Matematik

Genom sagor, rörelse och skapande undervisar vi barnen i Matematik.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:
Varför gör vi detta?

•Vi undervisar barnen för att utveckla och berika deras matematiska kompetens.
•Vi fokuserar på färger och lägesord. 

•Vi jobbar med kroppen som utgångspunkt.

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

•Sagor i olika former

•Sång -Musik -Ramsor

•Tecken kommunikation 

• Digitalisering

• Rörelse 

• Matematiskt material i lärmiljön. 

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

September : Vi introducerar sagan om Nalle. I sagan benämns färger och lägesord. 

Digitalisering : Vi har projicerat rörelsesånger på väggen och rört oss till musiken. Några rörelsesånger som barnen tycks gilla är  blandannat Mora träsks Honkeytonk, Huvud axlar knä och tår och klappa händerna. 
Vi har skapat ett memory på lärplattan där barnen får ta del av lägesord. 

Rörelse: Vi har haft rörelse till Hoppehatten där vi bland annat får öva på rumsuppfattning och motorik.

Vi har varit på promenader i närmiljön. Här har vi fått ta del av lägesord, riktning och rumsuppfattning. Under promenaden upptäcker vi lite småkryp som vi tittar på. 

Skapande : Barnen erbjuds att måla med flaskfärg och olika material såsom rollers, penslar och bilar. Denna gång fokuserar vi på färgen röd. Under aktiviteten får vi också besök av Bobbo som också är röd. Några av barnen känner på färgen med händerna och gör handavtryck.

Oktober: Vi introducerar en nalle i nallesagan. 

Skapande: Vi har fortsatt med den röda färgen och barnen har fått sortera ut röda föremål som vi hängt upp på väggen. 

Rörelse: Barnen har varit på promenad. Vi pratade om olika lägesord, storlekar, räkneord och färger som vi hittade och upplevde under promenaden. 

November: Nallesagan har projicerats på golvet och på väggen genom ett bildspel. 

Skapande: Blå färg har introducerats för barnen. De fick sedan gå på färgjakt efter något blått. Barnen har fått måla ett blått hus som nallen ska bo i efter deras önskemål. 

Vi tog med rörelsen ut och har dansat till olika sånger om kroppen. 

Teckenkommunikation: Vi pedagoger använder oss av tecken utefter vår förmåga. Vi ser att barnen använder sig allt mer av olika tecken. Vi ser också att de lär sig av varandra. 

December: Nallesagan har gjorts till en sång som barnen visat intresse för. 

Vi har introducerat boken Var är Babbas saker för barnen

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Barnen är mer engagerade i sagan nu när nallen har flyttat in på avdelningen. Nallen är med i barnens lek och det är ett större samspel barnen emellan. 

Barnen visar och berättar om sitt skapande och berättar om vilka verktyg som användes vid aktiviteten.

Barnen blir mer intresserade och delaktiga i nallesagan. Genom att projicera sagan skapades möjligheter till jämföra och se likheter och skillnader. 

Barnen kopplar likheterna i färgerna till andra saker än till bara de som vi visar. 

Vi vill erbjuda barnen en annan saga med matematiskt innehåll såsom lägesord och färger. Vi ser ett stort intresse hos barnen för Babblarna. Barnen har tagit del av sagan på olika sätt genom flano, qr-kod, högläsning och leksaksjakt så som boken utspelar sig.

Vi har rört oss till Hoppehatten som övar grundrörelserna hos barnen. 

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

Som en avslutande undervisning om Nalle gjordes det en sång om nalle. Den beskriver tydligt vad som händer i sagan. Sången mottogs väldigt positivt av barnen och de önskar att vi ska sjunga den tillsammans. Vi ser att barnen samspelar kring Nalle. De hjälps åt att ta hand om och hjälpa nallen, nallen är ofta med i leken. När nallen kom genom projecering upp på golvet eller väggen fick nallen en annan roll. Barnen kunde lägga sig i nalles säng och nalles saker blev lika stora som barnens saker.

Barnen tar egna initiativ till att berätta och återkoppla till färgerna Röd och Blå som finns dokumenterade på väggen. De pratar om hur de har skapat sina målningar, om olika tekniker som användes och vilket mönster det blev. Vi ser hur viktigt det är för barnen att vår undervisning och barnens lärande finns dokumenterad där barnen se och uppleva och att de kan återkoppla till tidigare undervisningssituationer. Genom att visa, prata och berätta både för oss pedagoger och för de andra barnen. Björklund 2015 skriver att matematik är inte färger, men matematik kan vara att systematisera färger, till exempel i mönster. (Björklund, C, 2015, De yngsta barnens matematik) Barnen visar ett större intresse för att det finns olika färger och är medvetna om olikheterna. Men att kunna sätta rätt namn på rätt färg är fortfarande lite svårt.

I sagan om Nalle berättas det om olika lägesord. Vi upplever att barnen kan dem och förstår men att de inte använder orden. Vi tog in en annan bok som heter ”Var är Babbas saker” som tydligt beskriver lägesorden. Barnen upplevde sagan i olika undervisningstekniker. Reis 2015 skriver, för att matematiska begrepp ska bli meningsfulla för barnen behöver de få möta, pröva och utforska samma begrepp i olika aktiviteter och sammanhang (Reis, M, 2015, De yngsta barnens matematik)

Vi väljer att fortsätta med färgerna grön och gul nästa termin.

Läroplansmål

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,