1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Hur gör man för att må bra? 

Vi vill fördjupa vår undervisning medvetet kring hållbar utveckling med fokus på miljö, hälsa och välbefinnande.

ur LPFÖ 18 Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling.

Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Varför? 
i ett livsperspektiv och ett globalt perspektiv är det viktigt att barnen tidigt och på ett naturligt sätt får erfara hållbara perspektiv på hälsa och miljö. Detta är viktigt för att våra barn nu och som vuxna, ska kunna leva, agera och reflektera kring på ett hälsosamt och miljömässigt hållbart sätt.

Generativ fråga: Hur kan vi göra för att må bra?

Syfte: 

Mål ur Lpfö 18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla 

– förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

– förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• -motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov: De olika avdelningarnas barn befinner sig på olika nivåer och har olika erfarenheter och förkunskaper. Generellt ser vi att många visar intresse för att röra på sig, att klättra, hoppa och springa.

Alla avdelningars barn visar stort intresse för att gå utanför förskolans gård, i vår närmiljö finns mycket och delvis varierad natur att upptäcka och utforska. Barnen dras till och intresseras av t.ex blåbär, sniglar, äpplen, hästar, himlen, molnen och nypon.

Bland de äldre barnen har det förekommit diskussioner vid matbordet. Starten att någon sagt att man ska äta för att bli stark ger möjlighet till att vidga barnens sätt att tänka kring välmående. Här tänker vi också att vi behöver vara medvetna om vår normer och hur vi jobbar med dessa parallellt. Vilken värdering läggs i att vara stark.

Vi ser att barnens förhållande till t.ex vilan är att de inte förstår syftet.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse för den egna kroppen och hur den fungerar. och hur vi själva kan påverka hur den mår. (rörelse, vila kost)

förståelse för hur vi kan finna välmående i naturen, få möjlighet att bygga upp en känsla för naturen

förståelse för hur vi påverkar genom källsortering.

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmåga att förundras av naturen och att se det lilla i det stora.

Förmåga att reflektera kring källsortering och dess påverkan på miljön.

Förmåga att  hantera och reflektera kring sin kropp och sitt välmående utifrån dess utvecklingsnivå.

1f: BARNENS BEGREPP

vi tänker inte begrepp som barnen ska lära, mer begrepp som vi jobbar kring.

natur, välmående, miljö, kompost, vila, hälsa, kroppen, kost, hållbar utveckling, rörelse, källsortering/återbruk.

Arbetslagets förhållningssätt:  Vi vill använda oss av de olika dialogformerna, Konversation, debatt, instruktion och undersökning. Vi ska växla mellan dessa olika dialogformer för att ge barnen optimala förutsättningar för lärande och utveckling, utifrån situation och utifrån våra observationer och reflektioner.

Pedagogerna kommer medvetet att ge barnen tid till att uppleva, känna efter och att förundras, både i mötet med naturen och i reflektion kring sitt eget jag och sin egen kropp.

Vi ska vara förebilder utifrån ett normkreativt perspektiv för barnen i mötet med barnen, varandra, vårdnadshavare och andra kontakter.

Vi ska vara aktiva i det sociala samspelet i vardagen och i undervisningssituationerna tillsammans med barnen, vi ska utmana med frågor och inspel för att ge lagom stöttning för att barnen ska uppleva att de lyckas och kan samt för att ge dem förutsättningar för fortsatt utveckling och lärande.

Målet är att alla barn någon gång under dagen ska få möjlighet att befinna sig i den proximala utvecklingssonen.

För att ge barnen begrepp inom området och projektet kommer pedagogerna att aktivt använda ord och begrepp som, natur, välmående, miljö, kompost, vila, hälsa, kroppen, kost, hållbar utveckling, rörelse Vi använder oss av ordet kompisar när vi pratar om barnen och inte tjejer, killar osv. I sånger och sagor och i andra sammanhang där könet inte är givet använder vi oss av hen.

Vetenskaplig grund: Vi kommer att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv där vi utgår ifrån att lärandet sker i ett interagerande med omvärlden. (Vygotskij).

Vetenskaplig grund:

Alla pedagoger har deltagit i bokcirkel kring boken ”Lärande för hållbar utveckling-i förskolan”.

Det finns fler böcker som knyter an till projektet och timmar för pedagogerna att nyttja till att läsa Dessa. Vi vet och känner att vi kommer behöva mer kunskaper som vi söker när behovet uppstå

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

2. UTVÄRDERING

I förskolans målkriterier finns beskrivet kriterier för hur vi mäter vår måluppfyllelse.

Inom området Hållbar utveckling är det svårt att i slutet givit barnen för kunskaper, men för att ha uppfyllt målen vill vi att det ska finnas en stark känsla och en igenkänning i dokumentationen av att vi har rört oss kring området HÅLLBAR UTVECKLING.

Kriterier: (ev hänvisning till matris)

Utvärderingssätt: Vi kommer att utvärdera genom att följa upp och utvärdera våra målkriterier i vårt måldokument.

regelbundet dokumenterar vi i barnens och gruppens lärloggar, där vi kan se det förändrade lärandet utifrån våra mål.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

Aktiviteter: Uppstartsfest. Vi tänker oss att Elli, (Ev några fler sopsamlarmonster) sopsamlarmonstret som äter elavfall, kommer utanför vår gård. Det ligger lite olika skräp utanför våran gård, Elli går igenom soporna och äter upp allt elavfall...vi bjuder på salta pinnar frukt och popcorn. Skräp från fikat kan vi fundera på vart vi ska göra av. Googla på figurerna vi mött... 

vi vill under projektet använda oss av de olika sopsamlarmonstrena som både sorterar sopor och kan hjälpa oss i olika situationer som knyter an till alla delar av vårt projekt)

Formativ uppföljning:

De aktiviteter som sker dokumenteras med bilder och text. vid våra regelbundna reflektionstillfällen används reflektionsfrågor för att synliggöra barnens tankar och vilket lärnade som sker samt tillsammans planerar för hur vi går vidare.

 Lärmiljö:

Vi vill använda oss av naturen i vår omgivning i högre grad, där vill vi ge barnen tid.

Projektet är stort och berör tre områden, sopsortering/miljö, hälsa/välbefinnande och naturen och vårt förhållande till den, vi tänker att sopsamlarmonstren på något sätt ska fungera som något som förenar dessa tre områden.

Vi delar spontant och utifrån barns inflytande in barnen i mindre grupper.

Vi planerar aktiviteter som sedan genomförs vid spontana och lämpliga tillfällen i barngruppen, vi tänker att lärandet sker mest när vi följer och anpassar efter situation och barns önskningar.

vi vill skapa förutsättningar för odlingar på olika sätt på avdelningarna och till våren ute.

vi vill skapa en kompost (ansvarig Nazik )

Vi anpassar avdelningens miljö med aktiviteter utifrån de målsättningar vi satt upp.

Använda nedre delen av gården, som vi planerar att stänga av, till att erbjuda olika rörelseaktiviteter, typ gymnastik. Vi kommer att prova zumba?.

Matris för uppföljning av måluppfyllelse