Musicera åk 6

Under åk 6 jobbar vi med grundläggande kunskaper på olika instrument.

Innehåll:

För att vi ska bli så bra som möjligt på detta, eller för att göra det så kul och intressant som möjligt, behöver vi förstå vad vi gör. Därför börjar jag med att förklara att toner är luft som vibrerar, som vågor, och att varje ton innehåller övertoner som är svåra att höra men gör så vi kan höra skillnad på röster och instrument. Musikinstrument är dessutom byggda efter hur övertoner bildas. Till och med musik som en bebis hittar på, eller musik för 40000 år sedan, har med övertonerna att göra. Det kanske låter svårt men det räcker med att förstå lite av detta för att det ska bli mycket lättare att göra musik.

Du får lära dig att spela ackord på både gitarr och piano och hur tonalitet fungerar på i princip alla instrument. Du får också lära dig enkla trumkomp. När vi också lägger till sång innebär det att du, tillsammans med de andra i gruppen, bildar ett band.

Ordlista:

Intervall – förhållande mellan två toner (frekvenser).

Durskala - alla sju tonerna i en tonart på rad från 1 till 7, alla tonsteg är hela utom 3-4 och 7-1 som är halva. Titta på bilderna!

Stamtoner - de vita tangenerna, med namn efter alfabetet CDEFGAB.

Tonart - får sitt namn efter den bokstav/stamton ton 1 hamnar på.

Ackord - tre eller fler toner på samma gång.

Treklang - den enklaste formen av ackord: prim, ters och kvint.

Grundläge - när ackordet tas så prim, ters och kvint ligger på rad.

Spritt läge - när ackordet tas så prim, ters och kvint inte ligger på rad.

Kvint - förhållandet mellan en ton och annan som ligger på 5 stegs avstånd eller frekvens gånger 3/2.

Ters - förhållandet mellan en ton och annan som ligger på 3 stegs avstånd eller frekvens gånger 4/5.

Oktav - förhållandet mellan en ton och annan som ligger på 8 stegs avstånd eller frekvens gånger 2.

Prim - förhållandet mellan en ton och sig själv (samma ton alltså).

Dur – när första tersen i ett ackord eller en skala är stor – två hela tonsteg.

Moll – när första tersen i ett ackord eller en skala är liten – ett helt tonsteg och ett halvt.

Bedömning:
Sker i matrisen nedan, som kommer att fyllas på efterhand du har fått möjlighet att jobba med de olika instrumenten.
Denna bedömning görs efter varje avslutad spelperiod.

 

Läroplansmål

Syfte

• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,

Centralt innehåll

• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
• Musikframföranden.
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller för ackompanjemang.
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer.

Uppgifter

Nu kör vi!

Hittills har jag försökt förklara vad en durskala är och varför den ser ut som den gör. Det svåraste är att förstå varför, men gör gärna ett försök! Se styckena "Toner är luft" och "Durskalan" på musikmanual.se om du vill.

Tänk att det handlar om förhållanden (intervall) mellan en ton och en annan. Den första kallar vi grundton, det kan vara en gitarrsträng som vibrerar.

En halv (1/2) sträng svänger dubbelt så fort och låter som samma ton men ljusare (en oktav). 2/3 sträng låter som en ton fem steg uppåt (en kvint).

3/4 sträng låter som fem steg ner och 4/5 låter som tre steg uppåt (en ters).

Ackord

Det viktigaste du behöver veta för att komma vidare är att ackord består av just de tre intervall som vi får med mattebråken: grundton, ters och kvint!

På ett piano ser det ut som tre fingrar på rad med ett tomt steg mellan varje, busenkelt.

Tummen är grundtonen. Detta är ackord nummer 1.

... och på precis samma sätt kan du få ackord 3 ...

... och 5. Varje ton från 1 till 7 kan ha ett eget ackord.

Om det första stycket med mattebråk verkade svårt så håll med om att detta är ganska enkelt, särskilt på ett piano!

Det ser iallafall väldigt lätt ut men det beror delvis på att pianot är en synvilla. Egentligen ser det ut så här:

Det ser ut som att de vita tangenterna är lika breda men om du tittar på de gröna strecken, som visar halva tonsteg, så ser du att det är olika långt mellan de vita tangenterna, oftast två halvsteg men ibland bara ett. Det är det som är hemligheten!

Visor i världen

Bästa elever

Vi har temat visor och världsmusik den här terminen och ska så klart bygga vidare på vad ni redan kan. Ni vet till exempel att det finns sju tonsteg emellan en ton och en annan som låter likadant fast ljusare (som vibrerar dubbel så fort). Ni borde också komma ihåg att ackord består av tre toner och att de kan tas med tre fingrar med ett steg mellan varje. Vi kommer att kalla de tre tonerna för prim, ters och kvint i fortsättningen!

Förhoppningsvis vet ni också att ackorden 1, 4 och 5 kallas durackord och har ett större avstånd mellan prim och ters än de andra och att det kallas moll när avståndet är mindre.

Jag har för säkerhets skull gjort om sidan https://musikmanual.se/ så den ska bli mer begriplig. Är du tveksam så gå dit! Där kan du till och med leta upp gröna rutor som är extra lätta och bara läsa dem, det räcker långt. Vi ska använda visorna till att lära oss både hantverket och visorna samtidigt och vi kommer att spela bas, gitarr, piano och olika rytminstrument!

Visor är väldigt bra att använda sig av eftersom de ofta är gamla och kan innehålla delar av hela musikhistorien, även om de är alldeles nyskrivna. Det kan bero på att visor ingår i en folkmusiktradition som kan vara hur gammal som helst. Folkmusik är ofta klassisk musik från början eller gammal militärmusik. Folkmusik från andra delar av världen är också det som brukar kallas världsmusik, särskilt om olika länders musik blandas.

(Den kursiva texten som följer verkar säkert jobbig. Ett tips, om du tycker så, är att helt enkelt hoppa över den tills vi har provat ackorden i klassrummet. Sedan kommer det att vara lättare att förstå!)

Moll och dur och dominanter

Som du kanske minns spelade vi nästan bara låtar med durackord (1, 4 och 5) förra terminen. Låtar där 1 är grundackord och 4 ligger fem (en kvint) steg neråt och 5 ligger fem steg (en kvint) uppåt. I visor och folkmusik är det mycket vanligt att låtarna går i moll istället, att grundackordet är ackord 6 eller ibland, fast rätt sällan, ackord 2. Men fortfarande är de vanligaste ackordbytena en kvint neråt eller uppåt. Men ackordet fem steg upp behöver ibland vara ett durackord för att det ska kännas att låten är på väg hem till grundackordet. Ett sådant ackord kallas dominant. Om hemma-ackordet är 6 så blir dominanten 3d och om hemma-ackordet är 2 så blir dominanten 6d. Då har tersen i ackord 6 flyttats ett halvt steg längre ifrån primen så avståndet blir två hela steg istället för ett och ett halvt och ackord 6 blir 6d (6 dur).

6d (vill till 2)

Det låter ju lite småjobbigt men är på sätt och vis ganska lätt ändå. Om du har ett mollackord, vilket som helst, så kan du komma till dess dominant, som ligger fem steg åt höger (uppåt), genom att flytta prim och ters ett halvt steg åt vänster (neråt) och låta kvinten vara kvar.

Prova med Trollmors vaggvisa.

Med bara de enkla gitarrackorden i den gröna rutan ”Lätt ruta om enkla gitarrackord” kan du spela alla visor som går i C eller Am eller Dm dorisk. De vanliga durackorden 1, 4 och 5 är lite svårare på gitarr i C om du vill använda alla strängarna. Ofta brukar gitarrvisor gå i D eller A istället, eftersom strängarna redan är stämda i de tonerna och varken ton 1, 4 eller 5 behöver något finger. Det är faktiskt det som är själva idén med gitarren; att du ska behöva använda så få fingrar som möjligt och ändå få mycket ljud. Men eftersom mollackorden i C är enklare på gitarr (strängarna 6, 2 och 3 finns redan) och eftersom visor ofta går i moll så klarar du dig utmärkt med ackorden i den gröna rutan.

Däremot behöver du lägga lite tid på att lyssna på några visor, helst tills du hittar någon eller några du gillar! Det kommer kännas ovant men ge inte upp!

Nu kommer själva uppgiften!

1. Skapa ett nytt dokument i drive/delas med mig/efternamn_förnamn/mu
2. Välj någon av visorna i den långa listan med visor. Visorna är från olika tider och platser men alla spelas fortfarande av både unga och gamla. Lyssna på den med lurar om du har möjlighet.
3. Klistra in titel, kompositör (står inom parentes under titeln) och första versen i ditt dokument.
4. Skriv vad du tycker om den. Får den dig att tänka på något? Vad handlar den om? Skulle du kunna sjunga den? Prova gärna!
5. När du är klar med detta så väljer du en helt annan låt i listan och gör samma sak.

När jag gick i sexan brukade jag och en kompis ge varandra kassettband (ungefär som en spotifylista) med nya låtar att lyssna på. Vi hade bestämt att vi inte fick säga vad vi tyckte om låtarna förrän efter 10 lyssningar. Varför tror du vi gjorde så?

Fast vi kan väl säga att det räcker med en eller två lyssningar?

Vi kan börja med dessa, som jag klippt in från musikmanual.se, men leta gärna vidare där om ni har lust. Välj bland visor! Om det blir fler än en som gillar samma visa kan vi göra smågrupper, band.

Vi börjar med gitarr (och bas och piano) i låtarna Trädgårdsmästaren i dur och Bei mir bistu shein eller Drunken sailor i moll ty dessa är typiska, praktiska och har nästan ingen text. Mjukstart alltså. 😊

Målet med uppgiften är att du skall förstå hur visor brukar framföras på enkelt sätt och kunna känna igen vanliga mönster som du kommer att ha nytta av i allt musicerande. Ett annat mål är att du ska kunna framför en eller flera kända visor själv eller i en liten grupp. Både jag och läroplanen tycker att en Evert Taube-låt, en Alice Tegner-låt och Nationalsången borde finnas med, men det kan vi diskutera.

Detta kommer vi att hålla på med hela terminen. Det kan vara mycket svårt eller mycket enkelt. Det bestämmer du!

Folkmusikbaserade visor

USA

(en mix av europa och afrika):

Bei mir bistu shein.html (en låt på jiddish från början)

cowboy_yodel_song.html (joddling kom tidigt till USA från Alperna)

Blandade blueslåtar.html (kanske inte visor nu, men på 1800-talet)

You are my sunshine.html (country, en blandning av många länders folkmusik)

Australien:

Walzing Matilda.html (egentligen militärmarsh från Skottland, nu australisk)

Sverige:

Värmlandsvisan.html (typiskt vemodiga svenska visor i moll)

Visa från Utanmyra.html

Uti vår hage.html

(fast dessa kallas polskor och det betyder egentligen att de kommer från Polen)

Horgalåten.html

Ack om det vore dag.html

Mellaneuropa:

Ulven, räven o haren.html (medeltid)

Ryssland:

Sången om Jorden.html (ryskt vemod, lite annat än det svenska)

England:

Scarborough Fair.html (från 1400-talet, dorisk melodi - ackord 2 är hemma)

Irland:

Ett sista glas.html (typiska irländska visor, ofta fem toner i skalan)

Dirty old town.html

Carrickfergus.html

Drunken sailor.html (en dorisk shanty - finns många på tik tok!)

Sydfrika:

sifferlatar.html (de första) (Pippi Långstrump är också i sydafrikansk stil)

Evert Taube:

Änglamark.html

Så länge skutan kan gå.html

Rosa på bal.html

Fritjof och Carmencita.html (argentisk tango)

Byssan lull.html

Bluebird av Hull.html

Vals på Mysingen.html

CM Bellman, D Andersson, C Vreeswijk, A Edwall, M Wiehe, B Dylan m fl:

Märk hur var skugga.html (klassisk musik från 1700-tal)

Vem kan segla förutan vind.html

Titanic.html

Teddybjörnen Fredriksson.html

Spelmannen.html

Helgdagskväll i timmerkojan.html i G

Sounds of silence.html

I natt jag drömde.html

Visa i Molom.html Em/G

Den lilla bäcken.html

Vaggvisa.html Em/G

Sommarsången.html D

Somliga går med trasiga skor.html Em/G

Blowin in the wind.html

Deirdres samba.html (brasiliansk samba)

Sambaliten.html (argentinsk folkmusik)

Fåniga (men bra) visor:

Trädgårdsmästaren.html G

Jag har aldrig sett en orm.html

Det fulaste som finns.html

Alice Tegnér:

Videvisan.html

barnvisor.html (t ex Ekorrn satt och Bä bä)

Mina pedagogvisor:

Sifferlåtar.html

Tonal tango.html

Ordklasserna.html

Nationalsången:

Du gamla, du fria.html

Ny visor

Gunders visa.html

Skyll dig själv.html

Jag vill vara med dig.html

Snigelns visa.html

Valborg.html G