Barns tankar om konst- konstruktion i utemiljön

Under vår nyfikenhetsperiod vill vi att barnen ska få inspiration till eget skapande. De ska använda alla sinnen och lära med hela kroppen.

Dibbers planeringsmall för undervisning

Bilden ovan är från Skolverkets stödmaterial "Kvalitetsarbete i praktiken". Bilden visar de olika steg en undervisningsprocess ska genomgå, samt den ständigt pågående processen som inte har något slut.

Klicka här om du vill läsa "Kvalitetsarbete i praktiken".

 Dibbers planeringsmall för undervisning

1. Undervisningsplanering 

En undervisningsplanering ska besvara alla dessa frågor

• Vad ska läras ut? Alla lärvänner representeras i den nya miljön:- Hjärtrud: Gemenskap, glädje, respekt, vi tränar turtagning och samarbete.- Räkne- Reza: Vi utforskar höjd, längd, storlek, form, antal, tyngd. Vi sorterar.- Alfa- Beta: Vi använder oss av TAKK, gemensamma upplevelser att samtala om.- Krea- Tiva: Vi designar, skapar. Kreativiteten flödar. Arkitektur och skulptur.- Ute- Ugo: Vi löser tekniska problemlösningar. Vi utforskar och pratar om hållbar utveckling.- Rör- Else: Vi tränar finmotorik.- Lek- Levi: Fantasin har inga gränser.

• Varför? Barn ska ges möjlighet att uttrycka tankar, erfarenheter, kreativitet och fantasi. Barnen ska få kännedom om olika konstruktionstekniker och material. Miljön erbjuder förnybar byggmaterial som har olika utseende, storlek, tyngd och form. Materialet är varierat, lättillgängligt och välsorterat för att inspirera till konstruktion. Det finns utrymme och möjligheter att bygga i olika nivåer t.ex. marken, lastpallen eller bordet.

• Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?)
  
• Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 
  Reflektionen sker tillsammans eller enskild med hjälp av foto och film.

• För vem/vilka ska undervisningen genomföras?För alla barn på förskolan.

•Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)
Alla pedagoger ansvarar för genomförande och dokumentation

• Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

   

  _____________________________________________________________________ 

  2. Reflektion

  Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer? 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.