VARFÖR?

Stärka barnen i deras förståelse för sin egen integritet, självkänsla och rättigheter enligt Barnkonventionen för att möjliggöra gränssättning gentemot andra samt sätta sig in i och skapa förståelse för andra personer i ens omgivning.

VAD?

Utifrån barnkonventionen, Rädda barnens material ”Stopp! Min kropp!” samt annan barnlitteratur undervisar vi kring barns rättigheter, integritet och självkänsla. Bland annat för vi dialog med barnen om allas rätt till trygghet, vila, rätt till en egen säng och andra rättigheter som är livsviktiga för barn. Arbetet med Barnkonventionen utgår vi mycket från boken och bilderna i Rätt lätt skriven av Susann Swärd. 

Med böckerna Jag, Du, Vi skrivna av Linda Palm samtalar vi med barnen om vem jag är, vem du är och vilka vi är tillsammans. Vi kan alla känna på olika sätt och har rätt att känna som vi känner. Som medmänniskor känna empati och lära oss olika sociala situationer och sammanhang. Kontinuerligt för vi samtal med barnen om känslor och olika dilemman. Vi lär oss att se varandra som individer med olika gränser, samt tillsammans som grupp på Sländan. 

Även de fyra olika känslodeckarna skrivna av Kristina Murray Brodin (Varför gråter pappan?, Varför är mamman arg?, Varför är brorsan rädd? och Varför bråkar syrran?) är inslag i både undervisning och utbildning i arbetet med integritet, självkänsla och barns rättigheter. 

HUR?

I olika undervisningar, i utbildningen och andra rutinsituationer har vi konstant samtal med barnen om deras rättigheter, självkänsla och integritet. På varierat sätt med leken och lärandet i fokus för vi dialog med barnen kring dilemman , reflektioner eller andra uppkomna frågor och tankar barnen har.

Första delen i arbetet med barnen och barngruppen är att läsa, samtala och skapa oss en förståelse för Jag, Du och Vi. Vem är jag? Vilka behov har jag? Vad vill jag leka med? för att sedan samtala med varandra om hur du och vi som grupp är och vad vi vill. Här tar vi hjälp av böckerna skrivna av Linda Palm och använder oss av bilder i undervisningarna. Vi skapar en affisch, som tidigare visat sig populär bland barnen, där alla barn på Sländan finns med. Detta för att positivt förstärka vår gemenskap.

Under en period, efter det att vi pedagoger känner att barngruppen är trygg och det finns en gemenskap i lek och lärande, påbörjar vi arbetet med känslor och känslouttryck. Att tolka och känna igen sina egna och andras känslor är viktigt i skapandet av sin egen gränssättning, integritet och självkänsla. Var finns mina gränser? När säger jag stopp? Barnen får möjlighet att se sig själva och se andra kompisar för att lära känna sig själva och varandra. Här tar vi hjälp av en spegel och oss själva som verktyg.

Under hela dagen på förskolan, i alla olika sammanhang ser vi till att se och möta barnen där de är för att vara stöd och vägleda när det inte känns bra, eller när det känns bra samt i olika rutinsituationer för att barnen ska bli självständiga.

En annan del i arbetet med Barnkonventionen är att samtala med barnen om deras rättigheter. Barnkonventionen är gedigen och vi arbetar med många artiklar och delar på olika sätt. Under det här arbetet har vi valt att koppla ihop det med vår temasaga I ett hus vid tomatplantans slut för att hålla en röd tråd. Fokus kommer att ligga på barns rätt till trygghet, lek, vila och privatliv.

Böckerna skrivna av Murray Brodin samt boken Lilla boken om Stopp! min kropp! sammanfattar alla delar ovan på konkreta sätt och kommer finnas tillgängliga för barnen i undervisning, utbildning och i vår pedagogiska dokumentation på Sländan.

Hur ska det dokumenteras?

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att föra dialog hemma tillsammans med sina barn.

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

  Lpfö 18
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,

  Lpfö 18
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

  Lpfö 18