Alla åldrar
Österängs förskola, Halmstad · Senast uppdaterad: 29 oktober 2020
Under det här läsåret kommer vi att arbeta med samtliga tre delar av hållbar utveckling: den sociala, den ekologiska och den ekonomiska delen. Vi kommer också arbeta med att göra barnen mer delaktiga i dokumentation och reflektion av vår undervisning.
Från föregående SKA-arbetes analys - Vad ska bevaras/vad ska utvecklas utifrån:
Utifrån skattningen av målbilderna och Lpfö18 ser vi att vi behöver arbeta mer med teknik, matematik, språk-, läs- och skrivutveckling. Vi ska fortsätta arbeta förebyggande och främjande utifrån vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barnen visar intresse för att skapa uppfinningar av återbruksmaterialet som de har erfarenhet av från förra läsåret. Barnen har också varit nyfikna på sitt eget namn och bokstäver.
Gemensamma för Österängs förskola:
Syfte svarar på varför vi ska arbeta med detta tema/projekt/innehåll.
Under läsåret 19/20 arbetade vi med den sociala delen av hållbar utveckling och vi ser att det har förändrat barnens kunnande kring hur de hanterar olika sociala situationer. Vi ska fortsätta arbeta med hållbar utvecklings alla delar- social, ekologisk och ekonomisk. Barnen ska få många erfarenheter och utveckla en kunskap om bland annat insekter, källsortering, återbruk med mera. Barnen ska också få erfara hur deras val kan påverka positivt för en hållbar framtid. Tillsammans kommer vi utforska gårdarna och närområdet till fots men också med våra lådcyklar och förskolebussen.
Vi ska arbeta mer med att göra barnen delaktiga i dokumentation och reflektion av vår undervisning. Barnens reflektioner ska påverka undervisningen.
På Boken kommer vi arbeta med att skapa uppfinningar av återbruksmaterial för att göra barnen medvetna om en hållbar framtid och hur våra val kan göra skillnad.
Språk-, läs- och skrivutveckling är en del av vårt projekt på Boken och vi ger barnen möjlighet att utforska detta på många olika sätt. Vi vill ge barnen möjligheter att upptäcka och utforska olika material, tekniker och redskap. Vi uppmuntrar barnens kreativa tänkande, de ser ofta möjligheter som vi vuxna inte alltid ser. Vi ska utforska existerande uppfinningar som vi använder och barnen är nyfikna på, för att också skapa egna.
Vi behöver ta reda på fakta om redan existerande uppfinningar. Vilka material kan/behöver vi tillföra till barnens skapande?
Vårt arbete grundar/stödjer sig på följande:
Björklund (2014) hänvisar till Skolverket som beskriver att ”lärande för hållbar utveckling är ett förhållningssätt som genomsyras av demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten, en mångfald av pedagogiska metoder samt av delaktighet och inflytande” (s 23). Hon skriver också att läroplanen återkommande talar om ”vad det är barnen i förskolan behöver ha med sig in i framtiden, hur förskolans roll, som det första steget i utbildningssystemet, är med och lägger grunden för de värderingar, kunskaper och engagemang som kan vara ytterst viktiga för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling”.(s 25). Hon skriver att hållbar utveckling är ett mångfacetterat begrepp och att ”i Sverige talar man ofta om tre olika dimensioner: den ekonomiska dimensionen, den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen. Det illustreras av tre cirklar som överlappar varandra och det är i denna överlappning, där cirklarna smälter samman, som man menar att begreppet hållbar utveckling skapas.
FN:s Brundtlandkommission (1987) gjorde följande definition: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. I dagligt tal används ofta termen hållbarhet.
Björklund (2016) beskriver utemiljön som ”förskolans yttre gräns mot övriga samhället och att den därför kan användas för att kommunicera det som förskolan står för. Förskolans värdegrund handlar om alla människors lika värde och att visa detta på olika sätt i utemiljön skapar en inbjudande atmosfär kan också ge en positiv signal till närområdet.” (s 28). Hon skriver vidare att ”barn växer och utvecklas, lär och leker tillsammans med den materiella världen. VI människor är beroende av vår omgivning. Vi är sammanfogade med den på ett mycket intimt sätt, så tätt att det nästan är omöjligt att egentligen avgöra var vi slutar och var världen tar vid. Våra kroppar är om system som är kopplade till andra system som vi är beroende av och lever genom och tillsammans med. I dessa system av materialflöden och våra idéer om dem, lär vi oss, hela tiden.” (s 34).
I samband med miljöns betydelse för barns hälsa hänvisar hon till Jungmark & Åkerblom (2015) som skriver ”barn idag har inte samma möjligheter som tidigare generationer att på egen hand upptäcka sin närmiljö och bli förtrogen med jord, vatten, växter och djur. Utemiljö på skola och förskola är därför viktigare än någonsin för barns utveckling.” (s 38)
I samband med utelek hänvisar Björklund (2016) till Öhman (2011) som menar att ”lek snarare är ett tillstånd än en aktivitet och att leken är mycket viktig för barns välmående och hälsa. Leken skapar god självkänsla och en känsla av kompetens. Därför måste förskolans uteverksamhet också värna och utveckla barnens olika lekmiljöer samt skapa ett gott lekklimat.” (s 41). Hon skriver även att ”man kan se arbetet med hållbar utveckling som att vi människor behöver skapa en ny berättelse om hur vi förhåller oss till den jord vi lever på. … Människan behöver alltså bygga en ny berättelse och de barn som nu växer upp behöver få utrymme för sin fantasi och kreativitet. Fantasi är absolut nödvändigt för att vi ska kunna skapa något nytt. Men fantasi bygger också på rikedom av erfarenheter och upplevelser.(Vygotskij 2013). När vi människor kommer på nya sätt att se på världen, bygger de på den erfarenhet om världen vi bär med oss. Det betyder att för att barn ska kunna fantisera och vara kreativa behöver vi ge dem mängder av erfarenheter att hämta ur. Uteverksamheten kan erbjuda erfarenheter och upplevelser som barnen kan använda i sitt fantiserande och skapande av nya sätt att se på världen.” (s 47). Hon skriver vidare att ”genom att lägga fokus på att aktivera alla sinnen när vi möter omvärlden tillsammans med barnen, skapar vi rika upplevelser som barnen kan bära med sig. Sinnesupplevelserna av naturen och kulturen blir en bra grund för fantasi och innovativt tänkande. Faktum är att själva lärandet fastnar bättre ju fler sinnen som är aktiverade.” (S 95) Hon skriver även att ”om det är så att barn lär hela tiden, att kunskapandet är i ständig rörelse, så är utemiljön lika viktigt för barns språkutveckling som vilken annan miljö som helst.” (s 91).
Barr et.al. (2011) skriver att ”när vi tillvaratar barns intressen, ställer frågor och utmanar deras tankar vidareutvecklas deras förmåga att tänka och de kan tillgodogöra sig ett lärande. När vi är medforskande och tillåtande integreras naturvetenskap, teknik, hälsa, matematik, språk, likabehandling och miljöarbete på ett meningsfullt sätt i den vardagliga verksamheten.” (s 51) De skriver vidare att ”med grundsynen att alla är med och bidrar till hållbar utveckling i samhället följer viljan att värna om sin omgivning. Det i sin tur leder till att ta vara på naturens resurser och skaffa sig fler kunskaper om hur det kan gå till. I det arbetet integrerar vi jämställdhet, normer och värden, etik, moral, delaktighet, mänskliga rättigheter och demokrati. Det ena utesluter inte det andra. Tillsammans med kunskaper i språk, naturvetenskap, teknik och matematik bildas den helhet som är en förutsättning för en hållbar utveckling på vår jord.” (s 58)
Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör:
Vad ska dokumenteras?
Lärprocesser i projekt och vardag.
Hur ska dokumentationen göras?
Med penna och papper samt lärplattans möjligheter till foto och film.
När ska dokumentationen göras?
Kontinuerligt och genom att reflektera tillsammans med barnen. Under veckorna får vårdnadshavarna ta del av projektet via Unikum.
Vem/vilka genomför dokumentationen?
Pedagogerna tillsammans med barnen.
Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)?
Arbetslaget.
Läroplan (4)
visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter