskriver att ”lärande för hållbar utveckling är ett förhållningssätt som genomsyras av demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten, en mångfald av pedagogiska metoder samt av delaktighet och inflytande” (s 23). Hon skriver också att läroplanen återkommande talar om ”vad det är barnen i förskolan behöver ha med sig in i framtiden, hur förskolans roll, som det första steget i utbildningssystemet, är med och lägger grunden för de värderingar, kunskaper och engagemang som kan vara ytterst viktiga för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling”.(s 25). Hon skriver att hållbar utveckling är ett mångfacetterat begrepp och att ”i Sverige talar man ofta om tre olika dimensioner: den ekonomiska dimensionen, den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen. Det illustreras av tre cirklar som överlappar varandra och det är i denna överlappning, där cirklarna smälter samman, som man menar att begreppet hållbar utveckling skapas.
FN:s Brundtlandkommission (1987) gjorde följande definition: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. I dagligt tal används ofta termen hållbarhet.
Björklund (2016) beskriver utemiljön som ”förskolans yttre gräns mot övriga samhället och att den därför kan användas för att kommunicera det som förskolan står för. Förskolans värdegrund handlar om alla människors lika värde och att visa detta på olika sätt i utemiljön skapar en inbjudande atmosfär kan också ge en positiv signal till närområdet.” (s 28). Hon skriver vidare att ”barn växer och utvecklas, lär och leker tillsammans med den materiella världen. VI människor är beroende av vår omgivning. Vi är sammanfogade med den på ett mycket intimt sätt, så tätt att det nästan är omöjligt att egentligen avgöra var vi slutar och var världen tar vid. Våra kroppar är om system som är kopplade till andra system som vi är beroende av och lever genom och tillsammans med. I dessa system av materialflöden och våra idéer om dem, lär vi oss, hela tiden.” (s 34).
I samband med miljöns betydelse för barns hälsa hänvisar hon till Jungmark & Åkerblom (2015) som skriver ”barn idag har inte samma möjligheter som tidigare generationer att på egen hand upptäcka sin närmiljö och bli förtrogen med jord, vatten, växter och djur. Utemiljö på skola och förskola är därför viktigare än någonsin för barns utveckling.” (s 38)
I samband med utelek hänvisar Björklund (2016) till Öhman (2011) som menar att ”lek snarare är ett tillstånd än en aktivitet och att leken är mycket viktig för barns välmående och hälsa. Leken skapar god självkänsla och en känsla av kompetens. Därför måste förskolans uteverksamhet också värna och utveckla barnens olika lekmiljöer samt skapa ett gott lekklimat.” (s 41). Hon skriver även att ”man kan se arbetet med hållbar utveckling som att vi människor behöver skapa en ny berättelse om hur vi förhåller oss till den jord vi lever på. … Människan behöver alltså bygga en ny berättelse och de barn som nu växer upp behöver få utrymme för sin fantasi och kreativitet. Fantasi är absolut nödvändigt för att vi ska kunna skapa något nytt. Men fantasi bygger också på rikedom av erfarenheter och upplevelser.(Vygotskij 2013). När vi människor kommer på nya sätt att se på världen, bygger de på den erfarenhet om världen vi bär med oss. Det betyder att för att barn ska kunna fantisera och vara kreativa behöver vi ge dem mängder av erfarenheter att hämta ur. Uteverksamheten kan erbjuda erfarenheter och upplevelser som barnen kan använda i sitt fantiserande och skapande av nya sätt att se på världen.” (s 47). Hon skriver vidare att ”genom att lägga fokus på att aktivera alla sinnen när vi möter omvärlden tillsammans med barnen, skapar vi rika upplevelser som barnen kan bära med sig. Sinnesupplevelserna av naturen och kulturen blir en bra grund för fantasi och innovativt tänkande. Faktum är att själva lärandet fastnar bättre ju fler sinnen som är aktiverade.” (S 95) Hon skriver även att ”om det är så att barn lär hela tiden, att kunskapandet är i ständig rörelse, så är utemiljön lika viktigt för barns språkutveckling som vilken annan miljö som helst.” (s 91).
Barr et.al. (2011) skriver att ”när vi tillvaratar barns intressen, ställer frågor och utmanar deras tankar vidareutvecklas deras förmåga att tänka och de kan tillgodogöra sig ett lärande. När vi är medforskande och tillåtande integreras naturvetenskap, teknik, hälsa, matematik, språk, likabehandling och miljöarbete på ett meningsfullt sätt i den vardagliga verksamheten.” (s 51) De skriver vidare att ”med grundsynen att alla är med och bidrar till hållbar utveckling i samhället följer viljan att värna om sin omgivning. Det i sin tur leder till att ta vara på naturens resurser och skaffa sig fler kunskaper om hur det kan gå till. I det arbetet integrerar vi jämställdhet, normer och värden, etik, moral, delaktighet, mänskliga rättigheter och demokrati. Det ena utesluter inte det andra. Tillsammans med kunskaper i språk, naturvetenskap, teknik och matematik bildas den helhet som är en förutsättning för en hållbar utveckling på vår jord.” (s 58)
Lättman-Masch et al (s 26, 2016) beskriver den naturvetenskapliga metoden att ställa hypoteser
1. 1. Frågeställning – vad undrar vi?
  2. Vad vill vi veta mer om?
  3. Hypotes – det här tror vi kommer hända, så här tror vi det fungerar…
  4. Försök -undersökning, observation, experiment
  5. Resultat – viktigt att dokumentera- resultatet kan ta tid beroende på fråga
  6. Slutsats – vilken slutsats- hur stämmer den med hypotesen
  7. Eventuell ny frågeställning
Skolverket (2012) skriver om att ”utgångspunkten för arbetet med pedagogisk dokumentation är att ”lyssna in” det som pågår bland barnen och synliggöra det genom att dokumentera det. Det handlar om att lyssna noga till det som sägs, omsorgsfullt iaktta det som händer och fånga barnens lärprocesser och lärstrategier genom att fotografera, anteckna och filma det som sker. Men – vilket är lika viktigt- det är inte bara de vuxna som dokumenterar barnens aktiviteter i förskolan. Barnen är också delaktiga i arbetet med att dokumentera och resonera kring det som samlas in. … Barnens frågor och resonemang blir betydelsefulla för hur personalen senar väljer att gå vidare.” (s 15)
Åberg (2018) hänvisar till Alnervik, Göthson & Kennedy (2013) som skriver att ”pedagogisk dokumentation innebär att man kontinuerligt fortbildar sig i eller genom sin egen verksamhet.” … Hon skriver vidare att ”vi kan inte nöja oss med att bara samla på barnens ord och händelser. Om dokumenterandet ska leda barnen och oss själva måste vi ta ett steg till. Vi behöver tänka tillsammans, vända och vrida våra tankar kring den dokumenterade händelsen och sedan använda såväl våra som barnens reflektioner som utgångspunkt för hur vi i nästa steg väljer att utmana det barnen tänker och gör.” (s 2)
Åberg skriver också ”pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt där det kompetenta barnet är subjektet i sitt lärande, kooperativt med andra barn och pedagoger…. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på gemensamt reflektionsarbete. När vi reflekterar tillsammans skapar vi, barn och vuxna, med alla våra olika sätt att se och förstå flera olika bilder av en händelse eller ett barn.” (s 28)
Åberg skriver ”ett utforskande arbetssätt med pedagogisk dokumentation som verktyg bygger på reflektion. I reflektionen skapas nya tankar och med praktiken som utgångspunkt gör vi det möjligt att lära oss att lära tillsammans. Att barnen ges möjlighet att påverka sin tid i förskolan och föra fram sina åsikter stärker deras känsla av att kunna förändra.

Planera och genomföra

Här beskriver vi hur vi undervisar utifrån nedan punkter.

Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

Barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta, och ges möjlighet att bli sitt bästa jag under hela dagen - att de blir sedda, bekräftade och utmanade utifrån sin egen kompetens. Att vi pedagoger fortsätter att uppmuntra/stötta barnen med att hjälpa varandra i vardagen. Vi är medforskande pedagoger tillsammans med barngruppen.
Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm - samling i mindre grupper, samtal, bilder i miljön, närvarande pedagoger.
Barns inflytande - bland annat genom tankekartor, delaktighet i reflektion och dokumentation.
Vårdnadshavares involvering - samtal vid lämning och hämtning, unikum
Kreativitet och de hundra språken - att barnen får uttrycka sig på flera olika sätt, med olika material och tekniker.
Tillgängliga lärmiljöer; fysiskt, socialt och pedagogiskt (utifrån: Tillgänglighet, Tillåtande, Tydlighet, Tilltalande och pågående projekt) - Tillgängligt material på avdelningen i barnens nivå. Arrangerar undervisningen i olika gruppkonstellationer för att alla barnen ska få möjlighet att lära känna varandra och få möjlighet att ta till sig undervisningen. Aktivitetstavlan. Närvarande pedagoger.
Att förstå och göra sig förstådd- relationella perspektivet (Sven Persson) - Genom samtal. TAKK, bilder. Barnen visar oss, vi visar dem. Tillgång till material att utrycka sig med.
Olika gruppkonstellationer - arrangerar olika gruppkonstellationer för att skapa nya samtal och möten.
- För barnen att ställa frågor och hypoteser - närvarande pedagoger som uppmärksammar och utmanar barnens frågor och hypoteser samt ger barnen tid till att svara. Tar tillvara på barnens reflektioner och samtalar kring dokumentation.
- Språkstödjande dialoger- TAKK, kommunikationsknippor, lärväggen, bilder på väggarna exempelvis fåglarna i ateljén, aktivitetstavlan.
- Dialog och produktiva frågor- Närvarande och nyfikna pedagoger. Delaktiga i reflektion och dokumentation.
- Att lära tillsammans och av varandra - genom aktiviteter och samtal i mindre gruppkonstellationer.
Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter- erbjuder barnen undervisning i olika miljöer och med olika material.
Variation i arbetsformer- både inne- och utemiljön används som lärmiljö. Undervisning på olika platser, vi tar oss till de olika platserna med hjälp av färdmedel som exempelvis cykel, gå, förskolebuss.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vad ska dokumenteras? - Lärprocesser i projekt och vardag

Hur ska dokumentationen göras? Tankekartor, bilder, samtal, genom citat på vår dialog

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Kontinuerligt

Vem/vilka genomför dokumentationen? Pedagogerna och barnen

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Arbetslaget

Ekens pedagogiska planering 2020-2021

Matriser i planeringen

Uppgifter