"Nyfikna på vår jord- tillsammans gör vi skillnad!"

Utvecklingsområden

Från föregående SKA-arbetes analys - Vad ska bevaras/vad ska utvecklas utifrån:

Utifrån skattningen av målbilderna och Lpfö18 ser vi att vi behöver arbeta mer med teknik, matematik, språk-, läs- och skrivutveckling. Vi ska fortsätta arbeta förebyggande och främjande utifrån vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barnen visar intresse för att skapa uppfinningar av återbruksmaterialet som de har erfarenhet av från förra läsåret. Barnen har också varit nyfikna på sitt eget namn och bokstäver.

Gemensamma för Österängs förskola:

• Värdegrundsarbetet som pågått under läsåret 19/20 ska fortsätta
• Nya utvecklingsområden:
  • Dokumentation/ reflektion tillsammans med barnen.
  • Barnens reflektioner ska påverka undervisningen, från planering till det enskilda barnets lärlogg.
  • Helhetsperspektivet på Hållbar utveckling d.v.s. social, ekologisk och ekonomisk. vi behöver fördjupa kunskapen kring helheten av begreppet både för pedagoger och barn 
  • Fördjupa pedagogers förståelse för estetiska lärprocessers och flerspråkighets betydelse för alla barns lärande och reflektion. 

Syfte/Mål

Syfte svarar på varför vi ska  arbeta med detta tema/projekt/innehåll.

Under läsåret 19/20 arbetade vi med den sociala delen av hållbar utveckling och vi ser att det har förändrat barnens kunnande kring hur de hanterar olika sociala situationer. Vi ska fortsätta arbeta med hållbar utvecklings alla delar- social, ekologisk och ekonomisk. Barnen ska få många erfarenheter och utveckla en kunskap om bland annat insekter, källsortering, återbruk med mera. Barnen ska också få erfara hur deras val kan påverka positivt för en hållbar framtid. Tillsammans kommer vi utforska gårdarna och närområdet till fots men också med våra lådcyklar och förskolebussen. 

Vi ska arbeta mer med att göra barnen delaktiga i dokumentation och reflektion av vår undervisning. Barnens reflektioner ska  påverka undervisningen. 

På Boken kommer vi arbeta med att skapa uppfinningar av återbruksmaterial för att göra barnen medvetna om en hållbar framtid och hur våra val kan göra skillnad.

För barnen

Språk-, läs- och skrivutveckling är en del av vårt projekt på Boken och vi ger barnen möjlighet att utforska detta på många olika sätt. Vi vill ge barnen möjligheter att upptäcka och utforska olika material, tekniker och redskap. Vi uppmuntrar barnens kreativa tänkande, de ser ofta möjligheter som vi vuxna inte alltid ser. Vi ska utforska existerande uppfinningar som vi använder och barnen är nyfikna på, för att också skapa egna.

För pedagogerna

Vi behöver ta reda på fakta om redan existerande uppfinningar. Vilka material kan/behöver vi tillföra till barnens skapande?

Riktlinjer i läroplanen

• Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
  
  
• Förskollärare ska ansvara för att varje barn får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper
• Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling
• Arbetslaget ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:2

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen

Prioriterade mål utifrån Barns delaktighet och inflytande 2:3

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vårt arbete grundar/stödjer sig på följande:

• Björklund (2014) hänvisar till Skolverket som beskriver att ”lärande för hållbar utveckling är ett förhållningssätt som genomsyras av demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten, en mångfald av pedagogiska metoder samt av delaktighet och inflytande” (s 23). Hon skriver också att läroplanen återkommande talar om ”vad det är barnen i förskolan behöver ha med sig in i framtiden, hur förskolans roll, som det första steget i utbildningssystemet, är med och lägger grunden för de värderingar, kunskaper och engagemang som kan vara ytterst viktiga för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling”.(s 25). Hon skriver att hållbar utveckling är ett mångfacetterat begrepp och att ”i Sverige talar man ofta om tre olika dimensioner:  den ekonomiska dimensionen, den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen. Det illustreras av tre cirklar som överlappar varandra och det är i denna överlappning, där cirklarna smälter samman, som man menar att begreppet hållbar utveckling skapas.

• FN:s Brundtlandkommission (1987) gjorde följande definition: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. I dagligt tal används ofta termen hållbarhet.

• Björklund (2016) beskriver utemiljön som ”förskolans yttre gräns mot övriga samhället och att den därför kan användas för att kommunicera det som förskolan står för. Förskolans värdegrund handlar om alla människors lika värde och att visa detta på olika sätt i utemiljön skapar en inbjudande atmosfär kan också ge en positiv signal till närområdet.” (s 28). Hon skriver vidare att ”barn växer och utvecklas, lär och leker tillsammans med den materiella världen. VI människor är beroende av vår omgivning. Vi är sammanfogade med den på ett mycket intimt sätt, så tätt att det nästan är omöjligt att egentligen avgöra var vi slutar och var världen tar vid. Våra kroppar är om system som är kopplade till andra system som vi är beroende av och lever genom och tillsammans med. I dessa system av materialflöden och våra idéer om dem, lär vi oss, hela tiden.” (s 34). 

• I samband med miljöns betydelse för barns hälsa hänvisar hon till Jungmark & Åkerblom (2015) som skriver ”barn idag har inte samma möjligheter som tidigare generationer att på egen hand upptäcka sin närmiljö och bli förtrogen med jord, vatten, växter och djur. Utemiljö på skola och förskola är därför viktigare än någonsin för barns utveckling.” (s 38) 

• I samband med utelek hänvisar Björklund (2016) till Öhman (2011) som menar att ”lek snarare är ett tillstånd än en aktivitet och att leken är mycket viktig för barns välmående och hälsa. Leken skapar god självkänsla och en känsla av kompetens. Därför måste förskolans uteverksamhet också värna och utveckla barnens olika lekmiljöer samt skapa ett gott lekklimat.” (s 41). Hon skriver även att ”man kan se arbetet med hållbar utveckling som att vi människor behöver skapa en ny berättelse om hur vi förhåller oss till den jord vi lever på. … Människan behöver alltså bygga en ny berättelse och de barn som nu växer upp behöver få utrymme för sin fantasi och kreativitet. Fantasi är absolut nödvändigt för att vi ska kunna skapa något nytt. Men fantasi bygger också på rikedom av erfarenheter och upplevelser.(Vygotskij 2013). När vi människor kommer på nya sätt att se på världen, bygger de på den erfarenhet om världen vi bär med oss. Det betyder att för att barn ska kunna fantisera och vara kreativa behöver vi ge dem mängder av erfarenheter att hämta ur. Uteverksamheten kan erbjuda erfarenheter och upplevelser som barnen kan använda i sitt fantiserande och skapande av nya sätt att se på världen.” (s 47). Hon skriver vidare att ”genom att lägga fokus på att aktivera alla sinnen när vi möter omvärlden tillsammans med barnen, skapar vi rika upplevelser som barnen kan bära med sig. Sinnesupplevelserna av naturen och kulturen blir en bra grund för fantasi och innovativt tänkande. Faktum är att själva lärandet fastnar bättre ju fler sinnen som är aktiverade.” (S 95) Hon skriver även att ”om det är så att barn lär hela tiden, att kunskapandet är i ständig rörelse, så är utemiljön lika viktigt för barns språkutveckling som vilken annan miljö som helst.” (s 91).

• Barr et.al. (2011) skriver att ”när vi tillvaratar barns intressen, ställer frågor och utmanar deras tankar vidareutvecklas deras förmåga att tänka och de kan tillgodogöra sig ett lärande. När vi är medforskande och tillåtande integreras naturvetenskap, teknik, hälsa, matematik, språk, likabehandling och miljöarbete på ett meningsfullt sätt i den vardagliga verksamheten.” (s 51) De skriver vidare att ”med grundsynen att alla är med och bidrar till hållbar utveckling i samhället följer viljan att värna om sin omgivning. Det i sin tur leder till att ta vara på naturens resurser och skaffa sig fler kunskaper om hur det kan gå till. I det arbetet integrerar vi jämställdhet, normer och värden, etik, moral, delaktighet, mänskliga rättigheter och demokrati. Det ena utesluter inte det andra. Tillsammans med kunskaper i språk, naturvetenskap, teknik och matematik bildas den helhet som är en förutsättning för en hållbar utveckling på vår jord.” (s 58) 

• Lättman-Masch et al (s 26, 2016) beskriver den naturvetenskapliga metoden att ställa hypoteser
  1. 1. Frågeställning – vad undrar vi?
     2. Vad vill vi veta mer om?
     3. Hypotes – det här tror vi kommer hända, så här tror vi det fungerar…
     4. Försök -undersökning, observation, experiment
     5. Resultat – viktigt att dokumentera- resultatet kan ta tid beroende på fråga
     6. Slutsats – vilken slutsats- hur stämmer den med hypotesen
     7. Eventuell ny frågeställning 
        
        
• Skolverket (2012) skriver om att ”utgångspunkten för arbetet med pedagogisk dokumentation är att ”lyssna in” det som pågår bland barnen och synliggöra det genom att dokumentera det. Det handlar om att lyssna noga till det som sägs, omsorgsfullt iaktta det som händer och fånga barnens lärprocesser och lärstrategier genom att fotografera, anteckna och filma det som sker. Men – vilket är lika viktigt- det är inte bara de vuxna som dokumenterar barnens aktiviteter i förskolan. Barnen är också delaktiga i arbetet med att dokumentera och resonera kring det som samlas in.  … Barnens frågor och resonemang blir betydelsefulla för hur personalen senar väljer att gå vidare.” (s 15)
  
  
• Åberg (2018) hänvisar till Alnervik, Göthson & Kennedy (2013) som skriver att ”pedagogisk dokumentation innebär att man kontinuerligt fortbildar sig i  eller genom sin egen verksamhet.” … Hon skriver vidare att ”vi kan inte nöja oss med att bara samla på barnens ord och händelser. Om dokumenterandet ska leda barnen och oss själva måste vi ta ett steg till. Vi behöver tänka tillsammans, vända och vrida våra tankar kring den dokumenterade händelsen och sedan använda såväl våra som barnens reflektioner som utgångspunkt för hur vi i nästa steg väljer att utmana det barnen tänker och gör.” (s 2
  
  
• Åberg skriver också ”pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt där det kompetenta barnet är subjektet i sitt lärande, kooperativt med andra barn och pedagoger…. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på gemensamt reflektionsarbete. När vi reflekterar tillsammans skapar vi, barn och vuxna, med alla våra olika sätt att se och förstå flera olika bilder av en händelse eller ett barn.” (s 28)
  
  
• Åberg skriver ”ett utforskande arbetssätt med pedagogisk dokumentation som verktyg bygger på reflektion. I reflektionen skapas nya tankar och med praktiken som utgångspunkt gör vi det möjligt att lära oss att lära tillsammans. Att barnen ges möjlighet att påverka sin tid i förskolan och föra fram sina åsikter stärker deras känsla av att kunna förändra.
  

Planera och genomföra

Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

• barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta, och ges möjlighet att bli sitt bästa jag under hela dagen: Vi uppmuntrar barnen att prova själva och att hjälpa varandra. Vi erbjuder tillgängliga och föränderliga lärmiljöer med förutsättningar utifrån barnens proximala utvecklingszon. Vi är närvarande och medforskande pedagoger.
• Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm: Introduktion sker i olika gruppkonstellationer, vi sänker tempot så barnen hinner uppleva och utforska samma sak på olika sätt.
• Barns inflytande: Barnen är delaktiga i dokumentationer och reflektioner och vi tar tillvara på deras tankar och reflektioner för att komma vidare i projektet.
• Vårdnadshavares involvering: Vi har dagliga samtal, projektbrev på Unikum och dokumentation i hallen. Vi ska skicka med uppdrag hem för att involvera våra vårdnadshavare i projektet.
  
• Kreativitet och de hundra språken: Vi ska ta tillvara på barnens erfarenheter av olika material och erbjuda fler olika estetiska lärprocesser.
• Tillgängliga lärmiljöer; fysiskt, socialt och pedagogiskt (utifrån: Tillgänglighet, Tillåtande, Tydlighet, Tilltalande och pågående projekt): Vi erbjuder barnen återbruksmaterial som är framme under hela dagen och tillgängligt för barnen att plocka av för att använda i sitt skapande. Vi är närvarande och stöttande pedagoger som arbetar främjande för att alla barn ska vara en del av gruppen. Vid planerad undervisning arbetar vi med olika gruppkonstellationer där barnen blir sina bästa jag, så att de kan ta till sig undervisningen. Vi använder bildstöd och dokumentationer för att komplettera undervisningen.
• Att förstå och göra sig förstådd-relationella perspektivet (Sven Persson): Vi arbetar mycket med repetition, både rutiner och aktiviteter. Vi frågar och ger barnen verktyg för att göra sig förstådda t ex TAKK och bildstöd.
• Olika gruppkonstellationer: Vi varierar gruppstorlekar, med både mindre och större grupper utifrån olika intressen i barngruppen.
  • för barnen att ställa frågor och hypoteser: Pedagogernas förhållningssätt möjliggör ett öppet och lyssnande klimat där barnen är medvetna om att deras tankar och frågor är viktiga.
  • Språkstödjande dialoger: Vi använder TAKK i vardagliga situationer, bildstöd, högläsning och boksamtal.
  • Dialog och produktiva frågor: Vi samtalar och tar tillvara på barnens frågor och funderingar och utmanar dem vidare.
  • Att lära tillsammans och av varandra: Mindre grupper där barnen kan ta del av varandras tankar och kunskaper. Vi stöttar dem i att fördela talutrymmet.
• Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter: föränderliga lärmiljöer, besöka olika platser i närområdet kopplat till samhället och hållbar utveckling.
• Variation i arbetsformer: Vi ska ge barnen möjlighet att förstå olika företeelser på många olika sätt, genom att utforska med olika material och tekniker.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet

  Lpfö 18
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,

  Lpfö 18
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och

  Lpfö 18
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,

  Lpfö 18